Depressiv pseudodemens: allt du behöver veta
“Det är bara det att han glömmer saker, man kan fråga honom något men det är som att han är i sin egen värld.” Många konsultationer för misstänkta fall av demens börjar med denna typ av fraser som avslöjar vardagliga situationer. I botten kan det dock ligga en depression, och detta är vad depressiv pseudodemens är.
Demens kan vara en felaktig tolkning av en oro över försämrade kognitiva funktioner. Men om vi går lite djupare kan vi i stället hitta humörstörningar.
Vad är demens och depression?
För att förstå vad depressiv pseudodemens handlar om är det bra att börja med att fråga vad demens är och vad depression är. Demens är en term som vi använder för att identifiera degenerativa sjukdomar som vanligtvis beror på flera orsaker och som involverar en progressiv försämring, särskilt i vissa hjärnfunktioner. Det kanske mest kända exemplet är Alzheimers sjukdom.
Depression är å andra siden en humörstörning, som också har undertyper och uttrycks genom flera symtom. Bland de mest kända är följande:
- Håglöshet
- Apati
- Trötthet
- Förändringar i sömn och aptit
- Förlorat intresse för aktiviteter som var njutbara
Detta är depressiv pseudodemens
Vi använder termen depressiv pseudodemens eftersom, även om det inte är demens, förväxlas det ofta med det. Detta beror på att kognitiva förändringar är närvarande. Men i de flesta fall finns det en tidigare psykisk störning, som sammanfaller med depression.
Det är viktigt att identifiera symtomen för att komma fram till korrekt diagnos.
I allmänhet börjar depressiv pseudodemens med en förändring av humöret, med början av ångest, sorg och sjukdomskänsla. Då kan fler kognitiva tecken dyka upp, som minnesförlust, ouppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, svårigheter att påbörja och avsluta uppgifter samt nedsatt omdöme.
I ett tredje steg kan dessa personer uppleva ett behov av att vilja vara ensamma, att inte göra någonting (isolering och inaktivitet), vilket gör interaktioner svåra. Detta leder i sin tur till en progressiv försämring av sociala färdigheter.
Vi kan också nämna att förändringen av humöret påverkar hur patienter beter sig när de löser vissa neurologiska tester. Till exempel kan personer med depression svara i sin sinnesstämning av apati och håglöshet och generellt bara säga: “jag vet inte”.
Depressiv pseudodemens kan vara reversibel.
De största skillnaderna mellan depressiv pseudodemens och neurodegenerativ demens
Många professionella anser att depressiv pseudodemens är en utmaning, eftersom överlappande tecken och symtom på demens initialt kan komplicera diagnosen. Men de som vet mer om ämnet menar att det finns vissa element som kan förtydliga denna diagnos:
Tidsuppfattning
När det gäller tidsuppfattning är det viktigt att ta hänsyn till patienternas ålder. Till exempel får personer som är 65 år eller äldre och som uppvisar dessa tecken ofta omedelbart höra att de har demens. Det är dock nödvändigt att rekonstruera deras historia och fall.
Vid pseudodemens förekommer en subakut debut och en snabbare utveckling. I denna mening påverkar det dagliga och funktionella funktioner mer uppenbart, särskilt humörkomponenten, jämfört med hur det påverkar den kognitiva komponenten.
Neurodegenerativa demenssjukdomar har en långsammare och mer progressiv utveckling.
Minne
Vid depressiv pseudodemens påverkas korttids- och det långsiktiga minnet samtidigt. Däremot, i fallet med demens, börjar försämringen med korttidsminnet.
Social kompetens och relationer med omgivningen
I allmänhet har depression en nästan omedelbar inverkan på sociala relationer direkt från början, eftersom personen tenderar att isolera sig, är reserverad och har litet intresse av interaktion. Vid demens är detta inte nödvändigtvis fallet. Dessa personer kan ha svårt att berätta om en nylig händelse, men vill ändå träffa vänner.
Du kanske är intresserad av: Skillnaden mellan demens och Alzheimers
Några råd för hur man bör agera vid depressiv pseudodemens
Några första rekommendationer att tänka på är följande:
- Försök att göra några aktiviteter under dagen. Oavsett hur svårt det kan vara och hur lite du känner för att göra det, måste du övervinna detta motstånd mot aktivitet. Börja med enkla, kortvariga aktiviteter, som att gå en 10 minuters promenad varje dag, tvätta dig, upprätthålla dina hygienvanor och läsa.
- Försök att ha en rutin för att stiga upp och gå och lägga dig. Även om du bara känner för att ligga i sängen hela dagen måste du försöka hålla uppe vissa aktiviteter. Om du tycker att det är för svårt, prova att ställa in flera larm eller åta dig något ansvar som tvingar dig att stiga upp.
- Undvik att använda substanser, såsom droger eller alkohol.
- Be om professionell hjälp. Depression och dess varianter, såsom depressiv pseudodemens, kräver omfattande behandling utöver bara medicinering. Det finns olika typer av psykologiska terapier som kan hjälpa till med processen.
Det är viktigt att du tänker på att när du utför dessa aktiviteter kommer du inte att må bra direkt, och du kommer inte nödvändigtvis att göra dem med lika lyckligt humör som tidigare. Så förvänta dig inte det, för det kan vara frustrerande, utan ha i stället tålamod med dog själv.
Tänk på att små steg hjälper dig att ta dig bort från den plats där du är idag och att gå dit du vill vara imorgon.
Du kanske är intresserad av: Depression hos äldre: hur man upptäcker den i tid
Förstå hälsan som helhet
Utöver det faktum att det finns många inblandade faktorer, finns det en annan central punkt som gör att läkare kan ställa felaktig diagnos. Detta är de uppgifter som tillhandahålls läkaren. Det är nämligen vanligt att familjemedlemmar oroar sig för de kognitiva symtomen och därför lägger särskild vikt vid dessa, och med detta försummar det känslomässiga hos den drabbade.
Livskvalitet och välmående är en helhet. Även om vi kan oroa oss när någon närstående inte kan påbörja och avsluta en uppgift, så i fallet med depressiv pseudodemens började problemen redan tidigare, med andra tecken (minskat intresse, pessimistisk syn, missmod).
Därför bör vi komma ihåg att inte underskatta känslornas roll. Humör är en väsentlig komponent för att kunna få ett bättre liv.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Rodríguez Palancas, A., García de la Rocha, M., Losantos, R. J., Moreno, J. M., Sierra, I., Fernández Armayor, V., & Martín, A. (2002). Pseudodemencia depresiva:¿ depresión o demencia?. Psiquis (Madr.), 23(4), 155-163.
- Carrasco Perera, J. L., Rodríguez Sánchez, J. M., & Legascue de Larrañaga, I. (2004). Diagnóstico diferencial entre seudodemencia depresiva, demencia frontal y demencia subcortical: estudio de un caso. Actas esp. psiquiatr, 60-64.
