Upptäck 3 fantastiska växter för att läka sår
Den visa och fascinerande naturen har försett oss med några fantastiska växter för att hjälpa oss rengöra och läka sår. Vi pratar givetvis om de mindre allvarligare skadorna. Ett blåmärke, ett skärsår, en brännskada eller till och med de klassiska skrapade knäna kan behandlas med några utmärkta huskurer.
Det är alltid en bra idé att ha några av dessa medicinalväxter i ditt medicinskåp. Kom dock ihåg att det är lika viktigt att veta vilken man ska välja och hur man gör. Alla kan inte appliceras i samma situationer, och det är även viktigt att vara säker på att man använder rätt dos.
Idag vill vi dela med oss av tre av våra medicinska favoritväxter, som kan hjälpa dig att behandla och läka småsår.
1. Aloe vera
När du applicerar aloe vera-gel på ett sår får du fantastiska resultat. Denna otroliga växt kan användas för att behandla skärsår, brännsår, irritation och hudinflammation.
Pulpan, eller gelén, som hittas inuti aloe vera-bladen består av mer än bara vatten. De innehåller bland annat sura växtslem, organiska salter, enzymer, saponiner, tanniner, ammoniaksyror, vitaminer och en rad olika mineraler.
Det här är vad som gör gelen så fantastisk:
- Extern applicering av aloe vera-gel stimulerar kroppens produktion av kollagen. Denna process förbättrar läkning och angiogenes, vilket är bildandet av ny vävnad för att läka ett sår.
- Tack vare flera studier är det även känt att växten har vårdande egenskaper som hjälper till att lindra både smärta och inflammation.
- Du kanske även vill veta att aloe vera innehåller aloe-emodin – en organisk beståndsdel som bekämpar virus och bakterier. Det gör att gelen snabbt läker sår utan risk för infektion.
Hur man applicerar aloe vera:
Ett enkelt sätt att dra nytta av egenskaperna hos aloe vera är att frysa gelen. Så här gör du:
- Ta en stjälk från växten och skär den på hälften längdmässigt.
- Skopa ur all genomskinlig gel från insidan och lägg i en isbricka.
- När du fyllt brickan ställer du in den i frysen.
- Gelen behåller då alla sina egenskaper medan den är frusen. När du behöver lite gel är det bara att ta ut en av kuberna. Så enkelt!
Aloe vera kan även vara väldigt hjälpsamt för att lindra blåmärken eller inflammerade åderbråck.
2. Sallatsspikblad för att läka sår (Centella asiatica)
Sallatsspikblad är en medicinsk ört som har använts för att behandla hudproblem såsom eksem, psoriasis, skavsår, enkla brännskador och till och med öppna sår.
Denna växt, som är vanlig i Asien, innehåller något som även finns i aloe-växten: saponiner. Tack vare dessa beståndsdelar kan växten främja läkning och till och med förbättra cirkulationen för att stimulera produktionen av kollagen.
Det är vanligt att farmaceutiska företag tillsätter denna ingrediens i sina externa behandlingar. En av fördelarna är att växten kan stimulera läkningen av sår efter operationer.
Hur man applicerar sallatsspikblad
Du kan hitta många naturliga behandlingar som redan är färdiga i butiker som säljer naturmedicin. Dessa alternativ är både bra och säkra. Du har dock även alternativet att göra dina egna enkla kompresser med denna växt.
I så fall ska du göra så här:
- Samla några färska blad, krossa dem och applicera dem sedan på ett sår eller brännskada.
- Låt sitta i runt 20 minuter och ta sedan bort dem.
- Om du upprepar dessa steg i 2-3 dagar i sträck kommer du få utmärkta resultat.
3. Kamomill
Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har godkänt bruket av kamomill sedan några år tillbaka. När växten används externt kan den vara väldigt effektiv för att läka sår, behandla eksem och lindra alla typer av inflammation .
Att dricka kamomillte kommer givetvis inte hjälpa med skärsår och blåmärken. Ja, det lugnar dina nerver och hjälper dig att vila, men om du vill läka sår eller infektioner måste du applicera externt.
En av kamomillens många fördelar är att den är antiallergen. Vi ska förklara hur man drar nytta av fördelarna.
Hur man applicerar kamomill
Det första du ska göra är att köpa lite torkad kamomill från en hälsokost- eller örtbutik. Du kan använda tepåsar, men eftersom det är svårt att veta om de innehåller 100% kamomill är det bäst att köpa själva bladen från en specialist.
Ingredienser
- 1 matsked torkad kamomill
- 1 dl vatten
Beredning
- Värm upp vattnet och tillsätt den torkade kamomillen när det kokar.
- När du låtit det dra silar du vätskan och sparar den.
- Medan den fortfarande är varm använder du en bomullstuss för att applicera denna läkande, medicinska vätska på såret.
- Du kan upprepa dessa steg flera gånger om dagen. Det ger vanligtvis bra resultat.
Tveka inte att köpa hem dessa växter till ditt medicinskåp. De kommer att komma väl till hands!
Detta kanske intresserar digSamtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Agencia Europea del Medicamento. (2015). Manzanilla común, flor de. Medicamento a base de plantas: resumen para el público en general. https://www.ema.europa.eu/en/documents/herbal-summary/matricaria-flower-summary-public_es.pdf
- Alfaro Medrano, G. H. (2018). Efecto cicatrizante de las hojas de Artemisia annua L.(Artemisia). http://repositorio.uladech.edu.pe/handle/20.500.13032/19688
- Alonso, M. J. (2009). Centella asiática. Una planta con historia e interesantes propiedades. Offarm, 28(5), 98–104. Retrieved from https://www.elsevier.es/es-revista-offarm-4-articulo-centella-asiatica-una-planta-con-13139754
- Alvira, B. (2004). Piel sensible. Offarm, 23(11), 68–74. Retrieved from https://www.elsevier.es/es-revista-offarm-4-articulo-piel-sensible-13069629
- Bedi, M. K., & Shenefelt, P. D. (2002). Herbal therapy in dermatology. Archives of Dermatology. https://doi.org/10.1001/archderm.138.2.232
- Buslau, S.-J., & Hembd, C. (2001). Equinacea – El Poder Protector del Sistema Inmunol. Edaf S.A.
- Diego, M. P. de. (2013). Las tinturas madre homeopáticas de Calendula officinalis y Echinacea angustifolia como antiséptico oral. Revista médica de homeopatía, 6(3), 112–126. doi:10.1016/j.homeo.2013.07.005
- Domínguez-Fernández, R.N., Arzate-Vázquez, I., Chanona-Pérez, J. J., Welti-Chanes, J. S., Alvarado-González, J. S., Calderón-Domínguez, G., Garibay-Febles, V., & Gutiérrez-López, G. F. (2012). El gel de Aloe vera: estructura, composición química, procesamiento, actividad biológica e importancia en la industria farmacéutica y alimentaria. Revista mexicana de ingeniería química, 11(1), 23-43. http://www.scielo.org.mx/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1665-27382012000100003&lng=es&tlng=es.
- Hamman, J. H. (2008). Composition and applications of Aloe vera leaf gel. Molecules. https://doi.org/10.3390/molecules13081599
- Jin, S. G., Kim, K. S., Yousaf, A. M., Kim, D. W., Jang, S. W., Son, M. W., … Choi, H. G. (2015). Mechanical properties and in vivo healing evaluation of a novel Centella asiatica-loaded hydrocolloid wound dressing. International Journal of Pharmaceutics. https://doi.org/10.1016/j.ijpharm.2015.05.058
- Luengo, M. T. L. (2006). Tomillo: Propiedades farmacológicas e indicaciones terapéuticas. Offarm: farmacia y sociedad, 25(1), 74-77. https://www.elsevier.es/es-revista-offarm-4-articulo-tomillo-13083626
- Miraj, S., & Alesaeidi, S. (2016). A systematic review study of therapeutic effects of Matricaria recuitta chamomile (chamomile). Electronic Physician. https://doi.org/10.19082/3024
- Palacios M. (2013). Las tinturas madre homeopáticas de Calendula officinalis y Echinacea angustifolia como antiséptico oral. Revista Médica de Homeopatía. 6(3): 112-116.
- Sahu, P. K., Giri, D. D., Singh, R., Pandey, P., Gupta, S., Shrivastava, A. K., … Pandey, K. D. (2013). Therapeutic and Medicinal Uses of Aloe vera: A Review. Pharmacology & Pharmacy. https://doi.org/10.4236/pp.2013.48086
- Vara-Delgado, Ana, Sosa-González, Rodolfo, Alayón-Recio, Clara Sonia, Ayala-Sotolongo, Nismely, Moreno-Capote, Giselle, & Alayón-Recio, Virginia del Carmen. (2019). Uso de la manzanilla en el tratamiento de las enfermedades periodontales. Revista Archivo Médico de Camagüey, 23(3), 403-414. Recuperado en 09 de enero de 2023, de http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1025-02552019000300403&lng=es&tlng=es.