Varför är det skadligt att övertänka?
För att undvika att övertänka är det inte nödvändigt att sluta tänka, utan bara att ändra innehållet i dina tankar. Vi ska här lära dig några användbara strategier för hur du gör detta.
Att överväga ett problem innebär att ta isär det, analysera det, tänka på alternativ och binda ihop det med en lösning. Även om den verkar enkel, kan denna process leda till vad som kallas övertänkande.
Som namnet antyder handlar det här om att gå över problemet i det oändliga och grubbla över en situation till den grad att det vi kunde ha haft under kontroll och tittat på med viss tydlighet istället har blivit en oändlig cykel. Låt oss ta en titt på hur man sätter stopp för detta.
Vad innebär det att övertänka?
När vi övertänker ägnar vi oss åt en typ av tänkande som övergår i grubblande. Det upprepar sig om och om igen, varvid sökandet efter en lösning till slut blir ett problem i sig självt. Denna tankeström blir en situation som är svår att kontrollera för den som upplever den. På detta sätt påverkar den personens välbefinnande och självkänsla.
Att övertänka får oss ofta att tänka på framtida situationer som kanske aldrig kommer att ske. Vi blir allt för oroliga och det kan till och med utlösa ångest. Det kan börja med en specifik oro, men det slutar ofta med att det kopplar ihop flera problem och situationer.
Låt oss ta en titt på ett exempel: Anna tänker ”Jag måste ha den här presentationen klar i tid. Om jag inte gör det kommer min chef att skälla på mig precis som den där tidigare gången. Eller så kan hon också säga till mig att presentationen var OK, men att jag borde ha jobbat mer på den…”.
I denna mentala process hamnar målet att få färdigt en presentation i tid långt ner på listan över prioriteringar. Dessutom kommer det som en gång var möjligt (att göra färdigt presentationen) att göras till en mycket hög kostnad – kanske utan den effektivitet eller kvalitet som det skulle ha gjorts till att börja med, eftersom Anna nu är stressad.
Att lära oss att sluta övertänka är en process som tar tid. Att göra det gör att vi kan använda vårt tänkande till vår fördel och ta kontroll istället för att förvränga fakta och verklighet. Om vi inte tar kontroll, blir vi förlamade och överväldigade av denna upptrappning av tankar.
Gillar du den här artikeln? Du kanske också kommer att tycka om att läsa: Ångestattacker på natten: Symptom, orsaker och behandling
Konsekvenserna av att övertänka
Utan tvekan orsakar det att övertänka fysisk och mental utmattning, eftersom det leder oss till en dynamik som går hand i hand med ångestladdade känslor och beteende. Det vill säga negativt tänkande (till exempel att vi misslyckas i en viss situation) leder till stress och obehag. Då kan det leda till beteenden av samma karaktär. Denna dynamik blir sedan cyklisk och förstärker det vi trodde i början.
Bland de viktigaste konsekvenserna kan vi hitta följande.
- Övertänkande påverkar uppfattningen av problemet, eftersom denna tankeprocess inte löser vårt problem, utan bara gör det större.
- Det ökar ångest och nervositet.
- Vi upplever negativa känslor (ilska, rädsla, sorg) kring problemet.
- Det sänker vår självkänsla då det får oss att känna oss inkompetenta, besegrade av situationen och sårbara.
- Att övertänka hindrar oss från att vara närvarande i nuet och njuta av det.
- Det får oss att missa möjligheter till förbättring och personlig utveckling eftersom det förlamar oss och ofta fångar oss i ett tillstånd av passivitet.
- Det gör det svårt att fatta beslut.
Den stora nackdelen med att övertänka är att det är orsaken till många andra stora psykiska problem, som ångestsyndrom och depression.
Du kanske också gillar att läsa den här artikeln: Otur? Omvandla dina tankar från negativa till positiva
Hur undviker man att övertänka?
Några av de åtgärder som kan hjälpa oss att avbryta dessa tankar är följande:
- Öva på avslappning och meditation, och kanske med särskild uppmärksamhet på andningstekniker.
- Även om det bara är 30 minuter om dagen, hjälper fysisk träning också till att minska stress.
- Försök förstå vad som ligger bakom tankarna: Är du rädd för vad andra kan komma att säga? Har du en rädsla för att bli förlöjligad? I botten av dessa tankar finns ofta idéer om oss själva som vi har lärt oss av tidigare erfarenheter. Om vi kan utmana dessa kan vi till slut förändra dem.
- Lär dig att lägga märke till när denna typ av tankar dyker upp. Genom att göra det kan vi inse att vi håller på att bygga upp vår ångest och vi kan vidta åtgärder för att undvika detta. Så istället för att lägga hela dagen på att oroa oss över problemet, kan vi bestämma oss för att ta itu med det och sedan gå vidare till en annan fråga. Vi kan till exempel ta en promenad istället.
- Be om råd. Vi kommer ofta fram till dessa känslor efter att ha tänkt på samma sak om och om igen. Så när du börjar känna dig överväldigad, fråga någon vad de skulle göra i din situation eller hur de skulle lösa det.
- Föreställ dig vad du skulle säga till någon annan. Relaterat till föregående punkt, försök att projicera vilket samtal du har med någon som har samma problem. Vilket råd skulle du ge dem?
- Byt ut en typ av tänkande med en annan. Skriv ner en lista med trevliga och positiva minnen och ta fram den när du inser att du har börjat övertänka om en situation.
Tankar är inte verklighet
Det är viktigt att komma ihåg att det vi tror inte är verklighet eller vad som kommer att hända. De är bara idéer, tolkningar och projektioner av vad vi tror att vi kan göra eller vad som kan hända.
Det är nödvändigt att skilja tänkaren från sina tankar. Vi är inte vad vi tänker, men vi kommer att bli det om vi inte hittar en lösning på vårt övertänkande.
Övertänkande gör oss till fångar av vårt sinne och av de hypotetiska scenarier vi kan komma på. Så långt ifrån att förbereda oss för situationen och hitta resurser och sinnesro, tynger de istället ner oss med rädslor och oro. Därför måste vi lära oss att bryta oss ur denna cirkel och istället gå över till ett reflekterande sätt att tänka.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Jara, Victoria (2012). Desarrollo del pensamiento y teorías cognitivas para enseñar a pensar y producir conocimientos. Sophia, Colección de Filosofía de la Educación, (12),53-66.[fecha de Consulta 14 de Abril de 2022]. ISSN: 1390-3861. Disponible en: https://www.redalyc.org/articulo.oa?id=441846101004
- León, F. (2014). Sobre el pensamiento reflexivo, también llamado pensamiento crítico. Propósitos y Representaciones, 2 (1), 161-214. doi: http://dx.doi.org/10.20511/pyr2014.v2n1.56
- Valencia Ortiz, Andrómeda Ivette , & Hernández-Martínez, Allan , & Rocha Sánchez, Tania Esmeralda , & García Cruz, Rubén (2017). Pensamiento rumiativo y depression entre estudiantes universitarios: Repensando el impacto del género. Revista Interamericana de Psicología/Interamerican Journal of Psychology, 51(3),406-416.[fecha de Consulta 15 de Abril de 2022]. ISSN: 0034-9690. Disponible en: https://www.redalyc.org/articulo.oa?id=28455448011