Dunning-Kruger-effekten - varför förekommer den?
Dunning-Kruger-effekten innebär att en person visar sig vara oförmögen att göra en objektiv bedömning av sina egna förmågor. Detta med hänsynstagande av utbildning eller mängden kunskap som personen har i ämnet. Tror du att personer med mindre akademisk erfarenhet kan bedöma sina egna begränsningar i tillräckligt hög utsträckning?
Till exempel förekommer det en snedvridning i det fall som en person självmedicinerar utan att ha medicinsk kunskap. Det som händer är att människor irrationellt antar att de vet allt om de positiva effekterna av medicinen. Å andra sidan ser man ofta att de som är välutbildade tenderar att misstro sig själva.
Vad är Dunning-Kruger-effekten?
Dunning-Kruger-effekten lägger fram hypotesen att vissa människor tenderar att överskatta sina förmågor inom ett visst område. Detta även om de inte har någon bredare kunskap om ämnet i fråga. Den säger också att de som är kunniga inom ett visst ämne tenderar att inte lita på sig själva.
Hur uppstod denna teori? På 1990-talet främjade David Dunning och Justin Kruger forskning med idén att bevisa att inkompetenta människor inte var kapabla att veta att de var inkompetenta. Ironiskt nog beror detta på deras inkompetens!
Det är dock ett misstag att använda denna teori. Det handlar inte om inkompetens hos andra, utan om ens egen inkompetens. Därför måste vi fråga oss själva om vi är medvetna om vår egen inkompetens i de saker vi inte är bra på.
Det är lätt att känna igen någon som inte kan inse sin egen inkompetens och försöker ge intrycket av att de behärskar ämnet. Det finns dock inget sätt att som utomstående avgöra att personen faktiskt inte är medveten om sin egen oförmåga.
Vi rekommenderar också att du läser den här artikeln: Cotards syndrom – vad är det och kan det behandlas?
Vad ligger bakom detta beteende
Denna effekt är en så kallad kognitiv fördom. Denna hindrar människor från att objektivt bedöma sig själva. Enligt författarna, Dunning och Kruger, uppstår detta fenomen på grund av ett problem med metakognitionen (förmågan att analysera sin egen prestation).
Utgångspunkten är följande: Personer med begränsad kunskap om ett ämne har en dubbel börda. De kommer inte bara fram till fel slutsatser och gör kontinuerliga misstag, utan deras egen inkompetens berövar dem möjligheten att inse det.
Självkänsla är en viktig faktor i förekomsten av en felaktig världsuppfattning, som är fallet med Dunning-Kruger-effekten. Varje överlägsenhetskomplex döljer faktiskt ett mindervärdeskomplex. I slutänden handlar det om en brist i den egna självkänslan.
På grund av detta väljer många ofta alternativet att låtsas vara kapabla medan de i verkligheten inte har någon djupare insikt i ett ämne. Även människor med en hög intelligens kan ha en kognitiv partiskhet och brist på insikt om sina egna förmågor.
Exempel på Dunning-Kruger-effekten i vardagen
Vi ska nu titta på några vardagliga exempel på Dunning-Kruger-effekten. Som vi nämnde ovan kan människor av alla typer uppvisa detta beteende, oavsett deras intelligensnivå.
1. Samtal om politik
Politik är ett av de områden där människor irrationellt känner att de sitter på de korrekta och sanningsenliga svaren. Det är vanligt att få höra mycket förenklade åsikter om komplexa politiska frågor från människor som inte har någon bakgrund i ämnet.
2. Medicin och hälsa
Medicinsk vetenskap är ett annat ämne som folk tenderar att förenkla. Detta till den grad att de med säkerhet hävdar effektiviteten av vissa mediciner utan att ta hänsyn till professionella åsikter.
Liknande finns det de personer som tror att endast deras personliga erfarenhet ger dem kunskapen att hjälpa andra.
3. Relationer
Vi får ofta höra åsikter om vad vi ska göra för att förbättra våra relationer när vi pratar om relationsfrågor med våra nära vänner.
Dessa åsikter bygger inte på annat än anekdotiska händelser. Våra vänner kan dock hävda att det här är de enda effektiva lösningarna på våra problem.
Sätt att undvika denna effekt
Vad du måste göra för att undvika denna kognitiva partiskhet är att göra det till en vana att ifrågasätta alla åsikter du tar för givet. Detta innebär att du börja ställa dig själv frågor som utmanar dina åsikter. På så sätt kan du nå fram till en mer objektiv uppfattning.
Ett annat bra sätt att hålla sig verklighetsförankrad när det gäller dina egna förmågor är att, med jämna mellanrum, söka efter uppdaterad information. Människor som håller sig till det de har lärt sig, och inte ägnar sig åt att kontinuerligt ta till sig ny information, kommer sannolikt att få en överdriven uppfattning om vad de vet.
Vi uppmuntrar dig också att läsa denna artikel: Kännetecken på narcissistisk personlighetsstörning
Vad säger vetenskapen om Dunning-Kruger-effekten?
Den dokumenterade informationen om Dunning-Kruger-effekten drar slutsatsen att den inte kan användas som ett enkelt sätt att förklara varför människor inte kan se sina fel. Det finns artiklar om ämnet, men det är en svår effekt att mäta.
Vissa studier har visat att människor kan lägga märke till sina svårigheter att förbättra sig inom vissa områden ganska snabbt. Förespråkarna för den ursprungliga Dunning-Kruger-studien hävdar dock att det är giltigt att tro att människor som är mer säkra på denna förmåga tenderar att förbise sina egna brister.
Det senare skulle bero på att deras självförtroende hindrar dem från att ha förmågan att själva kritiskt granska och acceptera sina misstag. Istället rationaliserar de sin verklighet på ett sätt som passar in i deras världsbild.
Hur hanterar du människor som lider av Dunning-Kruger-effekten?
Det är naturligt att känna sig hjälplös när du befinner dig i närvaro av människor som ger förenklade åsikter om ämnen de inte vet något om. Men i dessa lägen är det bäst att hålla sig lugn. Försöka att komma ihåg att det inte är du som har problemet. Om du låter någon påverka ditt humör, ger du dem makt.
I den utsträckning du kan acceptera andras åsikter, oavsett hur galna du tycker att de är, kommer du närmare att uppnå en god känslomässig mognad. Kom ihåg att ingen är skyldig att hålla med dig om dina åsikter, även om du har rätt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Zhou, Xingchen, and Rob Jenkins. “Dunning–Kruger Effects in Face Perception.” Cognition 203 (2020): n. pag. Cognition. Web.
- Aqueveque, Claudio. “Ignorant Experts and Erudite Novices: Exploring the Dunning-Kruger Effect in Wine Consumers.” Food Quality and Preference 65 (2018): 181–184. Food Quality and Preference. Web.
- Plohl, Nejc, and Bojan Musil. “Do i Know as Much as i Think i Do? The Dunning-Kruger Effect, Overclaiming, and the Illusion of Knowledge.” Psiholoska Obzorja 27 (2018): 20–30. Psiholoska Obzorja. Web.
- Muller, Alana, Lindsey A. Sirianni, and Richard J. Addante. “Neural Correlates of the Dunning–Kruger Effect.” European Journal of Neuroscience 53.2 (2021): 460–484. European Journal of Neuroscience. Web.
- Schlösser, Thomas et al. “How Unaware Are the Unskilled? Empirical Tests of the ‘Signal Extraction’ Counterexplanation for the Dunning-Kruger Effect in Self-Evaluation of Performance.” Journal of Economic Psychology 39 (2013): 85–100. Journal of Economic Psychology. Web.
