Vad är gul september?
Varje 10 september står Världsdagen för självmordsprevention i centrum på folkhälsoarenan. Med stöd av International Association for Suicide Prevention och Världshälsoorganisationen (WHO), syftar dagen till att öka medvetenheten om detta stora problem. Men varför kallar vi det för gul september?
Förutom själva dagen sträcker sig initiativen oftast över hela månaden. Olika statliga och icke-statliga organisationer organiserar program och planer för att sprida information om självmordsförebyggande. De tillhandahåller också verktyg för att ge resurser till människor med depression.
Årets tema för 2022 är: “Skapa hopp genom handling”. Denna fras för gul september förbinder oss alla att vidta åtgärder för att förhindra dödsfall som kan förebyggas.
Varför finns gul september?
Historien om färgvalet och anledningen till gul september är smärtsam. Det går tillbaka till 1994, när programmet Yellow ribbon (“gula bandey”) tog form genom agerandet av Mike Emmes familj och vänner.
Mike var 17 år när han tog sitt liv. Han var en bilfantast och brukade arbeta med att restaurera bilar. Hans senaste projekt var en Ford Mustang från 1968 som han hade hittat begagnad.
Mike köpte bilen, reparerade den och, efter att ha restaurerat den, målade han den i en livligt gul färg. En dag när hans föräldrar kom hem, fann de Mustangen parkerad utanför, men den unge sonen hade begått självmord.
Inne i huset hittade föräldrarna en lapp där det stod: “Klandra inte er själva, mamma och pappa, jag älskar er. Mike, 23:45”. Sorgligt nog hade föräldrarna kommit hem bara 7 minuter senare, och det var för sent att göra något.
Vi tror att du också kan vilja läsa den här artikeln: Daglig stress kan orsaka depression
Initiativet
På Mike Emmes begravning var hela samhället i upprört tillstånd. Flera av hans vänner var med och ville trösta föräldrarna, och frågade hur de kunde hjälpa till.
Föräldrarna sa följande till ungdomarna:
“Snälla döda inte dig själv; sök hjälp.” – Mike Emmes mamma
Efter detta råd, skrev flera deltagare frasen på gula blad till minne av Mikes Mustang. De noterade också telefonnummer till hjälplinjen man kan ringa när man funderar på självmord.
Gul september hade börjat och bladen växte i antal. De delades ut på offentliga kontor och skolor, ungdomar började bära dem i sina ryggsäckar. Färgen började alltmer att förknippas med möjligheten att förhindra en så tragisk händelse som självmord.
Några viktiga uppgifter om självmord
Enligt uppgifter från Världshälsoorganisationen (WHO) tar 703 000 människor i världen sitt liv varje år. Faktum är att det är den fjärde vanligaste dödsorsaken i gruppen unga mellan 15 och 29 år.
I USA till exempel, är siffrorna alarmerande. Det är den näst vanligaste dödsorsaken bland 10-34-åringar, med en ungefärlig frekvens på 132 självmord varje dag.
Den cirkulerande myten att självmord är ett problem bara i höginkomstländer är just det: en myt. I verkligheten, om vi tar de senaste trenderna, sker mer än 70 % av självmorden i låg- och medelinkomstområden.
Men det finns även en annan sak som ofta förbises. I statistiken registreras fullbordade självmord mer än självmordsförsök. Bakom varje person som tar sitt liv finns flera som har försökt och misslyckats. Och det är mycket troligt att de kommer att försöka igen.
Det är också en myt att bara de som inte varnar och gör det oannonserat begår självmord. Försök anses vara riskfaktorer, eftersom det finns en stor risk att personen kommer att försöka begå självmord i framtiden.
Tycker du om den här artikeln? Du kanske också skulle vilja läsa: Förlossningsdepression: Tecken och behandling
Kan man förhindra självmord ?
Den centrala idén med gul september är att förebygga självmord och minska dess förekomst. Initiativen syftar till att öka medvetenheten om frågan så att människor får stöd och någon att vända sig till i tider av störst nöd.
Två situationer känns igen i suicidalt beteende, och det är möjligt att agera förebyggande i båda av dem. De är följande:
- Självmordsförsök: Personen försöker orsaka död men misslyckas. Handlingen kan i vissa fall ha lett till en efterföljande skada.
- Självmordstankar: Personen har återkommande tankar om hur han/hon skulle begå självmord. Han eller hon kan till och med i tanken förbereda vissa saker eller scenarier där han eller hon skulle ta sitt liv.
Erkännande av någon av dessa situationer kräver omedelbara åtgärder. Om det är en familjemedlem eller vän som upptäcker det, bör han eller hon göra allt för att personen ska få specialiserad professionell hjälp.
I detta avseende har nästan alla länder utvecklat ett självmordsförebyggande organ. Det finns vanligtvis ett telefonnummer tillgängligt att ringa för att få råd om stegen att vidta.
Hjälplinjer
Gula september menar att inom förebyggande åtgärder är statliga och icke-statliga hjälplinjer nyckeln. Där kan personer som funderar på att begå självmord kommunicera, liksom familj och vänner som upptäcker beteendet hos närstående.
Hjälplinjen är bemannad av personer som är utbildade för att uppnå följande mål :
- Delta i ett stödjande samtal. Personen med självmordstankar är i kris och behöver lyssnas på och pratas med på lämpligt sätt.
- Erbjud konkret hjälp. Telefonoperatören kan, beroende på geografiskt område, hjälpa personen att hitta även andra kompetenta nätverk i närområdet.
- Leverera resurser för mental hälsa. Under samtalet kan telefonisten använda vissa avslappnings- och aktiva lyssningstekniker för att avskräcka personen från att försöka begå självmord.
- Boka ett psykologsamtal. Om fallet motiverar kan hjälplinjen omedelbart boka in en konsultation med en psykiatrisk specialist.
I Sverige finns bland annat organisationen Mind dit du kan ringa om du behöver prata (eller chatta) med någon. Deras telefonlinje är öppen dygnet runt och har nr: 90101.
Det går också att ringa akutnumret 112.
Gul september innebär hopp
Gul september vill också visa oss till hopp. Vi kan minska självmordsfallen i världen.
En enkel åtgärd, som att distribuera gula pappersark med hjälplinjenummer, kan räcka. Detta är en handling som alla kan göra, som kan rädda liv.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Krishnamurti, Lauren Sealy, et al. “Gender differences in use of suicide crisis hotlines: a scoping review of current literature.” Journal of Public Mental Health (2022).
- Pirkis, Jane, et al. “Suicide prevention media campaigns: a systematic literature review.” Health Communication 34.4 (2019): 402-414.
- Sindahl, Trine N., et al. “Texting for help: Processes and impact of text counseling with children and youth with suicide ideation.” Suicide and Life‐Threatening Behavior 49.5 (2019): 1412-1430.
- Gordon, Joshua A., Shelli Avenevoli, and Jane L. Pearson. “Suicide prevention research priorities in health care.” JAMA psychiatry 77.9 (2020): 885-886.
- Large, Matthew Michael. “The role of prediction in suicide prevention.” Dialogues in clinical neuroscience (2022).
