Varför tiden verkar gå snabbare när vi blir äldre

Känns det som att dina dagar är kortare än 24 timmar nu för tiden? Kanske har du märkt att de där barndomsstunderna, långa och eviga, då allt var nytt och spännande, omvandlats till långa, hektiska dagar. Idag som lite äldre känns saker och ting annorlunda, och du har plötsligt börjat inse att tiden och dagarna verkar gå snabbare än förr.
Det är inte bara ett intryck. Faktum är att vetenskapen har upptäckt att olika faktorer, såsom rutin, minne och de biologiska förändringar vi går igenom när vi blir äldre, påverkar hur vi upplever tid. Så det finns flera förklaringar till det du känner idag, och nedan ska vi dela dem med dig.
Varför tiden verkar gå snabbare när vi blir äldre
Tiden verkar gå snabbare för att den “biologiska klockan” saktar ner när vi blir äldre
Den främsta anledningen till att du känner att tiden går snabbare har att göra med din hjärnas förmåga att bearbeta stimuli. Sinnet uppfattar nämligen inte tid i termer av timmar, utan snarare som en sekvens av mentala bilder.
När vi är yngre kan våra hjärnor tolka dessa bilder snabbare och vara mer uppmärksamma på detaljer. Detta ger oss känslan av att tiden går långsammare, eftersom våra sinnen bearbetar mer information.
Tänk också på att när vi är unga är allt omkring oss nytt, och vi upplever många saker för första gången. Detta gör den mentala aktiviteten mer intensiv, och dagarna innebär mer lärande, varför de också känns längre.
Men med åldern finns det färre nya saker att göra och fler rutinmässiga aktiviteter. Dessutom har forskning visat att den neuronala hastigheten hos vår “biologiska klocka” saktar ner. Och i takt med att vår ämnesomsättning saktar ner ser vi också dagarna gå snabbare.
Du kanske också vill läsa: Hygge: en filosofi där du är nöjd med de små tingen i livet
Uppmärksamheten minskar och minnet komprimeras
När vi åldras minskar våra neurala nätverk sin förmåga att bearbeta och lagra information. Dessutom skapas färre minnen ju äldre vi blir, vilket gör att vi uppfattar tiden som kortare.
Vetenskapen bekräftar att resurserna för vår uppmärksamhet minskar, och när det går flera dagar utan några nyheter i våra liv, komprimeras de av vårt minne. Därför minns vi dem som mer flyktiga ögonblick.
Det episodiska minnet blir också mer selektivt med åldern och lagrar endast mer specifika upplevelser. Under barndomen är vår uppmärksamhet däremot mer fokuserad, och vårt minne lagrar då fler minnen och tiden expanderar.
Tiden “ökar hastigheten” med åldern
Teorin om proportionell tid, postulerad av den franske filosofen Paul Janet, kan också förklara känslan av tidsacceleration. Enligt Janet är tidens gång proportionell mot åldern på den person som bedömer den. Med andra ord, ju äldre man är, desto snabbare uppfattar vi tidens hastighet, menar filosofen.
Detta menar han sker eftersom varje episod representerar en mindre del av livet. För ett litet barn representerar ett eller två år en mycket större del av deras liv; det är inte detsamma för till exempel en 60-åring.
På liknande sätt menar filosofen att när vi reflekterar över svunna tider, anses de vara mer avlägsna och längre, eftersom de inträffade för årtionden sedan.
Du kanske också vill läsa: Tystnadens konst: Hur vet man när man ska vara tyst?
Känslor förkortar eller förlänger tiden
Känslor påverkar också hur du upplever dagarnas gång. När du upplever glädje, entusiasm eller nyfikenhet upplever du sannolikt att tiden går långsammare och njuter mer av den. Stress, ångest och monotoni gör dock dagarna kortare och mer utmattande.
I det här fallet kan utövande av mindfulness hjälpa dig att fokusera på stunden och nuet, så att du kan ägna mer uppmärksamhet åt de saker som ger dig tillfredsställelse.
Vetenskapen bekräftar att tid är en subjektiv upplevelse, så det som spelar roll är hur du väljer att leva den. Du kan inte stoppa dagarna från att gå, men du kan göra varje ögonblick mer meningsfullt.
Prova nya saker, fokusera på nuet så att varje ögonblick har mening, och ge utrymme för de känslor som får dig att må bra. På så sätt mäter du inte längre tid i dagar eller timmar, utan i värdefulla minnen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bejan, A. (2019). Why the days seem shorter as we get older. European Review, 27(2), 187-194. https://www.cambridge.org/core/journals/european-review/article/why-the-days-sem-shorter-as-we-get-older/2CB8EC9B0B30537230C7442B826E42F1
- Lustig, C., & Meck, W. (2001). Paying attention to time as one gets older. Psychological Science, 12(6), 478-484. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1111/1467-9280.00389
- Lustig, C., & Meck, W. (2011). Modality differences in timing and temporal memory throughout the lifespan. Brain and cognition, 77(2), 298-303. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0278262611001242
- Ogden, R., Alatrany, S., Flaiyah, A., ALi Sayyid ALdrraji, H., Musa, H., Alatrany, A., & Al-Jumeily, D. (2024). Distortions to the passage of time for annual events: Exploring why Christmas and Ramadan feel like they come around more quickly each year. Plos one, 19(7). https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0304660
- Wearden, J. (2021). Paul Janet and Changes in the Apparent Speed of Passage of Time with Aging. Timing & Time Perception, 10(3), 279-287. https://brill.com/view/journals/time/10/3/article-p279_006.xml
Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.