En ljugande tonåring - Ett mest fruktat scenario
En ljugande tonåring är utan tvekan en av de saker som föräldrar oroar sig mest över. Det finns många anledningar till varför en person kan ljuga. Men i allmänhet bävar föräldrar sig inför att hantera detta på grund av komplexiteten hos en ung person som går igenom tonåren.
De första frågorna
Exakt vad är att ljuga? Är det att inte berätta sanningen? Eller att gömma sanningen? Borde det finnas en viss fientlighet hos en person som inte talar sanning för att vi ska bli benägna att konfrontera en lögn? Vad händer när det är föräldrarna som ljuger?
Finns det stora lögner och vita lögner? Eller har alla lögner samma värde, även de mest obetydliga och ofarliga? Dessa och andra frågor är sådana vi ofta ställer oss själva när vi ställs inför ett scenario där lögner är möjliga. Ibland visas de för oss på ett dolt sätt, och vid andra tillfällen ligger en tonårings lögner bara och väntar på att smyga in på något sätt.
En ljugande tonåring – föräldrarnas roll
Så varför kan inte föräldrar prata med sina barn om denna fråga? Hur kan föräldrar hindra sin tonåring från att ljuga? Precis som barn inte kommer med storken, så är inte heller lögner naturliga. Faktum är att de huvudsakligen bara bygger ett register, en bana.
Under barndomen förväxlar små barn ofta verkligheten med fantasin, och ger sig på så sätt hän till sin fantasi. Man kan säga att deras berättelser inte är helt sanna. Men motivationen är oskyldig, och denna typ av lek försvinner när barnet blir äldre. Problemen börjar när barnet förstår att han eller hon kan få en sekundär fördel genom att ljuga.
Du kanske är intresserad av: Kan man märka om någon ljuger för en?
En ljugande tonåring – möjliga scenarier
Att en tonåring ljuger beror många gånger på att föräldrarna har väldigt strikta begränsningar när det kommer till att ge tillstånd till exempelvis utflykter med kompisar. Eller så kan ljugande också bero på skuldkänslor på grund av att det är svårt att få bra betyg, eller en “oavsiktlig” upptäckt av en cigarett i ryggsäcken.
Susana Molina Martin (2010) påpekar att:
“Precis som i alla utvecklingsstadier så bestäms ungdomars beteende av fysiska, psykologiska och sociala faktorer.”
Exempelvis skolor och fritids går igenom en period av anpassning till de nya formerna av interaktion som uppstår i en elevs relationer med sin miljö. I sin forskning beskriver författaren vidare hur simulerings- eller låtsande-beteendet fungerar under tonåren, samt analyserar det som ett resultat av barnets överlevnadsbehov i sitt samhälle.
När ska man vara orolig för en ljugande tonåring?
Att en tonåring ljuger – lite då och då – bör inte ge dig allt för mycket oro. Se bara till att du kan känna igen tecknen så att denna typ av beteende blir undantaget och inte regeln. Du måste ingripa när att ljuga blir till en vana.
Varför just tonåren?
Ungdom och tonår är det stadium då en person söker efter sin identitet. Det är ett sökande efter autonomi och självständighet, som skiljer tonåringen från dennes föräldrar. Det finns många tillfällen då en tonårings önskemål inte överensstämmer med föräldrarnas. Att lögner uppträder i det här scenariot är därför mycket vanligt.
Sammanfattningsvis
Om du har en tonåring som ljuger kan det visa på att denna unga person ännu inte hittat sin egen väg, och att ljuga ger denna tonåring en identitet. Låt oss betona att genvägar som utvecklats av lögner ofta fungerar som enkla sätt att komma bort från något som är obekvämt. De är emellertid flyktiga och kan därför visa sig skadliga.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Molina Martín, Susana, & Inda Caro, Ma de las Mercedes, & Fernández García, Carmen Ma (2010). ¿MENTIRA, SIMULACIÓN O ENGAÑO? UNA PERSPECTIVA DESDE LA ADOLESCENCIA.. Revista Española de Orientación y Psicopedagogía, 21(1),109-120.[fecha de Consulta 9 de Enero de 2020]. ISSN: 1139-7853. Disponible en: https://www.redalyc.org/articulo.oa?id=3382/338230784010
-
Martín, S. M., Caro, M. D. L. M. I., & García, C. M. F. (2010). ¿ Mentira, simulación o engaño? una perspectiva desde la adolescencia. REOP-Revista Española de Orientación y Psicopedagogía, 21(1), 109-120.
-
National Research Council. (2011). The science of adolescent risk-taking: Workshop report. National Academies Press.
- Arvelo Arregui, L. (2003). Función paterna, pautas de crianza y desarrollo psicológico en adolescentes: Implicaciones psicoeducativas. Acción Pedagógica.
- Santrock, J. W. (2003). Psicología del desarrollo en la adolescencia. In Psicología.
-
Engels, R. C., Finkenauer, C., & van Kooten, D. C. (2006). Lying behavior, family functioning and adjustment in early adolescence. Journal of Youth and Adolescence, 35(6), 949-958.