Behandlingar för skabb - en inte ovanlig parasitsjukdom
Det finns olika behandlingar för skabb, vilket orsakas av en parasit som är ett ektoparasitiskt kvalster, Sarcoptes scabiei. Denna parasit har ett nära förhållande till människor, och de första rapporterna om deras existens går tillbaka till 1100-talet. Detta är en sjukdom som förekommer över hela världen, med utbrott som återkommer cykliskt vart 15 år.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) lider omkring 200 miljoner människor världen över av skabb vid varje given tidpunkt. De uppskattar dessutom att 10% av befolkningen i låginkomstområden har denna parasit.
Symptom
Det huvudsakliga symptomet på sjukdomen är intensiv klåda och denna blir värre på natten. Det är precis lika obehagligt som det låter. Detta beror på att kvalsterhonorna gräver tunnlar i patientens yttre hudskikt, vilket utlöser en allergisk reaktion från immunsystemet.
U.S. National Library of Medicine listar de olika kliniska tecknen på skabb hos människor. Dessa inkluderar följande:
- Svår klåda, ofta på natten och i varmt väder, då honorna är mer aktiva under huden vilket detta leder till obehag.
- Hudutslag som är koncentrerade till hudveck och mellan fingrar och tår. Det är vanligast i armhålorna, under brösten, i lederna och runt könsorganet.
- Röda sår på huden, dels till följd av att den drabbade river och kliar sig och dels från de grävande parasiterna.
- Tunna räfflade linjer på huden som kommer av tunnlarna som grävs av parasiten.
Observera att utslag vanligtvis sprider sig över hela kroppen hos spädbarn och små barn, och de delar som är hårdast drabbade är huvud, ansikte och nacke.
Du kanske vill läsa den här artikeln: Symptom, orsaker och rekommendationer för kliande hud
När ska du uppsöka en läkare?
1177 Vårdguiden rekommenderar att du konsulterar din läkare om du får symptom på skabb. Det är dock inte så allvarligt, så det kommer inte att vara svårt bli av med det.
Människor förväxlar ofta skabb med dermatit, lokala allergiska reaktioner och kontaktirritationer. Därför bör du konsultera en läkare som kan diagnostisera just ditt individuella fall.
Vad orsakar skabb hos människor?
Som nämnts ovan orsakas skabb hos människor av kvalster av arten Sarcoptes scabiei. Honor av denna art är mellan 300 och 450 mikrometer långa och de är obligata parasiter. Detta betyder att de inte kan överleva utan en värd i mer än fyra dagar.
Honan och hanen av arten reproducerar sig på värdarna, varefter honan börjar gräva tunnlar i hornlagret i huden (Stratum corneum) för att lägga sina ägg. Som studier indikerar har parasiten en förkärlek för vissa hudområden, som under handlederna, handens innerkant och områdena mellan fingrarna.
Observera att en hund eller katt med skabb inte kan orsaka allvarlig sjukdom hos människor om den smittar dem. Skabb orsakas av arter som är specifika för värden. På grund av detta kan ett kvalster från en katt som kommer i kontakt med mänsklig hud börja gräva i den, men den kommer att dö inom några dagar. Av denna anledning är dessa fall självbegränsande och milda.
Riskgrupper och komplikationer
Det finns en allvarligare form av denna sjukdom som kallas sarkoptisk skabb. Detta orsakar en massiv attack av parasiten (i de flesta andra fall har värden inte mer än 10 till 15 exemplar på sig). De riskgrupper som främst är i fara är:
- Personer med kroniska sjukdomar som påverkar immunförsvaret, som HIV och patienter med kronisk leukemi
- Patienter med andra tillstånd som de är sjuka i samtidigt
- Äldre människor, särskilt de på vårdhem
I dessa fall är det också möjligt för patienter att bli drabbade av sekundära bakterieinfektioner. Eftersom kvalster förstör ytliga hudområden och orsakar skador, underlättar det inträde av patogener som annars inte skulle kunna komma in.
Diagnos och behandlingar av skabb hos människor
Enligt Planned Parenthoods webbsida kan läkare upptäcka de flesta fall av skabb hos människor genom att utvärdera patientens hudsymptom. I vissa fall kan de ta hudskrapningar i de drabbade områdena för att bekräfta diagnosen. Kvalstren och deras avföring är nämligen synliga under ett mikroskop.
Behandlingen består vanligtvis av salvor och krämer som patienten kan applicera en till två gånger om dagen över hela kroppen. Alla medlemmar i ett hushåll kan rekommenderas att genomgå förebyggande behandling på grund av hur smittsam denna sjukdom är.
De läkemedel som läkare förskriver i de flesta fall är:
- Permetrinkräm, ett skabbmedel som vuxna och barn över 2 månader kan använda. Man använder krämen utvärtes på huden och den medför en mycket liten risk för biverkningar.
- Bensylbensoat är ett liniment som man även kan använda på barn under 2 månader.
- Lindankräm och disulfiram är endast lämpliga för dem som inte har framgång med andra godkända behandlingar.
- Slutligen finns Ivermektin för riskgrupper och personer med mycket allvarliga fall.
Tips, förebyggande och behandlingar för skabb
Det finns många saker att tänka på för att förhindra spridning av skabb hos människor. Här är några användbara tips:
- När man har identifierat den smittade personen bör alla som har direktkontakt med honom eller henne och alla medlemmar i familjen använda den förskrivna krämen.
- Du måste tvätta allt material som varit i kontakt med den drabbade. Du bör tvätta alla textilier vid minst 60 °C. Detta är den temperatur vid vilken äggen dör.
- Omfattande desinfektion bör göras efter avslutad behandling.
- Det är bäst att undvika sex innan behandlingen är klar.
Läs mer i den här artikeln: Olika typer av hudutslag och orsakerna bakom
Det finns behandlingar för skabb hos människor
Slutligen är skabb hos människor ett problem relaterat till regionens socioekonomiska tillstånd. Därför är det mycket vanligare i resursfattiga tropiska länder, där upp till 10% av alla barn uppvisar symptom. Ju sämre infrastrukturen för sjukvården är, desto större är sannolikheten för en infektion.
Lyckligtvis är behandlingar för skabb vanligtvis enkel och effektiv. Den extrema rengöringen av miljön och medicineringen av den drabbade personens hela sociala krets är visserligen en aning besvärande. Parasiten kan dock dyka upp igen om man inte vidtar dessa åtgärder.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Akca, G., Sen, N. O., & Akca, U. (2023). Use of complementary and alternative medicine in children with scabies. Complementary Medicine Research, 30(3), 1-8. https://karger.com/cmr/article-abstract/30/3/213/835992/Use-of-Complementary-and-Alternative-Medicine-in
- Akram, M., Riaz, M., Noreen, S., Shariati, M. A., Shaheen, G., Akhter, N., Parveen, F., Akhtar, N., Zafar, S., Owais Ghauri, A., Riaz, Z., Khan, F. S., Kausar, S., & Zainab, R. (2020). Therapeutic potential of medicinal plants for the management of scabies. Dermatologic therapy, 33(1), 1-7. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/dth.13186
- Arlian, L. G., & Morgan, M. S. (2017). A review of Sarcoptes scabiei: past, present and future. Parasites & vectors, 10(297), 1-22. https://link.springer.com/article/10.1186/s13071-017-2234-1
- Lluch-Galcerá, J. J., Carrascosa, J. M., & Boada, A. (2023). Epidemia de escabiosis: los nuevos retos de una enfermedad ancestral. Actas Dermo-Sifiliográficas, 114(2), 132-140. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0001731022006858
- Morgado-Carrasco, D., Piquero-Casals, J., & Podlipnik, S. (2022). Tratamiento de la escabiosis. Atención Primaria, 54(3), 102231. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0212656721002651
- Sánchez Bernal, J., Monte Serrano, J., Aldea Manrique, B., & Zárate Tejero, I. (2021). Escabiosis en lactante: diagnóstico dermatoscópico y test de Müller. Pediatría Atención Primaria, 23(89), 83-86. https://scielo.isciii.es/scielo.php?pid=S1139-76322021000100013&script=sci_arttext&tlng=pt
- Tirado-Sánchez, A., Bonifaz, A., de Oca-Sánchez, G. M., Araiza-Santibañez, J., & Ponce-Olivera, R. M. (2016). Escabiosis costrosa en pacientes con infección por VIH/SIDA. Reporte de 15 casos. Revista Médica del Instituto Mexicano del Seguro Social, 54(3), 397-400. https://www.redalyc.org/journal/4577/457745710020/html/
- Molina Velastegui, R. A., Albán Cuenca, J. A., Veintimilla Andrade, L. A., & Reyes Suárez, C. E. (2022). Escabiosis: diagnóstico diferencial y tratamiento. RECIAMUC, 6(2), 176-183. https://reciamuc.com/index.php/RECIAMUC/article/view/845/1237