Fakta om ADHD (attention deficit hyperactivity disorder)
ADHD ett neurobiologisk tillstånd som visar sig under barndomen. Idag vill vi ge dig lite fakta om ADHD och vad denna diagnos innebär.
I världen uppskattar man att över 5% av alla barn är drabbade, och det är vanligare hos pojkar än hos flickor.
Studier har lyckligtvis visat att detta tillstånd svarar väl på en tidig diagnos och rätt behandling. Låt oss lära oss lite ytterligare fakta om ADHD!
Fakta om ADHD
Orsaker
På grund av detta tillstånds komplexitet har man inte lyckats identifiera en specifik orsak. Det är i grund och botten ett heterogent tillstånd med flera undertyper som är resultatet av olika riskfaktorer.
Experter vet som sagt inte exakt vad orsaken är, men man har upptäckt att genetiska och miljömässiga faktorer har stort inflytande på dess utveckling. Vi talar om prenatala, perinatala och postnatala faktorer.
Vidare utgör 76% av faktorerna hos ADHD av ärftlighet, vilket innebär att risken att drabbas till 76% är kopplad till gener och resten till icke-genetiska faktorer.
Avslutningsvis har det visats att släktingar till personer med detta neurologiska tillstånd löper fem gånger högre risk att utveckla det än andra.
Denna artikel kanske intresserar dig: Barndomen påverkar personlighetens utveckling
Symptom
Vanligtvis dras barn med ADHD av dåliga prestationer i skolan och socialt. Detta tillstånd har i grunden tre grundläggande symptom: problem med uppmärksamheten, hyperaktivitet och impulsivitet.
Dessa symptom visar sig i högre eller mindre utsträckning beroende på undertypen:
- I de huvudsakligen uppmärksamhetshämmande undertypen faller de flesta av symptomen under just ouppmärksamhet. Detta är vanligast bland kvinnor och har stor akademisk påverkan på personen.
- Barn som huvudsakligen uppvisar hyperaktivitet och impulsivitet kan istället vara mer hyperaktiva och ibland aggressiva.
- Den sista undertypen kallas för kombinerad och är den vanligaste. Den påverkar den allmänna prestationsförmågan.
Men för att symptom som ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet ska kopplas till ADHD så måste vissa kriterier uppfyllas:
- Symptomen måste dyka upp innan sju års ålder.
- Barnet måste uppvisa dem kontinuerligt i minst sex månader.
- Symptomen måste påverka ditt barn i minst två miljöer.
- Symptomen måste avsevärt försvåra ditt barns liv och prestationsförmåga.
Hur kan det behandlas?
Psykologisk behandling hjälper först och främst till att kontrollera symptomen på detta tillstånd samt förbättra barnets prestationsförmåga.
Men ADHD hos barn och ungdomar måste behandlas i enlighet med varje patients behov. Det finns inget botemedel för ADHD, och därför ämnar behandlingen att lindra symptom och minska risken för associerade tillstånd.
Vanligtvis rekommenderar experter en kombinationsbehandling för barn och ungdomar vars ADHD måttligt eller allvarligt påverkar deras liv.
Detta inkluderar beteendemässiga, farmakologiska och psykologiska behandlingar samt psykopedagogiska metoder.
1. Psykologisk behandling
Generellt har psykologiska behandlingar gett goda resultat baserat på principerna hos kognitiv beteendeterapi.
Dessa inkluderar:
- Beteendeterapi
- Föräldraträning
- Kognitiv terapi
- Träning i sociala förmågor
2. Psykopedagogisk behandling
Psykopedagogiska metoder är en fundamental pelare inom kombinerad behandling.
Det involverar i grund och botten en serie ingripanden som kan handla om att förbättra barnets akademiska prestationsförmåga eller att förbättra miljön i skolan.
3. Farmakologisk behandling
Härnäst hjälper farmakologisk behandling till att minska de grundläggande symptomen hos ADHD. I allmänhet kan detta leda till förbättrad akademisk prestationsförmåga och beteende.
Samtidigt förbättrar det effekten hos psykologiska och psykopedagogiska metoder. Metylfenidat – som är en stimulant – är ett populärt läkemedel som läkare skriver ut för detta tillstånd.
Verkligheten bakom ADHD
Detta tillstånd kan påverka barnets självkänsla, och dessvärre är det vanligt förekommande. Verkligheten är dock att många är väldigt okunniga angående det.
Väldigt få känner till grundläggande fakta om ADHD, och vissa tror till och med att det är något som orsakas av en oorganiserad familje- eller skolmiljö.
Att inte ha tillräckligt med information om detta tillstånd får direkta konsekvenser för familj, vänner och andra människor i deras närhet. Felinformation eller brist på information leder till stigma och okänslighet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Asociación Americana de Psiquiatría (APA) (2013). Manual Estadístico y Diagnóstico de los Trastornos Mentales, quinta edición (DSM-5). Washington, DC: APA.
- Faraone, S. V., & Larsson, H. (2019). Genetics of attention deficit hyperactivity disorder. Molecular Psychiatry, 24(4), 562–575. https://doi.org/10.1038/s41380-018-0070-0
- Lopez, P. L., Torrente, F. M., Ciapponi, A., Lischinsky, A. G., Cetkovich-Bakmas, M., Rojas, J. I., Romano, M., & Manes, F. F. (2018). Cognitive-behavioural interventions for attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in adults. TheCochrane Database of Systematic Reviews, 3(3), CD010840. https://doi.org/10.1002/14651858.CD010840.pub2
- Osland, S. T., Steeves, T. D., & Pringsheim, T. (2018). Pharmacological treatment for attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in children with comorbid tic disorders. The Cochrane Database of Systematic Reviews, 6(6), CD007990. https://doi.org/10.1002/14651858.CD007990.pub3
