Diabetes ökar risken för frakturer: förebyggande åtgärder
Bland de många komplikationer som diabetes kan medföra så är en av de största att diabetes ökar risken för frakturer. Diabetes är en metabol sjukdom, som inte bara påverkar förekomsten av ämnen i blodet. Denna sjukdom höjer dessutom blodsockret och ökar risken för att drabbas av andra sjukdomar.
Det finns flera orsaker till hur en för hög sockernivå i blodcirkulationen påverkar benvävnaden. Men det är faktiskt möjligt att vidta förebyggande åtgärder. Läs visare i den här artikeln för att lära dig mer.
Diabetes är en metabol sjukdom
Som vi nämnde ovan så är diabetes en metabol sjukdom. Det primära tecknet på dess förekomst är förhöjda blodsockernivåer. Man märker detta lättast på fastande mage, innan man har fått i sig någon form av mat.
Denna metabola patologi påverkar inte bara blodsockernivåerna, utan modifierar också balansen mellan lipider, proteiner och mineraler. Insulin, som i detta fall är det hormon som förändras, medverkar i många av kroppens processer. De mest välkända komplikationerna som denna sjukdom medför har att göra med hjärta och njurar. Vi måste dock lägga till den inverkan diabetes också har på benvävnad. Ben är beroende av både kalcium och bencellernas förmåga att producera dem.
Anledningen till att diabetes ökar risken för frakturer
Både män och kvinnor som har diabetes lider en högre risk för frakturer. Detta på grund av hormonella förändringar, inflammation och även vissa mediciner. Vilka andra möjliga utlösare finns det?
Neuropati
Långvarigt högt blodsocker skadar fettbeläggningen hos nervcellerna. Nerverna, särskilt de i underbenen, blir då mindre effektiva på att överföra nervimpulser. Sammantaget så stör alltså diabetesneuropati balansen så att människor med denna sjukdom tenderar att falla mer.
Du kanske också är intresserad av: 4 infusioner som hjälper dig öka ämnesomsättningen
Dysautonomi
Denna term avser nedsatt funktion i nervsystemet, särskilt det autonoma. Detta är den del av nerverna som reglerar och kontrollerar alla de funktioner som inte behöver ett direkt och medvetet kommando. När det gäller diabetisk dysautonomi så har patienter svårt att upprätthålla blodtrycket när de ställer sig upp. Som ett resultat tenderar de att ofta bli yra och även svimma, vilket därmed leder till att de faller mer och därför ökar också risken för frakturer.
Osteoporos
Osteoporos är vanligare bland diabetiker än resten av befolkningen. Insulin är ett anabolt hormon som stimulerar tillverkningen av vävnader. Eftersom personer som lider av diabetes inte producerar insluin som de ska, blir benreparationsprocessen långsammare.
Retinopati
Retinopati är en annan allvarlig komplikation av diabetes. De små artärerna i näthinnorna går sönder utan att blodet hinner koagulera, och detta påverkar därför synen. Naturligtvis ökar alla synstörningar risken för både fall och frakturer.
Vilka frakturer är de vanligaste hos patienter med diabetes?
Flera forskningsstudier, där patienter med diabetes har medverkat, har kunnat fastställa den relativa frekvensen av frakturer. Detta är bra eftersom de fungerar som en guide för vilka delar av kroppen som oftast bli drabbade av frakturer hos just dessa patienter.
För det första har vi typ 1-diabetes. I det här fallet finns det inte tillräckligt med insulin i personens kropp, så de måste få i sig mer av detta artificiellt från en utomstående källa. De patienter som har typ 1-diabetes har en tendens att bli drabbade av benskörhet, liksom synproblem.
Läs också: 10 nyttiga övningar och bra mat för god syn
Hypoglykemi spelar också en nyckelroll i detta fall. Detta eftersom många patienter tenderar att blanda ihop sina utsatta doser för olika tider på dagen. Som du säkert nu vet så kan låga sockernivåer leda till yrsel, som i sin tur kan orsaka olyckor.
Inom gruppen av patienter som har typ-1 diabetes så är de vanligaste kroppsdelarna för frakturer höfterna och ryggraden. Detta noterades särskilt hos personer med etablerad komorbitet i njurarna och det kardiovaskulära systemet.
Å andra sidan, vid typ 2-diabetes, är de vanligaste kroppsdelarna för frakturer underarmarna och höfterna. Även om bentätheten hos dessa patienter inte skiljer sig mycket från resten av befolkningen, misstänker forskare att socker påverkar benmekaniken.
Hur man förhindrar risken för frakturer vid diabetes
Även om statistik indikerar en ökad risk för frakturer hos patienter med diabetes, finns det saker du kan göra (bortom glykemisk kontroll) för att förhindra denna skada. Som vi tidigare nämnde är det viktigaste att konsultera en specialist och följa upp kontinuerligt. Patienten måste följa en strikt kostplan och ta mediciner för att hålla sina sockernivåer inom det normala intervallet så att hjärt- och njurproblem inte uppstår.
Dessutom är fysisk aktivitet extremt viktigt. Om du inte redan visste det så ökar diabetes faktiskt risken för frakturer hos personer som är stillasittande och som har mindre muskelmassa. Att delta i sporter eller motionera hjälper sockret att komma in i muskeln och därmed stärka benvävnaden.
Att få D-vitamin i kroppen är något vi också måste nämna här. De flesta gör gärna detta genom att se till att få njuta av solen. Man kan såklart komplettera detta med tillskott eller medicin. Man kan behöva komplettera om man har mycket låga värden, eller om man bor i något kallt område som endast har en liten mängd solljus vissa delar av året.
Gröna bladgrönsaker är ett bra alternativ för att få i sig vitaminer och kalcium, som man också kan få från mejeriprodukter. Ett regelbundet intag av dessa livsmedel hjälper benen att regenerera och bibehålla sin inre densitet. Som ett resultat minskar risken för frakturer.
Densitometri är viktigt
Förutom att vidta förebyggande åtgärder bör patienter med diabetes genomgå densitometri. Denna studie mäter bentätheten, vilket kan hjälpa både patient och läkare att lära sig om utifall risken för frakturer är hög på grund av svagare vävnad.
Alla patienter kan ta kontroll över sin sjukdom, och göra allt de kan för att ta hand om sig själva. Det är dock viktigt att komma ihåg vikten av att följa upp med en läkare, och självklart vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder för att minska risken för frakturer.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Avogaro, Angelo, et al. “Continued efforts to translate diabetes cardiovascular outcome trials into clinical practice.” Cardiovascular Diabetology 15.1 (2016): 111.
- Velasco, M. Botas, et al. “Actualización en el diagnóstico, tratamiento y prevención de la neuropatía diabética periférica.” Angiología 69.3 (2017): 174-181.
- Moreno, Luis, and Mayra Guerrero. “Características de la neuropatía autonómica cardiovascular en pacientes con Diabetes Mellitus tipo 2.” Boletín Médico de Postgrado 35.1 (2019): 48-53.
- Romero-Aroca, Pedro, and R. Sagarra. “La retinopatía diabética e hipertensiva.” Revista COMCORDOBA 14.7 (2018): 382-393.
- Martínez, Sonsoles Botella, et al. “La paradoja diabética: densidad mineral ósea y fractura en la diabetes tipo 2.” Endocrinología y Nutrición 63.9 (2016): 495-501.
- Formiga, Francesc, María Daniela Freitez Ferreira, and Abelardo Montero. “Diabetes mellitus y riesgo de fractura de cadera. Revisión sistemática.” Revista Española de Geriatría y Gerontología 55.1 (2020): 34-41.
- Martínez Laguna, Daniel. Efecto de la diabetes mellitus tipo 2 sobre la incidencia de fractura osteoporótica. 2017.
- Navarro Despaigne, Daysi Antonia, and Alina Acosta Cedeño. “Osteoporosis y tratamiento para la diabetes mellitus.” Revista Cubana de Endocrinología 30.1 (2019): 50-53.
- de Endocrinología Diabetes, Asociación Colombiana. “Metabolismo Óseo.” Revista Colombiana de Endocrinología, Diabetes & Metabolismo 4.2 (2017): 89-90.
- Duran-Agüero, Samuel, Leslie Landaeta-Díaz, and Lilia Yadira Cortes. “Consumo de lacteos y asociacion con diabetes e hipertensión.” Revista chilena de nutrición 46.6 (2019): 776-782.
