Diagnosen makulahål: symtom och behandling
Som namnet antyder avser diagnosen makulahål en ögonsjukdom som berör makula. Makula eller gula fläcken är den centralt belägna och viktigaste delen av näthinnan som gör att du kan läsa, köra bil och se omvärlden i detalj. Det betyder att en skada på denna del av ögat ger upphov till minskad synskärpa.
Studier utförda på den vetenskapliga fakulteten vid universitetet i Alicante (Spanien) visar att makulahål är mycket vanligare hos patienter över 60 års ålder. Tillståndet berör 3 av 1 000 personer. Vidare finns det en klar könsrelaterad skillnad, där kvinnor drabbas tre gånger oftare än män.
Läs vidare så får du veta mer om vilka symtom som uppkommer vid makulahål och hur man kan behandla sjukdomen.
Vad innebär diagnosen makulahål?
Enligt universitetssjukhuset i Navarra är ett makulahål en liten, rund öppning i ögats makula, den så kallade gula fläcken. Gula fläcken är det centrala området i näthinnan och det är en ljuskänslig vävnad som fångar upp ljusstimuli. Därefter uttyder den de bilder som sänds vidare till hjärnan.
Makulahål beror på en vanlig skada. Men patienter kan också uppleva naturlig åldersrelaterad makuladegeneration. Vid båda tillstånden uppvisar de drabbade liknande symtom, vilket vi ska återkomma till senare i artikeln.
Här är de olika stadierna som karakteriserar makulahål:
- Första graden: Centralgropen (fovea) är en fördjupning i gula fläckens centrum. Vid det här stadiet lösgör sig detta område från näthinnan, men det bildar ingen fullständig öppning. Om tillståndet inte behandlas kommer det att fortskrida i hälften av fallen.
- Andra graden: Ett litet, fullständigt hål uppkommer i centralgropen på näthinnan. Utan behandling kommer ca 70 procent av dessa problem att förvärras.
- Tredje graden: Hålets storlek ökar till omkring 400 mikrometer eller mer.
- Fjärde graden: Vid detta stadium orsakar makulahålet en bakre glaskroppsavlossning. Glaskroppen är en geléartad massa som finns på insidan av ögat.
Som du ser så beror symtomen vid makulahål på tillståndets grad. Hålets storlek och dess lokalisering på näthinnan avgör hur omfattande patientens synnedsättning är.
Hur uppstår makulahål?
Enligt studierna som vi nämnde ovan kan man skilja mellan två typer av makulahål beroende på vad som orsakar dem. Dessa typer är:
1. Idiopatiskt makulahål
Denna typ kallas även åldersrelaterat makulahål, eftersom den berör personer mellan 50 och 70 års ålder, med (eller utan) normala brytningsfel och utan tillhörande systemiska tillstånd. Med åldern blir glaskroppen mindre elastisk och börjar dra ihop sig. Denna förändring orsakar dragningar av glaskroppen, vilket leder till att ett hål bildas.
Enligt amerikanska National Eye Institute löper upp till 15 % av de patienter som drabbas av idiopatiskt makulahål risk att med tiden även utveckla ett sådant hål i andra ögat.
2. Sekundärt makulahål
Makulahål kan också uppträda som en sekundär följd av ett tidigare tillstånd. Det kan till exempel röra sig om patienter som lider av grav närsynthet eller som drabbats av en ögonskada. Personer med näthinneavlossning eller cystiskt makulaödem löper också större risk att utveckla sekundära makulahål.
Dock är det bara 1 till 9 procent av icke-penetrerande ögonskador som resulterar i traumatiska makulahål. Och hos unga personer kan skadorna läkas spontant.
Symtom vid makulahål
Organisationen American Society of Retina Specialists (ASRS) redovisar några av de vanligaste symtomen för makulahål. I de flesta fall (utom då det handlar om ett slag mot ögat) uppkommer symtomen efter hand. Det innebär att patienterna upptäcker hur de gradvis får suddigare syn.
Förutom en försämrad syn kan människor med makulahål också märka att linjer får krokiga former. Den här typen av förvrängd syn kallas metamorfopsier. Dessutom kan mörka områden börja dyka upp i synfältet (skotom).
Diagnosen makulahål
Första steget du bör ta för att få reda på om du har makulahål är att så snart som möjligt uppsöka en oftalmolog. Denne ger dig särskilda droppar i det berörda ögat som gör att pupillen utvidgar sig. Detta är för att kunna undersöka ditt öga. Därefter använder oftalmologen sig av optisk koherenstomografi (OCT).
OCT bygger på optisk koherensinterferometri och används för att erhålla tomografiska bilder av vävnaden i patientens ögonbotten. Det påminner mycket om ultraljud. Skillnaden är att man här använder ljus istället för ljudvågor för att kartlägga ögats inre delar.
Behandling av makulahål
American Academy of Ophthalmology (AAO) ger riktlinjer för hur makulahål behandlas. Emellertid beror den enskilde patientens behandling i stor mån på hur långt framskriden skadan är och var i ögat den är lokaliserad.
Vid stadierna 2 till 4 erfordras kirurgisk behandling. Läkaren kan då utföra en vitrektomi, vilket är ett kirurgiskt ingrepp som görs för att avlägsna glaskroppen som får gula fläcken att sticka ut. Behandlingen utförs i öppenvården under lokalbedövning och med hjälp av följande instrument:
- Ett fiberoptiskt ljus för att belysa näthinnan.
- En sköljkanyl för att upprätthålla ögontrycket.
- Ett instrument som skär och avlägsnar överflödig glaskroppsgelé.
Denna procedur är minimalinvasiv, och utförs med en rad mycket små, strategiska snitt. Efter att ha tagit bort den överflödiga glaskroppsgelén placerar kirurgen en slags gasbubbla i ögat för att hålla gula fläcken på plats och stabilisera den tills ögat har läkts.
Risker och postoperativ vård
Enligt Instituto de Microcirurgía (IMO) finns det 15 procents risk att makulahålet åter kommer att öppnas efter en tid. Dessutom bör patienter som ska genomgå denna operation tänka på att:
- Man kan få ont i ögat efter operationen. Det kan hända att man tillfälligt behöver ta vissa läkemedel.
- Man måste hålla ansiktet i samma position i upp till en vecka, eller mer, för att hålla gasbubblan på plats. Därför kan man inte följa sina vanliga rutiner.
- Man kan inte flyga eller fjällvandra förrän gasbubblan är upplöst. Alla aktiviteter som ändrar på ögontrycket kan medföra risker för den som har opererats.
I tillägg till dessa begränsningar ska man också komma ihåg att läkningen äger rum steg för steg och att makulahålet inte plötsligt kommer att sluta sig.
Och hur mycket av den förlorade synen som återfås beror på hur stort hålet var och hur länge det funnits där. Operationen kommer inte nödvändigtvis att återställa synen till hundra procent.
Läs vidare… Fantastiska övningar för att stärka synen
Det är inte allvarligt, men återhämtningen går långsamt
Som du ser är makulahål inte ett allvarligt kliniskt tillstånd. Men återhämtningsprocessen efter operationen är ganska lång och besvärlig. Det enkla faktum att patienten måste hålla sitt huvud i samma position i mer än sju dagar är i sig anmärkningsvärt.
Därför måste man, innan man genomgår en operation för makulahål, planera sina aktiviteter väl och underrätta omgivningen. Viktigast av allt är emellertid att man inte väntar onödigt länge med att få sitt öga undersökt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Requena Parra, J. (2018). Estudio de la prevalencia del agujero macular.
- Agujero macular, CUN. Recogido a 25 de febrero en https://www.cun.es/enfermedades-tratamientos/enfermedades/agujero-macular#:~:text=El%20agujero%20macular%20es%20la,ser%C3%A1n%20enviadas%20a%20nuestro%20cerebro.
- Macular hole, NIH. Recogido a 25 de febrero en https://www.nei.nih.gov/learn-about-eye-health/eye-conditions-and-diseases/macular-hole
- Macular hole, ASRS. Recogido a 25 de febrero en https://www.asrs.org/patients/retinal-diseases/4/macular-holepucker
- Macular hole: treatmente. American Academy of Ophthalmology. Recogido a 25 de febrero en https://www.aao.org/eye-health/diseases/macular-hole-treatment
- Agujero macular, Instituto de Microcirugía Ocular (IMO). Recogido a 25 de febrero en https://www.imo.es/es/agujero-macular