5 viktiga fakta om myom du borde känna till

Även om de är svåra att upptäcka på grund av brist på tydliga symptom kan kvinnor som drabbats av myom uppleva en serie förändringar i sina kroppar som möjliggör diagnostisering. Lär dig mer i den här artikeln.
5 viktiga fakta om myom du borde känna till

Senaste uppdateringen: 25 augusti, 2022

I dagens artikel ska vi tala om viktiga fakta om myom. Myom är små klumpar av muskelvävnad som växer på livmoderns yta, och ibland på livmoderhalsen. Det är ett tillstånd som drabbar kvinnors reproduktiva och hormonella hälsa, men trots bildandet av tumörer har endast 0,5% cancerogena celler.

Därför är det väldigt ovanligt att de påverkar uppkomsten av cancer, även om de är kopplade till flera gynekologiska problem. Många kvinnor vet dock inte hur de utvecklas, och tenderar därför att blanda ihop dem med andra sjukdomar på grund av symptomen.

Av denna anledning har vi sammanställt en lista över fem viktiga fakta om myom som kan hjälpa dig att undanröja många tvivel kring problemet.

1. Vad är myom?

ritad livmoder

Myom är en typ av godartad tumör som vanligtvis utvecklas hos kvinnor över 20 år. De är även kända som leiomyom och består av små, runda klumpar av fibrös vävnad, vars storlek kan variera från mikroskopisk till stor.

2. Vilka typer av myom finns det?

Det finns olika typer av myom beroende på var på livmodern de bildas:

  • Submukösa: hittas i myometriet, det skyddande lagret i den inre väggen i livmodern.
  • Subserösa: bildas under serosan, hinnan i den yttre delen av livmodern.
  • Stjälkade: en typ av subserösa myom, men växer och lossnar från livmodern tills de fäster sig via en stjälk.
  • Intramurala: dessa hittas i den inre muskelväggen i livmodern. De växer sig ibland så stora att de deformerar den externa och interna väggen i detta organ.

3. Vilka symptom ger myom?

magont kan vara ett tecken på myom

Fibroider utgör en del av gruppen av åkommor som är svåra att upptäcka på grund av brist på tydliga symptom i det inledande skedet. Men många drabbade kvinnor kan uppfatta vissa förändringar i sina kroppar som möjliggör en diagnos.

  • Oregelbunden menstruation
  • Rikliga blödningar
  • En känsla av svullnad eller smärta i den nedre delen av buken
  • Plötslig viktuppgång
  • Fertilitetsproblem och riskabla graviditeter
  • Smärta vid sexuellt umgänge
  • Smärta i ländryggen
  • Förändringar i urineringsvanorna
  • En känsla av trötthet

4. Vad har myom att göra med fertilitetsproblem?

Ytterligare fakta om myom har att göra med deras konsekvenser för fortplantningshälsan. Dessvärre löper kvinnor som diagnostiserats med det stor risk att uppleva svårigheter med att bli gravida. Även om det finns en viss chans att uppnå graviditet finns det ganska många risker under graviditeten.

Många fall löper hög risk för missfall under graviditetens första trimester. Dessa risker varierar dock från person till person, och beror nästan alltid på antalet myom, deras storlek och deras placering i livmodern.

Vi rekommenderar att läsa: Tio livsmedel som förbättrar fertilitet

5. Fakta om myom: kan det behandlas?

kvinna hos gynekolog

Kirurgiska ingrepp är en av de mest effektiva och välkända metoderna för att behandla myom. Tvärtemot vad många tror är det dock inte den enda behandlingen som finns för att minska effekterna på kroppen. Det är viktigt att veta att det nuförtiden finns mediciner som minskar allvarligheten hos symptomen samt hormonobalanserna de orsakar.

Med det sagt är det viktigt att tänka på följande:

  • Små tumörer behandlas med farmaceutiska kurer som skrivs ut av en läkare.
  • Om medicinen inte räcker är den enda lösningen kirurgi.
  • Proceduren, kallad myomektomi, fokuserar på att eliminera knölarna utan att direkt på verka vävnaden i livmodern.
  • Å andra sidan finns det en behandling med ulipristalacetat, vilket är en progesteronmodulator som hjälper till att förebygga tillväxten hos klumparna.

Sammanfattningsvis kan myom vara en anledning att träffa en gynekolog, även om det inte anses vara ett allvarligt problem.

Många myom ökar inte i storlek och går obemärkt förbi, men det är bäst att söka behandling. På så sätt kan du förebygga att de växer och har konsekvenser.

Kände du till dessa fakta om myom?


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Hurst, B. S. (2014). Uterine fibroids. In Ultrasound Imaging in Reproductive Medicine: Advances in Infertility Work-Up, Treatment, and Art. https://doi.org/10.1007/978-1-4614-9182-8_10
  • Khan, A. T., Shehmar, M., & Gupta, J. K. (2014). Uterine fibroids: Current perspectives. International Journal of Women’s Health. https://doi.org/10.2147/IJWH.S51083
  • Zimmermann, A., Bernuit, D., Gerlinger, C., Schaefers, M., & Geppert, K. (2012). Prevalence, symptoms and management of uterine fibroids: An international internet-based survey of 21,746 women. BMC Women’s Health. https://doi.org/10.1186/1472-6874-12-6
  • Pavanello, L., Cesari, S., Biasiutti, C., Manfredi, R., & Pozzi Mucelli, R. (2015). Fibroids. In MRI of the Female and Male Pelvis. https://doi.org/10.1007/978-3-319-09659-9_5
  • Marret, H., Fritel, X., Ouldamer, L., Bendifallah, S., Brun, J. L., De Jesus, I., … Fernandez, H. (2012). Therapeutic management of uterine fibroid tumors: Updated French guidelines. European Journal of Obstetrics Gynecology and Reproductive Biology. https://doi.org/10.1016/j.ejogrb.2012.07.030

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.