Depression kopplat till 29 andra sjukdomstillstånd
En nyligen genomförd vetenskaplig studie publicerad i den prestigefyllda tidskriften JAMA Psichiatry har kopplat depression till 29 andra sjukdomstillstånd. Forskarna har funnit ett signifikant samband mellan depression och ett stort antal andra sjukdomar. Enligt studien har personer med depression en betydligt högre risk att drabbas av 29 tillstånd som kräver vård.
Uppgifterna samlades in från 240 433 patienter från Storbritannien och Finland. Och medan resultaten indikerar att depression leder till andra patologier, var det också möjligt att bekräfta att, omvänt, minst 12 tillstånd leder till depression.
Vilka sjukdomstillstånd har man kopplat med depression?
Forskarna har nu kopplat 29 sjukdomstillstånd associerade med depression som kan kräva sjukhusvistelse. Bland dem fanns det dessutom några som var vanligare än andra:
- Diabetes
- Artros
- Kronisk bronkit
- Sömnstörningar
- Bakteriella infektioner
- Ryggsmärta eller ländryggen
- Koronar ischemisk sjukdom
Om man grupperar tillstånden efter det eller de berörda organen, är prevalensordningen följande:
- Endokrina sjukdomar: 245 av 1000 personer med depression som deltog i studien hade diagnoser av endokrina patologier, såsom diabetes.
- Muskuloskeletala störningar: Dessa inträffade hos 91 av 1000 personer med depression. Detta inkluderar smärta i ländryggen.
- Sjukdomar i cirkulationssystemet: Dessa registrerades hos 86 av 1000 personer med depression.
Bland de situationer som involverar en dubbelriktad relation, det vill säga att delta i en ond cirkel där depression ökar risken för dessa tillstånd och tillstånden gör detsamma för depression, var de med starkast koppling självmordsförsök via förgiftning och fall.
Varför är depression en riskfaktor?
Även om denna specifika studie har kopplat depression till sjukdomstillstånd som kräver sjukhusvistelse, vet vi att problemet även sträcker sig till andra sjukdomar som inte nödvändigtvis behöver lösas med sjukhusvistelse. Enligt en publikation i Statpearls möter personer som genomgår depressiva tillstånd samtidigt uppkomsten av andra humörstörningar, såsom ångest.
Och om det gäller en deprimerad patient med arteriell hypertoni, kommer denna generellt att ha större svårigheter att få kontroll över den sjukdomen. Ännu värre, det finns en hög risk att komma in i en värld av missbruk och begå självmordsförsök.
Depression är en riskfaktor för andra hälsotillstånd genom olika mekanismer. Forskare vet till exempel att deprimerade människor är mer benägna att utveckla Alzheimers i framtiden. Och de antar att det är så eftersom stressen i det depressiva tillståndet kan generera inflammatoriska ämnen som kan skada neuronerna.
När det gäller diabetes spekulerar vetenskapliga studier i ämnet om det finns vissa livsstilar som skulle kunna gynna metabola störningar. Som exempel att personer som lever med depression tenderar att vara mer stillasittande och att ha en kost som innehåller en högre andel mättade fetter och enkla sockerarter.
Detta dagliga sätt att leva kan till glykemiska förändringar.
Om vi fokuserar på hjärtpatologier, förklarar en vetenskaplig publikation från 2016 att stress verkar vara orsaken till dessa. Och i detta fall leder depression till att aktivera celloxidationsmekanismer, vilket kan påverka hjärtmuskeln och blodkärlen som går in i den.
Kroniskt sett kan försvagningen av det kardiovaskulära systemet göra det mer mottagligt för hjärtinfarkt.
Lär känna: Ashwagandha: en ört som hjälper mer än bara stress och ångest
Kan man minska risken för det ena eller det andra?
Nyckelfrågan vi kan ställa oss är: Med tanke på att depression är kopplat till andra sjukdomstillstånd, vad kan vi göra för att minska risken för att det ena ska leda till det andra? Eller är människor som lider av depression dömda att också drabbas av andra sjukdomar? Kommer dessa sjukdomar som regel förr eller senare alltid att leda till depression?
Den goda nyheten är att snabb behandling och adekvat uppföljning för en viss sjukdom minskar risken för sjukhusvistelse för något annat hälsotillstånd. En systematisk översikt från 2019 klargör att en tidigt insatt behandling avsevärt förbättrar prognosen, särskilt om man följer speciellt framtagna riktlinjer.
Denna punkt är mycket viktig. Att behandla depression för att förhindra andra hälsotillstånd är något man inte bara kan förbise.
Olika organisationer och expertgrupper har tagit fram terapeutiska riktlinjer baserade på tillgänglig evidens. Att konsultera med en läkare eller annan yrkeskunnig som är medveten om denna koppling och som känner till ditt tillstånd, är en god hjälp för att förbättra dina chanser att bryta denna koppling.
Depression är inte bara ytterligare ett symptom som man kan bortse från. Men samtidigt ligger det också på samhällets ansvar att se till att alla människor har tillgång till mentalvård.
Hur förändrad livsstil kan bryta kopplingen mellan depression och andra sjukdomar?
Författarna till studien JAMA Psychiatry som vi nämner ovan drar slutsatsen att beteendet hos personer med depression är en stor bov i uppkomsten av associerade tillstånd. Rökning, alkoholism och bristande fysisk aktivitet framstår som situationer som behöver ändras.
Så om du har diagnosen depression, har medicinering och psykologisk behandling för denna och vill lägga till något mer från din sida för att minska risken, kan du börja med följande specifika steg:
- Sluta med substansrelaterade skadliga vanor. Sluta röka och dricka alkohol. Be om särskild hjälp för att göra detta.
- Börja träna någon fysisk aktivitet, minst 30 minuter om dagen. Att gå kan vara tillräckligt för att komma igång.
- Sätt ihop en adekvat kost tillsammans med en nutritionist. Du behöver äta mat som ger dig tillräckligt med energi och består av hälsosamma livsmedel.
Naturligtvis är det inte lätt. Men det är möjligt. Gör ingenting ensam, och få inte panik över de sjukdomar som eventuellt skulle kunna drabba dig. Ta istället saken i egna händer och minska risken.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bains, N., & Abdijadid, S. (2022). Major depressive disorder. In StatPearls [Internet]. StatPearls Publishing. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK559078/
- Dhar, A. K., & Barton, D. A. (2016). Depression and the link with cardiovascular disease. Frontiers in psychiatry, 7, 33. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyt.2016.00033/full
- Frank P, Batty GD, Pentti J, et al. (2023). Association Between Depression and Physical Conditions Requiring Hospitalization. JAMA Psychiatry. Published online. doi:10.1001/jamapsychiatry.2023.0777
- Gallagher, D., Kiss, A., Lanctot, K., & Herrmann, N. (2018). Depression and risk of Alzheimer dementia: a longitudinal analysis to determine predictors of increased risk among older adults with depression. The American Journal of Geriatric Psychiatry, 26(8), 819-827. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1064748118303270
- Gautam, S., Jain, A., Gautam, M., Vahia, V. N., & Grover, S. (2017). Clinical practice guidelines for the management of depression. Indian journal of psychiatry, 59(Suppl 1), S34. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5310101/
- Kraus, C., Kadriu, B., Lanzenberger, R., Zarate Jr, C. A., & Kasper, S. (2019). Prognosis and improved outcomes in major depression: a review. Translational psychiatry, 9(1), 127. https://www.nature.com/articles/s41398-019-0460-3
- Yu, M., Zhang, X., Lu, F., & Fang, L. (2015). Depression and risk for diabetes: a meta-analysis. Canadian journal of diabetes, 39(4), 266-272. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1499267114007072