Fakta om blodtransfusioner: syfte och förfarande

En blodtransfusion kan rädda livet på människor, och förlänga livet för dem som har benmärgsproblem eller en medfödd sjukdom.

Blodtransfusioner är en av pelarna inom dagens medicin eftersom proceduren räddar många liv genom att till exempel ersätta det blod som en person kan ha förlorat på grund av en skada. I den här artikeln får du lära dig lite fakta om blodtransfusioner, när man använder dem och hur det går till.

De första blodtransfusionerna som vi känner till skedde på 1600-talet. Det var dock inte förrän under 1900-talet som forskare identifierade olika typer av blodgrupper. Fram till dess kunde dessa transfusioner därför vara livshotande.

En blodgrupp är ett sätt att klassificera blod enligt egenskaperna av de röda blodkropparna och deras serum. Om en patient får blod från en person som han eller hon inte delar blodgrupp med, inträffar inkompatibilitetsreaktioner vilka kan vara så allvarliga att de leder till döden.

Denna kunskap var nyckeln till utvecklingen av blodtransfusioner och gör dem nu till en säker och effektiv procedur. I dagens artikel kommer vi att berätta allt du behöver veta om denna procedur.

Fakta om blodtransfusioner: hur proceduren går till

En blodtransfusion är en rutinmässig procedur inom sjukvården. En patient tar emot blod, eller några av blodets derivat, från en annan person. Blodet innehåller följande element:

• Röda blodkroppar: ansvarar för transport av syre och hjälper till att eliminera avfall
• Vita blodkroppar: hjälper kroppen att bekämpa infektioner
• Trombocyter: är involverade i blodkoagulation
• Plasma: den flytande delen

För att man ska kunna ge en blodtransfusion, måste en person först ha donerat blod. En blodgivare är vanligtvis en volontär som inte får någon form av ersättning för att ge blodet.

Hur man donerar blod

Att ge blod är en mycket enkel procedur som kan hjälpa till att rädda en persons liv. För att bli en givare måste du vara vid god hälsa, väga mer än 50 kilo och inte vara anemisk eller ha andra blodproblem.

För att donera blod måste du gå till en särskild blodgivarcentral eller blodgivarbuss. Dessa finns vanligtvis på offentliga platser, till exempel skolor, universitet eller andra centrala platser.

Väl där får du sitta med armen utsträckt på ett armstöd. Sjukvårdspersonal kommer att mäta ditt blodtryck och se till att du är i optimalt skick för att donera blod. Sedan fäster de en tourniqueter runt din arm.

När den är på plats hittar provtagaren lätt rätt ven och sticker in en nål i den. Nålen måste vara steril och huden måste också vara rengjord. Efter att nålen är på plats kommer blodet att fylla upp en påse på cirka 475 ml.

Proceduren är enklare än den verkar, och den är också smärtfri. Planera att du kommer att ge blod i ca 10 minuter. Sedan kommer labbteknikern att förse dig med ett litet mellanmål så att du kan återhämta dig. Denna procedur leder sällan till komplikationer.

Vissa studier hävdar att människor donerar ungefär 92 miljoner enheter blod varje år. Det finns dock fortfarande ett underskott på 22 miljoner enheter världen över. Därför bör vi alla göra vår del och ge blod.

Vad är syftet med blodtransfusioner?

Blodtransfusioner används för att behandla patienter som har ett underskott i någon av sina blodkomponenter. Till exempel de som har brist i benmärgen och inte kan generera blodceller.

Läkare använder denna procedur vid behandling av hemofili för att säkerställa att koagulationsprocessen fungerar som den ska hos dessa patienter. Andra användningsområden är:

• Efter blödningar, för att fylla på blodvolymen
• Under stora operationer där patienten kan förlora mycket blod, till exempel vid organtransplantationer och allvarliga skador
• Kronisk anemi
• Patienter som genomgår kemoterapi

Fakta om blodtransfusioner: vilka är riskerna?

Generellt sett är en blodtransfusion en säker procedur. Även om risken är låg kan komplikationer emellertid uppstå. De vanligaste är milda allergiska reaktioner som orsakar nässelutslag och feber.

Du bör dock också veta att det finns en risk för infektion, även när laboratorieteknikern redan har testat givarblod för att utesluta smittsamma infektioner som HIV eller hepatit. Tyvärr leder vissa transfusioner till immunreaktioner. Detta beror på att immunsystemet attackerar de främmande röda blodkropparna.

En blodtransfusion är alltså en procedur som kan rädda många människors liv. Därför är det viktigt att vara medveten om att alla friska människor kan bli blodgivare. När allt kommer omkring kan det vara du som behöver få blod från en givare en vacker dag.