Bröstsmärta på höger sida: 9 möjliga orsaker och behandlingar
Bröstsmärtor är en vanlig orsak till oro för många. Det kan variera från mindre obehag till ett invalidiserande stickande. Det finns olika orsaker till obehag i bröstet, och i dagens artikel ska vi titta på de 9 vanligaste orsakerna till varför bröstsmärta kan uppstå på höger sida.
Bröstet eller bröstkorgen är den del av kroppen som ligger mellan halsen och buken. Här finns hjärta, lungor, matstrupe och stora kärl, såsom aorta och vena cava. Dessa organ är omgivna av revbenen, bröstryggen och bröstbenet, såväl som interkostalmusklerna, bröstmusklerna och ryggmusklerna.
Orsakerna till bröstsmärta på höger sida sträcker sig från involvering av ben- och muskelstrukturer till skador på bröstorganen. Obehag kan också spegla inblandningen av andra delar av kroppen.
9 möjliga orsaker till bröstsmärta på höger sida
1. En muskelbristning
En muskelbristning är en av de vanligaste orsakerna till högersidig bröstsmärta. Det uppstår vanligtvis efter ett par dagars intensiv fysisk aktivitet hemma eller på gymmet. Obehaget är ett resultat av nedbrytning och regenerering av muskelfibrer.
Pectoralis major och minor är muskler som vanligtvis är de mest drabbade. Smärtan beskrivs som stickande eller kompression av bröstet som känna bättre vid vila och mer intensivt vid träning. I vissa fall åtföljs det av svullnad och begränsning av armrörelserna.
Detta tillstånd försvinner vanligtvis spontant efter 1 till 2 dagar. Läkare rekommenderar vila och massage i området, samt användning av smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel.
Vi tror att du kan vara intresserad av att läsa detta också: Bröstsmärta efter plastikkirurgi: Varför gör det ont?
2. Direkta slag och revbensfrakturer kan leda till bröstsmärta på höger sida
Trauma i bröstkorgen på grund av fall eller direkt slag är en vanlig orsak till bröstsmärtor på höger sida. Vid trafikolyckor kan det finnas kärl- och nervpåverkan och även involvering av inre organ.
Måttliga till svåra slag åtföljs av smärta, svullnad och rodnad i det drabbade området. Många drabbade kan också ha svårt att röra sina lemmar och få blåmärken.
Det är lämpligt att applicera kalla kompresser i 10 till 20 minuter, 2 till 3 gånger om dagen, för att lindra smärta. Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), såsom ibuprofen, kan också vara till hjälp.
Vid revbensfrakturer orsakade av slag mot bröstet är det vanligt med intensiv smärta som begränsar andningen. Det kan dessutom visa sig med ökad känslighet i området och svullnad. I svåra fall finns vanligtvis lungpåverkan och detta åtföljs i sin tur av andningssvårigheter, agitation och medvetslöshet.
Behandlingen av frakturer är uteslutande medicinsk. Det är baserat på immobilisering av området, reparation av frakturen och användning av smärtstillande medicin. Vissa människor behöver sjukgymnastik.
3. Kostokondrit
Detta är en inflammatorisk sjukdom i kondrosternala lederna, som ansvarar för att förena revbenen med bröstbenet. Studier visar att detta är den vanligaste orsaken till smärta i den främre väggen av bröstkorgen, och är vanligare hos kvinnor, som står för upp till 75 % av fallen.
Smärtan uppträder på höger eller vänster sida av bröstkorgen och sträcker sig till mitten av bröstkorgen, ryggen och buken. Smärtan tenderar att kännas värre vid inandning och hosta. En palpation av kondrosternala lederna genererar akut och intensiv smärta.
Medicinsk behandling av kostokondrit inkluderar vila och applicering av fysiska medel, såsom varma och kalla kompresser. I akuta fall lokal kan en läkare sätta in ett dropp med anestetika.
4. Panikattacker kan leda till bröstsmärta på höger sida
Panikattacker utlöses av episoder av stress eller ihållande ångest. Detta tillstånd leder vanligtvis till uppkomsten av symtom som mycket liknar dem vid hjärtinfarkt. I detta avseende är det vanligt att personen hänvisar till smärta i mitten av bröstkorgen som sträcker sig till höger sida, käke och axel.
Andra symtom inkluderar följande:
- Stickningar och domningar
- Andnöd
- Riklig svettning
- Agitation
- Blekhet
När en panikattack misstänks, är det lämpligt att blunda och ta djupa andetag för att lugna ner sig. Om symtomen kvarstår, sök läkarvård så snart som möjligt.
5. Lungsjukdomar
Lungsjukdomar är en vanlig orsak till bröstsmärtor på höger och vänster sida. Studier visar att det visar sig som ett stick i bröstet som ökar med inspiration, i samband med hosta och andnöd. Andra vanliga symtom är feber och frossa vid infektionsprocesser.
Lunginflammation är den vanligaste orsaken till denna typ av bröstsmärtor. Detta obehag kan även uppstå i följande fall:
- Pleurit
- Pneumothorax
- Pleural effusion
- Lungemboli
- Lungcancer
Vilken medicinsk behandling du får beror på den bakomliggande orsaken. I de flesta fall leder en behandling som sätts in i tid till snabb lindring av symtomen och minskad risk för komplikationer.
6. Bröstsmärta på höger sida kan bero på hjärtproblem
Hjärtsjukdomar är en mycket vanlig orsak till bröstsmärtor. De är vanliga hos personer i hög ålder, överviktiga och med personer med överdriven konsumtion av cigaretter, kaffe och alkohol.
Smärtan av manifesterar sig som en känsla av täthet i bröstet åtföljd av hjärtklappning och andnöd.
Vid hjärtinfarkt uppstår obehaget som regel på vänster sida av bröstet, men hos kvinnor kan smärtan uppträda på höger sida av bröstet, ryggen, armen eller axeln. Andra symtom inkluderar illamående, kräkningar, svettning och medvetslöshet.
Arytmi är en annan vanlig orsak till detta obehag hos vuxna och barn. Du bör omedelbart uppsöka vård om du misstänker något av dessa två tillstånd.
Gillar du den här artikeln? Du kanske också vill läsa: Orsaker till bröstsmärta när man hostar
7. Gastroesofageal reflux
Detta tillstånd är resultatet av att magsyra stiger upp i matstrupen och irriterar matstrupen. Reflux orsakar halsbränna eller en brännande känsla inne i bröstet.
Det är vanligt att besvären förstärks efter att du har ätit. Andra associerade symtom är följande:
- Rethosta
- Svårt att svälja
- Ont i halsen
- Frekventa rapningar
- En känsla av tjockhet i halsen och bröstet
Förändringar i kost och livsstil är vanligtvis viktiga för att lindra tillståndet. I vissa fall rekommenderar läkare mediciner för att minska surheten och lindra symtomen. En gastroenterolog är den specialist som kan behandla detta tillstånd.
8. Herpes zoster
Detta är ett tillstånd som kännetecknas av ett vesikulärt utslag åtföljt av intensiv smärta på grund av reaktivering av varicella-zoster-viruset. Det är vanligt hos vuxna äldre än 50 år och hos personer med nedsatt immunitet.
Det börjar med smärta i bröstet och därefter en uppkomst av linjära vesiklar efter 48 timmar. Hudskador utvecklas vanligtvis till sårskorpor inom 1 vecka, med definitiv läkning efter 10 till 15 dagar.
Postherpetisk neuralgi är den huvudsakliga komplikationen av detta tillstånd. Enligt forskning visar det sig med brännande eller sprängande smärta 30 dagar efter att hudskadorna försvunnit.
9. Inflammation i lever eller gallblåsa
Inflammation i levern och gallblåsan kan orsaka smärta på höger sida av bröstet, på grund av närheten av båda organen till bröstet. Besvären börjar vanligtvis på höger sida av buken och sprider sig till bröstet.
Följande är några vanliga associerade symtom:
- Kräkningar
- Yrsel
- Gul hud
- En förlust av aptit
Hepatit och kolecystit är några av de vanligaste sjukdomarna. Om du misstänker en leversjukdom, är det lämpligt att konsultera en gastroenterolog.
Tveka inte att söka läkarvård om du upplever bröstsmärta på höger sida
Bröstsmärta på höger sida kan orsakas av en mängd olika situationer. Vissa är enkla och kräver endast vila och behandling hemmavid. Detta symptom kan dock vara ett tecken på allvarlig, livshotande skada.
Det är bäst att söka läkarvård så snart som möjligt om smärtan är ihållande och ökar i intensitet. Andra varningstecken inkluderar andnöd, hög feber, förvirring och medvetslöshet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Hadley, G. R., Gayle, J. A., Ripoll, J., Jones, M. R., Argoff, C. E., Kaye, R. J., & Kaye, A. D. (2016). Post-herpetic Neuralgia: a Review. Current pain and headache reports, 20(3), 17. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26879875/
- Jany, B., & Welte, T. (2019). Pleural Effusion in Adults-Etiology, Diagnosis, and Treatment. Deutsches Arzteblatt international, 116(21), 377–386. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6647819/
- Vera Rivero, D., Santos Monzón, Y, Gamito González, M, & Aguiar Mota, C. (2019). Características de los pacientes con disección aórtica aguda en Villa Clara: Estudio multicéntrico. CorSalud, 11(2), 97-103. http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S2078-71702019000200097
- Crespo Marcos, D., Pérez-Lescure Picarzo, F.J., & Zambrano Castaño, M. (2010). Dolor torácico. Pediatría Atención Primaria, 12(45), 95-107. https://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1139-76322010000100011
- Posada, A., Aguirre, H., Duque, J., & Gil Aldana, V. (2016). Pericarditis constrictiva crónica calcificada idiopática (concretio cordis). CES Medicina, 30(2), 217-224. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=5749334
- Coll Muñoz, Y., Valladares Carvajal, F., & González Rodríguez, C. (2016). Infarto agudo de miocardio. Actualización de la Guía de Práctica Clínica. Revista Finlay, 6(2), 170-190. http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S2221-24342016000200010
- Reyes Sanamé, F., Pérez Álvarez, M., Alfonso Figueredo, E., Céspedes Cuenca, Y., & Fernández Mendoza, A. (2018). El método clínico aplicado al diagnóstico del dolor torácico agudo. Correo Científico Médico, 22(3), 474-495. http://scielo.sld.cu/scielo.php?pid=S1560-43812018000300011&script=sci_arttext
- Carriquiry, G., & Trostchansky, J. (2020). Manejo actualizado de las fracturas costales. Revista argentina de cirugía, 112(4), 380-387. http://www.scielo.org.ar/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S2250-639X2020000400380
- Muñoz, S., Astudillo, C., Miranda,, E., & Albarracin, J. (2018). Lesiones musculares deportivas: Correlación entre anatomía y estudio por imágenes. Revista chilena de radiología, 24(1), 22-33. https://www.scielo.cl/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0717-93082018000100022
- Torres, A., Niederman, M. S., Menéndez, R., Chalmers, J. D., Wunderink, R. G., & Van Der Poll, T. (2021). Pneumonia. Nature Reviews Disease Primers, 7(1). https://www.nature.com/articles/s41572-021-00259-0#citeas
- Sancho, G. P., Zúñiga, V. A., & Corea, S. (2021). Diagnóstico y manejo actualizado del tromboembolismo pulmonar agudo. Revista Médica Sinergia, 6(1), e633. https://revistamedicasinergia.com/index.php/rms/article/view/633
- Thai, A. A., Solomon, B., Sequist, L. V., Gainor, J. F., & Heist, R. S. (2021). Lung cancer. The Lancet, 398(10299), 535-554. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(21)00312-3/fulltext
- McKnight, C. L. (2023). Pneumothorax. StatPearls. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK441885/
- Hunter, M. P. (2023). Pleurisy. StatPearls. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK558958/
- Fazekas, D. (2022). Intercostal Neuralgia. StatPearls. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK560865/
- Valle, A. (s. f.). Tromboembolismo pulmonar. Fundación Española del Corazón. Consultado el 24 de mayor de 2023. https://fundaciondelcorazon.com/informacion-para-pacientes/enfermedades-cardiovasculares/tromboembolismo-pulmonar.html