De senaste framstegen för Alzheimers sjukdom

5 minuter

Genetiska tester, laboratorietester och biologiska läkemedel är framtiden som vetenskapen har planerat för att hantera Alzheimers. Men socialt stöd behövs för att dessa framsteg ska nå så många patienter som möjligt.

De senaste framstegen för Alzheimers sjukdom

Skriven och verifierad av läkaren Leonardo Biolatto.

Senaste uppdateringen: 07 november, 2024

Alzheimers sjukdom är en neurodegenerativ sjukdom som påverkar minne, tänkande och beteende. För närvarande är det den vanligaste formen av demens. Framstegen som hittills gjorts inom vetenskapen innefattar nya upptäckter inom Alzheimers sjukdom som är mycket uppmuntrande.

Symtomen är i början lätt glömska, förvirring och vissa språksvårigheter. När sjukdomen fortskrider kan patienten uppleva desorientering, personlighetsförändringar och förlust av sin förmåga att utföra vardagliga sysslor.

Idag finns det fortfarande inget botemedel. Men på senare år har vi lärt oss mer om sjukdomen och experimentella behandlingar utvecklas som är lovande. Därför presenterar vi här de mest relevanta vetenskapliga framstegen för Alzheimers sjukdom.

1. De senaste framstegen för Alzheimers sjukdom: Upptäckt av tidiga symtom

Alzheimers sjukdom ställs utifrån en klinisk diagnos. Det vill säga en neurolog avgör om en patient har detta tillstånd efter att ha utfört en undersökning och tester av patientens minne och kognitiva funktioner.

Men symtomen på sjukdomen kan vara liknande symtomen för andra sjukdomar, såsom senil demens. Därför är det inte alltid tydligt eller lätt att ställa en definitiv diagnos.

Dessutom kan det hända att de första symtomen går obemärkt förbi. Detta fördröjer upptäckten av Alzheimers och försämrar livskvaliteten för den drabbade personen.

En studie från 2015 visade att patienter med sämre luktigenkänning löpte större risk att drabbas av sjukdomen i framtiden. Även om detta inte är ett definitivt tecken på att man kommer att få sjukdomen, är upptäckten av denna signal flera år i förväg en hjälpsam faktor för tidig diagnos.

Du kanske också vill läsa: Vad stamceller kan göra och vad de är för något

2. Framstegen för Alzheimers sjukdom: Nya metoder för diagnos

Det är svårt att ställa en klinisk diagnos på enbart symtom. Detta innebär att patienterna inte får direkt bekräftelse på sitt tillstånd. Därför blir många klassade som att de har kognitiv funktionsnedsättning eller bara visar tecken på åldrande, trots att de kanske har Alzheimers sjukdom.

Därför arbetar forskare med att få till tester som påskyndar diagnosen. Enligt Alzheimers Association är följande bland de senaste framstegen inom detta område:

Strukturell avbildning. MRT och hjärn-CT-skanningar mäter krympning av hjärnan, vilket är ett tecken på sjukdomen. Framsteg har gjorts framför allt i att mäta denna krympning i hippocampus, som kan vara en av de regioner som först genomgår förändringar.
PET-skanning. PET står för positronemissionstomografi. Med denna skanning kan man se aktiviteten hos hjärncellerna och deras ämnesomsättning. Eftersom vi vet att påverkade neuroner har en lägre användning av socker, kan man mäta dessa signaler med denna metod.
Radiospårämnen. I vissa länder godkänner hälsoinstitutioner substanser som injiceras i patienten för att binda till onormala proteiner som förekommer i hjärnan vid Alzheimers. De områden där de injicerade substanserna och de onormala proteinerna sammanfogats visas sedan i färg på en MRT eller tomografi.
CSF-punktering. I vissa länder godkänner man också lumbalpunktion för att ställa diagnos. Här tar man ett prov på cerebrospinalvätskan för analys för att hitta onormala proteiner.
Blodprover: alternativ undersöks för att mäta de ämnen i blodet som indikerar förekomst av Alzheimers. I dagsläget finns vissa sådana tester, men inget som ännu har godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA).

3. Genetiska tester för ta reda på risken

Vi kan idag inte diagnostisera Alzheimers sjukdom med ett genetiskt test. Dock känner vi till mer än 80 DNA-områden som går att koppla till sjukdomen.

Den mest studerade genen kallas APOE. En av dess former, APOE4, har ett starkt samband med sjukdomen. Människor som bär denna variant har en mycket högre risk att utveckla Alzheimers.

Ett av de mest kända fallen med någon som har APOE4-genen är Chris Hemsworth. Ett test för denna genetiska predisposition är dock inte något som läkare utför rutinmässigt. Det är reserverat för personer som har en familjehistoria och om det finns en mycket hög misstanke på grund av uppkomsten av tidiga tecken.

4. Framstegen för Alzheimers sjukdom: Nya behandlingar

Sedan 2003 har endast ett läkemedel kunnat övervinna tre faser av forskning för att bli ett behandlingsalternativ mot Alzheimers. Under de senaste 10 åren har dock över 50 läkemedel kommit fram till den andra fasen. Siffrorna är något motsägelsefulla eftersom många forskare jobbar på en utveckling av olika läkemedel, och antalet läkemedel som verkligen går vidare genom fullständig testning är minimalt.

Trots det finns förhoppningar vid horisonten att hitta ett botemedel, och det finns två linjer där läkemedelsforskningen är mest lovande:

Anti-amyloid-läkemedel: såsom aducanumab och lecanemab. Dessa är ämnen som minskar ansamlingen av beta-amyloidplack i hjärnan. Patienter som deltagit i experiment med dessa substanser visade på liten symtomförbättring.
Läkemedel mot tau-protein: Denna grupp av läkemedel blockerar bildandet av onormala Alzheimers-proteiner.

För sin del är användningen av stamceller ett framväxande forskningsfält. Dessa celler har förmågan att differentiera och bilda neuroner, vilket gör dem intressanta att använda för regenerering av skadad hjärnvävnad.

Du kanske också vill läsa: Hur fungerar stamcellsbehandlingar?

5. Kunskap om riskfaktorer

För att förebygga Alzheimers sjukdom måste vi känna till de faktorer som ökar risken för att den inträffar. Och i det har vi gjort stora framsteg, eftersom vi vet mer och mer om de situationer eller omständigheter som sätter oss i fara.

Enligt forskare är personer med typ 2-diabetes, högt kolesterol, hjärt-kärlsjukdomar, dålig munhälsa och depression mer mottagliga. Det betyder att kontroll av dessa tillstånd kan minska risken för att få Alzheimers.

Personer som röker, är överviktiga och har en dålig nattsömn är också mer utsatta. Därför kan förändringar mot hälsosammare allmänna vanor vara nyckeln.

Även luftföroreningar kan till och med spela en roll i sjukdomen. Samt det aluminium som finns i vårt dricksvatten.

Vad kan vi vänta oss i framtiden?

Nya tester för tidigare och mer exakt diagnos kan bli nästa stora framsteg inom vetenskapen för Alzheimers. Med nya upptäckter inom genomik och molekylärbiologi är det också troligt att mer personliga behandlingar kommer att dyka upp, anpassade till varje patients individuella egenskaper.

VI förvänta oss en ökad samverkan mellan forskare från olika områden. Till exempel mellan forskare inom neurovetenskap och psykiatri, samt molekylärbiologer och biomedicinska ingenjörer.

Allt eftersom forskningen fortskrider förväntas också en ökad medvetenhet hos allmänheten om sjukdomen. Detta skulle kunna öka stödet till forskning och förbättring av tjänster för patienter och vårdare.

Sammanfattningsvis är framtiden för att hantera Alzheimers en tvärvetenskaplig behandling som kombinerar biologi och teknologi. Allt i strävan efter en bättre livskvalitet för människor som har fått sjukdomen.