Vilka är de bärande tankegångarna inom solipsismen?
Solipsism är en filosofisk tankebana som menar att det enda som existerar är ens eget medvetande. Vidare menar den att allt vi kallar för “verklighet” är skapat av vårt sinne. Med andra ord är solipsismen en filosofisk ståndpunkt som menar att ingenting existerar förutom det innehåll som skapas av ens eget medvetande. Läs vidare för att lära dig mer om tankegångarna inom solipsismen.
Tankebanan går att hitta i teorier som av till exempel René Descartes och George Berkeley. Här nedan presenterar vi teserna bakom den här filosofin samt diskuterar kritik den mottagit.
De bärande tankegångarna inom solipsismen
Ordet solipsism härstammar latinets solus som betyder “ensam” och från ipse som syftar på “en själv” eller “dig själv”. På svenska blir översättningen således “enbart en själv” eller “enbart sig själv”.
Därav ger ordet upphov till att det enda som finns är ens eget medvetande och att resten av universum (inklusive andra människor) inte är mer än ett mänskligt påhitt eller en fantasi.
Endast dina egna upplevelser kan bekräftas
I det här fallet menar solipsism att det enda vi kan vara säkra på är vår egen upplevelse. Därav kan vi aldrig bevisa att någonting annat verkligen existerar.
Dina egna upplevelser är privata
Det är omöjligt att veta vad andra tänker och känner, precis som att vi inte heller kan veta om de liknar våra.
Jaget är det enda som verkligen existerar
Det som är känt som den yttre världen är en uppfattning av vårt eget jag. Därförhandlar allt egentligen om detta och det finns inget som existerar oberoende av det.
Dina egna tankar är de enda som är sanna
I världen finns inget annat förutom individen och dennes medvetande. Därför är detta innehåll de enda verkligt sanna elementen av verkligheten.
Objektiv vetenskap är inte vettigt
Eftersom all kunskap skapas i individens sinne är det ologiskt att tala om en vetenskap som objektivt studerar den yttre världen och lagarna som styr den.
Saker är i den mån de uppfattas
Enligit solipsismen så kan saker existera endast om subjektet tänker eller uppfattar dem. När de inte är i individens medvetande försvinner de eller upphör att finnas.
Olika typer av solipsism
Inom detta tankesätt kan man identifiera olika solipsistiska utgångspunkter. I sin tur har detta öppnat upp för en ny typologi.
tankegångarna inom solipsismen: Metafysik och ontologi
Det här är den mest extrema inriktningen och den menar att det enda som existerar är ens eget medvetande och att allt annat är beroende av det. Ett exempel för den här typen är George Berkely som avfärdade en objektiv verklighetsexistens, både intuitivt och materiellt.
Detta menade han är underordnat människans uppfattning. Med andra ord är sinnet den enda plats där man hittar sakers sanna existens.
Gnosiologisk solipsism
Gnoseologisk solpisism behöver inte nödvändigtvis avfärda att det finns en existerande verklighet utanför medvetandet. Däremot menar den att det enda som är begripligt är det som finns i sinnet, till exempel själva tankarna och känslorna. Därför är medvetandets innehåll det enda acceptabla studieobjektet.
Detta är alltså den solipsism som Descartes förespråkar. Han menade att man erhåller sann kunskap genom att utforska sina egna tankar och föreställningar genom förnuftet. Det är hur vi tänker om vissa saker som formar dessa saker i vårt medvetande, dvs. det är vår uppfattning som ger oss dessa saker.
Inom samma inriktning hittar vi Christine Ladd-Franklin som argumenterade för att människor är arbiträra och begränsade i hur vi upplever den yttre världen. Därför är vår uppfattning det enda säkra vi har. Resten är varken känt eller något säkert.
Metodisk solipsism
Detta vidhåller att vi ensamma och på egen hand kan komma fram till sann kunskap, oberoende av all social kommunikation.
Empatisk solipsism
Empatisk solipsism vidhåller att det är omöjligt att exakt förstå andra kännande varelsers upplevelser. Därav kommer vi alltid att vara isolerade från andra, oavsett våra sociala kontakter. En av de mest framstående förespråkarna av den här filosofin är Thomas Nagel.
Upptäck mer: Stoicismens grundpelare: En hjälpsam filosofi
Kritik av tankegångarna inom solipsismen
Även om det stämmer att vår existens är det enda vi kan vara säkra på så stämmer det också att det finns argument inom solipsismen som är ologiska. Detta har undersökts av den här filosofins förespråkare.
Ett motargument för solipsism skulle vara, förutsatt att det är ens eget medvetande som producerar all verklighet; varför skulle någon ta på sig att åsamka smärta och lidande för sig själv? Ytterligare en kritik gäller språk: varför behöver vi ett kommunikationssystem om andra människor inte existerar utanför vårt medvetande?
Man kan också ifrågasätta idén om döden inom solipsism; huruvida det är något naturligt eller om det finns en orsak. Överlever sinnet när en person dör eller försvinner det tillsammans med kroppen? Och om något tar vårt liv, är det då en inbillad attack? Om det är så, varför skulle vi välja att avsluta vårt liv?
På frågan gällande smärta och lidande kan en förespråkare av solipsism svara att smärtan vi åsamkar oss själva har ett syfte. Detta gäller oavsett om det är ett slags omedvetet karma eller ett sätt att uppleva nya känslor.
Ett annat motargument, gällande att smärta existerar, är behovet av att inte vara uttråkad. I det här fallet tjänar den upplevda smärtan som uppkommer att den roar oss.
Medan de som är kritiska till solipsismen menar att språk syftar till att kommunicera med andra människor som faktiskt existerar, menar förespråkare av solipsism att andra inte existerar. Därför hittar vi på ett språk för att underhålla oss själva genom att låtsas att vi pratar.
Det subjektiva med att tänka själv
Det är inte alla inriktningar inom solipsism som är så radikala som den ontologiska eller metafysiska, som förnekar den yttre världens existens. Således går det att hitta tankegångar som stämmer överens med solipsismen inom områden av verkligheten, såsom kunskap och sociala relationer.
Oavsett vad är det viktigt att vi reflekterar över hur mycket av mänsklig subjektivitet som genomsyrar våra liv.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Cabrera M. Cartesianismo, fenomenología y solipsismo. Rev de Fil Diánoia [Internet]. 1984 [consultado 25 abr 2022]; 30(30). Disponible en: http://132.248.184.96/index.php/dianoia/article/view/767
- Mounce H. Philosophy, Solipsism and Thought. The Philosophical Quarterly [Internet]. 1997 [consultado 25 abr 2022]; 47(186): 1-18. Disponible en: https://academic.oup.com/pq/article-abstract/47/186/1/1452856?login=false