Effekterna av posttraumatisk stress på kroppen
I denna artikel ska vi fokusera på effekterna posttraumatisk stress kan ha på kroppen. Det går trots allt bortom psykologisk skada och kan påverka kroppen på ett väldigt allvarligt sätt.
Posttraumatisk stress är ett mentalt tillstånd som orsakas av exponering för traumatiska händelser. Olyckor, krig, mord, naturkatastrofer och övergrepp är några orsaker.
För att tackla detta tillstånd och återfå hälsa såväl som våra liv är det viktigt att ha vissa saker i åtanke.
Posttraumatiskt stressyndrom
Det finns många symptom kopplade till detta syndrom. Bland dem hittar vi djup vånda, ihållande minnen, mardrömmar och andra återkommande skrämmande tankar.
Allt är kopplat till att ha upplevt en traumatisk händelse eller utdraget trauma.
Denna typ av stress kan vara kortlivad och försvinna över tid. Men för vissa är det mycket svårt och symptomen värre. De kan påverka dem på en fysisk nivå och vara skadligt för hälsan.
Effekterna av posttraumatisk stress
Kroppen hos en person med posttraumatisk stress förblir i ett tillstånd av alarm, vilket leder till obalanser i det fysiska och mentala tillståndet.
Att leva i ett tillstånd av stress innebär att kroppen är permanent alert. Vår naturliga predisposition för kamp eller flykt blir skadlig på en fysisk nivå.
Det är ett naturligt svar som endast bör uppstå under specifika omständigheter, så när det är konstant kan kroppen inte slappna av.
Kroppen blir spänd när du upplever posttraumatisk stress. Därför kan din andning och hjärtrytm bli snabbare samtidigt som musklerna spänns och pupillerna vidgas.
Det aktiverar kroppen för att hantera ett hot, och denna stress kommer skada kroppen om det pågår för länge.
De fysiska effekterna av posttraumatisk stress
Kroppen hos personer som lever under stress i långa perioder kommer drabbas av negativa konsekvenser. Dessa är några av symptomen som kan dyka upp, men det skiljer sig från person till person:
- Andningsproblem: hyperventilering är ett karaktärsdrag för stress och kan leda till yrsel, svimning, trötthet och skakningar.
- Ökad svettning på grund av högre cirkulationsflöde.
- Affektation i det kardiovaskulära systemet på grund av att blodkärlen dras ihop. Detta ökar risken för hjärtsjukdom.
- Långsiktig försvagning av immunsystemet.
- Matsmältningsbesvär på grund av ökade kortisolnivåer, som visar sig i form av förstoppning, diarré, dålig matsmältning, gaser, surhet, etc. Vidare kan överflödig magsyra leda till magsår.
- Utmattning på grund av bristfällig nattlig vila. Det kan vara resultatet av sömnlöshet eller mardrömmar.
- Sammandragningar och muskelsmärta i olika delar av kroppen, men i huvudsak nära käken.
- Hormonobalanser som kan påverka menstruation och fertilitet. Det kan även visa sig i form av akne, sköldkörtelproblem, sänkt sexlust, etc.
Alla dessa problem leder till en ond cirkel som kan få andra konsekvenser. Dessa inkluderar plötslig viktförändring, håravfall, hudproblem och andra.
Avslappningstekniker för kropp och sinne
Avslappningstekniker leder till avsevärda förbättringar för en persons mentala och fysiska hälsa.
Det är viktigt att du förstår relationen mellan din kropp och ditt sinne för att kunna förstå PTSD. Alla behandlingar du väljer bör tas med denna koppling i åtanke. Endast då kommer du kunna få lindring.
Kom ihåg att målet här är att fokusera på terapi som uppmuntrar sinnet att positivt påverkan kroppen på en fysisk nivå för att förbättra hälsan.
För att göra det ska du använda aktiviteter som hjälper dig att slappna av och koncentrera dig. Meditation och djupandning är två exempel som är väldigt användbara.
Du kan även prova yoga, tai chi eller qigong.
Studier visar att dessa discipliner kan hjälpa till att minska ångest, depression och ilska. Samtidigt förbättrar de din tolerans för smärta och påverkar din självkänsla såväl som dina energinivåer.
Du kommer kunna slappna av och vara redo att tackla stressiga situationer.
Nu vet du lite mer om de negativa effekterna av posttraumatisk stress. Behandlingen för att komma över det måste jobba på både fysiska och mentala nivåer. På så sätt kan du lättare återfå välmåendet och livskvaliteten.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bryant, R. A. (2017). Posttraumatic stress disorder. In The Science of Cognitive Behavioral Therapy. https://doi.org/10.1016/B978-0-12-803457-6.00013-1
- Kim, S. H., Schneider, S. M., Kravitz, L., Mermier, C., & Burge, M. R. (2016). Mind-Body Practices for Posttraumatic Stress Disorder. Journal of Investigative Medicine. https://doi.org/10.2310/jim.0b013e3182906862
- McEwen, B. S. (2008). Central effects of stress hormones in health and disease: Understanding the protective and damaging effects of stress and stress mediators. European Journal of Pharmacology. https://doi.org/10.1016/j.ejphar.2007.11.071
- McEwen, B. S. (2006). Protective and damaging effects of stress mediators: Central role of the brain. Dialogues in Clinical Neuroscience.