Vad är brainspotting och hur gynnar det hälsan?
Brainspotting, BSP, fungerar som ett snabbt och effektivt terapeutiskt tillvägagångssätt som kompletterar en desensibiliseringsbehandling kallad EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing Therapy). Tekniken används för att hantera känslomässiga trauman.
Enligt Journal of Psychotraumatology, Psychotherapy Sciences, and Psychological Medicine är detta alternativ effektivt vid traumatiska händelser och posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Men detta är inte det enda området för brainspotting. Samtidigt som det hjälper patienter att kontrollera intensiteten i sina känslor, kan de också lösa vissa hälsotillstånd.
Varför blockerar vi negativa känslor?
Ansamlingen av stressiga upplevelser kan förvandlas till trauman. När du går igenom svåra situationer utan vägledning för att hantera dem, blockerar hjärnan dem för att skydda sig själv och dig.
Händelserna registreras dock. Även om de verkar vara isolerade finns det en risk att de aktiveras, vilket skadar den fysiska och känslomässiga balansen.
Svaren sträcker sig från sorg till oro, ångest och ilska, varierande i intensitet. Om du inte bearbetar den smärtsamma upplevelsen korrekt när den kommer upp i ditt minne, uppstår överdriven fysiologisk upphetsning, vilket förvärrar reaktionen.
Helst ska patienten släppa ut traumat och göra det till en del av sin livshistoria.
Vad är brainspotting?
Brainspotting är en användbar metod inom psykologi för att konfrontera djupt rotat lidande och reformera det. Terapin hjälper till att läka känslomässiga skador till följd av en störande händelse.
Det var psykoterapeuten David Grand som först beskrev tekniken. Under en session märkte Grand att patienten genom att denna minskade ögonrörelserna bearbetade traumat med större tolerans.
Han hävdar att människor uppvisar ovanliga reflexer när deras ögon är i specifika positioner. På så vid kunde specialisten arbeta med kopplingen av aktuella känslomässiga och fysiska reaktioner med tidigare intryck.
I processen identifieras den cerebrala punkten, vilket underlättar frigörandet av blockerade känslor. Mediterranean Journal of Clinical Psychology förklarar att BSP-metoden ger tillgång till medfödd kapacitet för självobservation och självläkning i ett neurobiologiskt anpassat kliniskt förhållande.
Som bevis på dess effektivitet betonar en studie som granskats av samma publikation att brainspotting signifikant minskade minnesrelaterad ångest i en studie där man utforskade detta förhållande.
Du kanske också är intresserad av: Känslomässig katarsis: släpp känslorna fria för att vända blad
Hälsofördelar med brainspotting
I en undersökning av International Journal of Environmental Research and Public Health, som inkluderade BSP bland flera terapeutiska tekniker, visar man att det skapar gynnsamma effekter på bearbetningen av överväldigande minnen hos friska vuxna.
Närhelst en känsla uttrycks oproportionerligt, beror det på aktiveringen av något gammalt lagrat i en del av hjärnan. Här tjänar BSP till att hantera fysiska tillstånd och somatisering i samband med vissa händelser, såsom följande:
- Fobier
- Beroende
- Fibromyalgi
- Kronisk trötthet
- Sexuell dysfunktion
- Talstörningar
- Aggressivitet och impulsivitet
- Bristande uppmärksamhetsförmåga och hyperaktivitet
- Fysiskt eller känslomässigt trauma på grund av sår, olyckor eller skador
Förutom att hantera negativa sammanhang gynnar brainspotting utvecklingen av interna resurser och stärkandet av positiva erfarenheter. Metoden hjälper till att förbättra humör och stärka beredskap hos patienter som ska gå igenom kirurgiska ingrepp.
BSP är också en välgörande terapi som stimulerar kreativiteten. Ett annat område där denna metod är effektiv är sport, där det kan förbättra idrottares prestationer.
Hur tillämpar man brainspotting?
Psykoterapeutens roll är att hitta en exakt position för ögats blick och koppla detta till den neurala kretsen som lagrar information om patientens liv. Patienten fixerar blicken på en punkt som psykologen flyttar på samtidigt som psykologen frågar patienten om dennes känsloupplevelser.
Patienten kan uppleva oro, ångest, snabbare blinkningar eller kroppsrörelser. När terapeuten hittar den rätta punkten – brainspot – börjar arbetet med känslorna.
Patienten ska titta åt samma håll under hela tiden, så att hjärnan kan hämta minnena. Starka psykologiska och fysiologiska reaktioner kommer sannolikt att uppstå, men patienten bör inte tappa fokus.
Terapeuten är till för att leda patienten till känslomässigt helande och ger en guidning så att patienten får träna på självläkande färdigheter, bearbeta det ursprungliga traumat och släppa bördan.
Kontraindikationer för brainspotting
Det är huvudsakligen vuxna och traumaöverlevande som får denna typ av terapi. Men det finns också psykoterapeuter som behandlar barn och andra populationer. Vissa rekommenderar dock att man fokuserar på enskilda patienter, på grund av den känslighet som är involverad i att hantera känsloflöden.
Som en kontraindikation kan nämnas att om man deltar i sessioner påverkad av alkoholhaltiga eller psykotropa substanser hindrar detta observationsprocessen och innebär ineffektiva resultat.
Längd på sessioner och resultat
Redan från första gången kommer du att märka att spänning och oro minskar. Likaså minskar rädslan för obehagliga minnen. Du kommer att uppfatta att något har förändrats i dig under sessionen och under de följande dagarna.
Antalet BSP-sessioner som du som patient ska gå bestämmer man utifrån svårighetsgraden av ditt tillstånd samt hur komplicerad din sjukdomshistorik är. Vad sessionerna garanterar är att du efter varje gång kommer att släppa på dina bördor och få ökad självkännedom.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Crescentini C, D’Antoni F, Fabbro F, Matiz A. Técnicas psicoterapéuticas para recuerdos angustiosos: un estudio comparativo entre EMDR, Brainspotting y Body Scan Meditation. Revista Internacional de Investigación Ambiental y Salud Pública. Vol. 19. Núm. 3. Suiza; 2022. https://www.mendeley.com/catalogue/9693901d-7a3c-3ebb-8703-4cafebfaa113/?utm_source=desktop&utm_medium=1.19.4&utm_campaign=open_catalog&userDocumentId=%7Ba63cb9bb-2d71-4c7f-85e1-94df91aa6af4%7D
- D’Antoni F. Brainspotting reduce las perturbaciones y aumenta la variabilidad de la frecuencia cardíaca relacionada con los recuerdos angustiosos: un estudio piloto. Revista Mediterránea de Psicología Clínica. Vol. 9. Núm. 3. pp. 1-24. Italia; 2021. https://www.mendeley.com/catalogue/50f618c3-30c7-3b1c-b760-58c13b3949ac/?utm_source=desktop&utm_medium=1.19.4&utm_campaign=open_catalog&userDocumentId=%7Ba593270e-65fe-425d-a932-56eebe96a561%7D
- Gran D, Hildebrando A, Stemmler M. Un estudio preliminar de la eficacia de Brainspotting, una nueva terapia para el tratamiento de estrés postraumático. Revista de Psicotraumatología, Ciencias de la Psicoterapia y Medicina Psicológica. 2014. https://www.mendeley.com/catalogue/a4e30f95-8725-3f52-9961-8264ffde5e03/?utm_source=desktop&utm_medium=1.19.4&utm_campaign=open_catalog&userDocumentId=%7B8fbff521-0342-42aa-bc16-db4e7705776d%7D