Är det säkert att värma plast i mikrovågsugn?
Förpackningar gjorda av syntetiskt material av organiskt ursprung bestående av polymerer finns överallt och underlättar våra liv. Så, att värma plast i mikrovågsugn är något många gör. Men är detta egentligen säkert och hälsosamt?
Vi vet att uppvärmning av mat i mikrovågsugnen orsakar en molekylär vibration som förändrar matens kemiska sammansättning. På samma sätt kan mikrovågor också ändra den kemiska sammansättningen av behållarna vi använder.
Debatten är omfattande och full av argument för och emot användningen av mikrovågsugnar. Det finns vissa som hävdar att det, med rätt plast och genom att känna till matens egenskaper, är ofarligt, något som även Världshälsoorganisationen (WHO) håller med om.
I den här artikeln kan du lära dig mer om vilken plast som är lämplig och riskerna med att använda en mikrovågsugn.
Vilka typer av plast finns det?
Vi klassificerar plast som naturliga eller syntetiska. Syntetiska material inkluderar termoplaster, värmehärdande och elastomerer. Enligt den etablerade kodningen identifierar man dessa med en återvinningssymbol som består av tre pilar i en triangel.
Detta är den internationella symbolen för återvinning, och inuti den hittar du ett nummer från 1 till 7:
- PET (polyetylentereftalat): Har många egenskaper, som dess transparens och förmåga att ta till sig färgämnen. Det är ett starkt och lätt material som är lätt att återvinna. Många tillverkare använder PET för förpackning av drycker.
- HDPE (högdensitetspolyeten): Flexibelt men med liten styvhet. Det motstår kemiska influenser och höga och låga temperaturer. Det är en färglös, nästan ogenomskinlig plast och den är lätt att trycka, måla eller klistra saker på. Det används ofta i förpackningar för mat, rengöringsprodukter och motorolja.
- PVC (polyvinylklorid): Detta är en mycket flexibel och transparent plast som många företag använder i påsar, laboratoriebehållare och för frysta livsmedel. Det kan återvinnas och bli behållare, soptunnor och rör.
- LDPE (lågdensitetspolyeten): Denna plast har låg återvinningspotential och används minst i livsmedelskedjan eftersom det lätt kan frigöra toxiner. Den är resistent mot syror. På grund av dess hårdhet används den för rör, VVS, medicinsk utrustning, tvättmedelsflaskor och liknande
- PP (polypropen): Också ett mycket starkt, termiskt stabilt material som är lätt att forma och färga. Vi ser det i flaskkorkar, lunchlådor och blöjor. Den motstår kemikalier, kokande vatten och tvättmedel. Det är den enda typen av plast som Världshälsoorganisationen rekommenderar för kontakt med mat.
- PS (polystyren): Vi känner till detta som plexiglas. Det är hårt och används för mat, leksaker och i laboratorier.
- Annat (blandad plast): En produkt som är svår att återvinna och som består av flera material. Vi hittar det i otaliga föremål, såsom babyflaskor, babymuggar, medicinska behållare, bildelar och CD-skivor.
Läs gärna också den här artikeln: Vad är cirkulärt mode och varför är det en trend?
Vilka typer av plast är säkra att använda i mikrovågsugn?
Enligt föreskrifterna och identifikationskoderna har mikrovågssäkra behållare siffrorna 1, 2 och 5. De kan också ha inskriptionen “mikrovågsugn”. Det är endast dessa som är säkra att använda i mikrovågsugn utan att deras fysikaliska och kemiska stabilitet ändras och utan att det skapas någon giftig kontamination av partiklar.
Du bör vara försiktig med äldre nappflaskor, eftersom dessa tidigare under många år tillverkades av polykarbonat. Detta material släpper ut bisfenol-A, en hormonstörande ämne, i mikrovågsugnen. Idag är produktionen förbjuden och företagen ersätter den med polypropen eller polyetersulfon, som man i dag menar är säkra att värma i mikrovågsugnen. Du bör dock kontrollera produktetiketten för att bekräfta att de är BPA-fria.
Som du kan se finns det ett stort urval av plast, och hemma har vi vanan att använda dem om och om igen. I själva verket tenderar vi att diska ur behållare och använda dem för att lagra mat eller dryck även om de inte är särskilt utformade för dessa ändamål. Och liknande så tror vi att eftersom de är gjorda av plast kan vi värma upp dem en stund i mikrovågsugnen.
Vi rekommenderar också att du läser den här artikeln: 9 fantastiska användningsområden för mikrovågsugnen
Vilka är riskerna med att värma plast i mikrovågsugn?
Plast släpper ut icke-dioxiner, som är giftiga och cancerframkallande ämnen, när vi utsätter det för värme eller kyla. De tar sig in i livsmedel i en kemisk process som kallas migration.
Även om vissa analyser tyder på att migrationsprocessen är överskattad, finns det flera vetenskapliga argument som antyder att vi ändå bör vara försiktiga. Låt oss titta på några exempel:
- Om förpackningen har siffran 7 betyder det att den innehåller bisfenol. I stora mängder kan det vara skadligt för kroppen. Det är en exogen substans som enligt forskning kan bidra till fetma, endokrina förändringar och kroniska degenerativa sjukdomar.
- Behållare med siffran 3 och akronymen PVC innehåller ftalater, vilket är kemiska föreningar som används som mjukgörare och är skadliga för hälsan.
- Värm aldrig mat i en mikrovågsugn i en plastbehållare med siffrorna 4 eller PVC (polyvinylklorid) eller 6 eller PS (polystyren).
En annan studie visar att en många människor som ofta använder mikrovågsugn inte vet vad som är rätt typ av plast att använda vid uppvärmning. Och än värre, de använder vilken typ av förpackning som helst och inte sällan överhettar de dessutom maten. Detta ökar möjligheten för migration av främmande ämnen från ytan av materialet till maten.
Dessutom bidrar ansträngda levnads- och arbetsmönster till en livsstil där vi konsumerar fettrika livsmedel, vilket är något som ökar problemet med överupphettad mat i mikron. Faktum är att migrationen ökar när vi värmer upp produkter med dessa egenskaper och där vi dessutom förlänger kontakttiden mellan maten och plasten.
Andra alternativ för att inte värma plast i mikrovågsugn
Om du inte har mikrovågssäker plast kan du använda glas eller keramik som tål temperaturen för att värma maten. Faktum är att om det bara är i några sekunder, utgör det inte någon risk att använda papper eller kartong heller, helst ofärgad.
Bland de bästa alternativen är Pyrex-glas, som du kan använda både i mikrovågsugn och konventionella ugnar.
Använd aldrig metall i mikrovågsugnen. Idag är dock aluminiumfolie enligt tillverkarens rekommendationer tillåten. Du kan också hitta mikrovågssäkra aluminiumfoliebehållare tillgängliga på marknaden.
Silikon är ett material som också kan innebära hälsorisker på grund av migration, något som förklaras i denna franska artikel.
Välj behållare med omsorg för uppvärmning i mikrovågsugnen
Vi rekommenderar att du använder de behållare som tillverkarna har märkt som säkra för uppvärmning i mikrovågsugn. Enligt standarder måste tillverkare specificera dessa kvalifikationer för typen av plast på sina behållare. Därefter är upp till oss konsumenter att känna till och hantera informationen korrekt.
Har du däremot svårt att veta om en viss plast är mikrougnssäker, bör du i stället välja glas eller keramik för säkerhets skull.
En skillnad ligger också i om du behöver tillaga din mat eller bara värma upp den. För det senare är tiden normalt kortare. Därigenom minskar också risken för migration.
Annat gäller vid matlagning. I detta fall bör du aldrig använda mikrovågsugnen om du inte är säker på att du har en behållare som tydligt visar att den är mikrovågsugnssäker. Undvik också behållare som är deformerade eller mycket slitna, eftersom de är mer benägna att släppa ut kemikalier.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Albino, D. A. (2001). Interacción envase-alimento en aplicaciones de alta temperatura (Doctoral dissertation, Universidad de Zaragoza). Disponible en: https://www.aragon.es/documents/20127/674325/TESIS_INTERACCIONES_ESPECIALES_2007.pdf/5973ea97-3634-899a-9f96-48e5c29b71c7
- Beltrán, M. I. (2011). Tema 2. Tipos de plásticos, aditivación y mezclado. Tecnología de los Polímeros. Disponible en: https://rua.ua.es/dspace/
- Cadavid, R. R. V. M. A. Horno microondas, su funcionamiento, mitos y realidades, y una medida de la velocidad de la luz. Disponible en https://www.researchgate.net/
- García, M. B., & Pedlowski, L. M. (2014). Evaluación del conocimiento del consumidor acerca de los riesgos asociados al uso de recipientes plásticos durante el calentamiento de alimentos (Doctoral dissertation, Universidad Argentina de la Empresa). Disponible en: https://repositorio.uade.edu.ar/xmlui/handle/123456789/2458
- González Castro, M. I. (2006). Determinación de la migración de monómeros y aditivos plásticos de envases alimentarios. Disponible en: https://digibug.ugr.es/bitstream/handle/10481/1005/16151422.pdf?sequence=1&isAllowed=y
- Juan-García, A., Gallego, C., & Font, G. (2015). Toxicidad del Bisfenol A: Revisión. Revista de Toxicología, 32(2), 144-160. Disponible en: https://www.redalyc.org/pdf/919/91942717014.pdf
- Muñoz Llancao, C., & Parker Wichelhaus, J. (2017). Disruptores endocrinos: información general, efectos en el organismo y su inclusión en contenedores plásticos reutilizables destinados al almacenaje de alimentos (Doctoral dissertation, Universidad Finis Terrae (Chile) Facultad de Medicina). Disponible en http://repositorio.uft.cl/ rae (Chile) Facultad de Medicina). Disponible en [http://repositorio.uft.cl/](http://repositorio.uft.cl/handle/20.500.12254/874)_