Tarmmikrobiotan och dess roll i autism
Det finnstudier som pekar på att tarmmikrobiotan har en inverkan på autism. Faktum är att det finns ett samband mellan hjärnan och tarmen som kan hjälpa till att förklara vissa symptom på autismspektrumstörning.
Även om autism är en sjukdom förknippad med neurologiska störningar, är även tarmmikrobiotan påverkad hos en person med denna sjukdom. Faktum är att de flesta personer med autism lider av gastrointestinala problem och förändringar i immunförsvaret. Med detta i åtanke kommer vi i följande artikel att ta en titt på hur tarmfloran är relaterad till denna sjukdom.
Har tarmmikrobiotan en koppling till autism?
De tusentals mikrobiella arterna – bakterier, virus och vissa svampar – som lever i vårt mag- och tarmsystem utgör vår tarmmikrobiota. Denna är det huvudsakliga skyddssystemet i detta område och inverkar även på vårt immunsystem. Individer med autism har en tarmmikrobiota med en mikrobiell sammansättning som skiljer sig från andra människors. Med andra ord är sammansättningen av tarmmikrobiotan annorlunda i magen, tunntarmen och tjocktarmen hos personer med autism.
Mikrobiotan deltar i organismens korrekta funktion på olika sätt:
- Etablera en tarmbarriär som kan selektera för passage av olika ämnen, vilket förhindrar patogena arter från att passera den
- Hjälper immunförsvaret att mogna genom att stimulera medfödd och förvärvad immunitet
- Och slutligen, hantera syntesen och metabolismen av näringsämnen, hormoner och vitaminer, samt eliminering av giftiga ämnen
Förändringar i den bakteriella sammansättningen av denna mikrobiota kan påverkas av olika faktorer som kost, antibiotikaanvändning, livsstil och genetik. Nyare studier visar på att det dessutom kan finnas ett samband mellan floraförändringar och vissa psykiatriska störningar, bland annat autism, schizofreni, Parkinsons sjukdom.
Kopplingen mellan hjärnan och tarmen
Dysbios är förändringar i tarmens bakteriesammansättning som leder till produktion och spridning av lipopolysackarid (LSP) i blodet, ett pro-inflammatoriskt endotoxin. Denna molekyl påverkar moduleringen av det centrala nervsystemet och kontrollerar känslor.
Det finns en dubbelriktad koppling mellan det centrala nervsystemet och tarmen. Neuroner kan förändra den mikrobiella sammansättningen av tarmfloran och förändra tarmpermeabiliteten. På så sätt påverkar hjärnan direkt tarmmikrobiotan.
Samtidigt visar publikationer att denna mikrobiota styr det centrala nervsystemets aktiviteter. En studie i den vetenskapliga tidskriften Brain, Behavior and Immunity undersökte hur bakterier av arten Campylobacter jejuni kunde leda till förhöjda ångestnivåer hos möss.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Tarmbakterier: En möjlig grund för behandling av fetma
Autismspektrumtillstånd (AST)
Detta tillstånd omfattar en uppsättning neurologiska växlingar som kännetecknas av begränsat och repetitivt beteende, såväl som brister i social interaktion och kommunikation.
Personer med autism behandlas ofta med antibiotika för att medicinera andra underliggande sjukdomar, som kronisk öroninflammation. Följaktligen påverkar detta den skyddande tarmmikrobiotan och underlättar koloniseringen av neurotoxinproducerande bakterier.
Dessutom lider många barn med autism av gastrointestinala problem, som inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), som kan påverka tarmmikrobiotan. Detta kan ge följande symptom:
- Diarré
- Förstoppning
- Buksmärtor
- Kräkningar
- Sömnstörningar
- Irritabilitet
Mikroorganismer i tarmmikrobiotan vid autism
Clostridium
Clostridium är ett släkte grampositiva bakterier som förekommer i en högre koncentration hos patienter med autism. Även om många av dessa bakterier är nyttiga och ingår i en frisk tarmmikrobiota, finns det patogena arter, som C. tetani och C. perfrigens, som producerar toxiner och orsakar allvarliga sjukdomar hos människor.
I en studie som publicerades i Journal of Child Neurology visade de flesta barn med regressiv autism som genomgick behandling med vankomycin förbättringar i symptom gällande gastrointestinala problem och neurobeteende. Detta pekar på påverkan av mikrobiotan hos personer med autism och ger även hopp om en möjlig modifiering.
Sutterella
Forskare har också hittat bakterier från genuset Sutterella i biopsier tagna från slemhinnan i mag- och tarmkanalen och avföring hos barn med autism. Eftersom dessa bakterier knappast går att hitta hos icke-autistiska individer, anser experter att Sutterella är huvudkomponenten i mikrobiotan hos personer med autism.
Desulfovibrio, Lactobacillus och Bifidobacterium
Slutligen länkar experter arter av Desulfovibrio till de allvarligaste symptomen på autism. Dessa bakteriearter producerar propionsyra. Detta verkar ha att göra med patogenesen av autism.
Lactobacillus är också närvarande i en högre koncentration hos patienter med autism. Dessutom finns Bifidobacterium i mindre mängder än normalt.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Forskning om fysiska kännetecken kopplade till autism
Behandlingar av förändringar i tarmmikrobiotan vid autism
Eftersom att mikrobiotan verkar spela en viktig roll i patofysiologin för autism, baseras behandlingar på modifieringar av bakteriesammansättningen. Målet är att återställa balansen för att inte påverka nervsystemet negativt.
I detta avseende är några av alternativen som man har testat:
- Probiotika: Probiotika har förmågan att normalisera mikrobiotan och lindra tarmproblem. Det är användbart som ett alternativ för att behandla gastrointestinala symptom och autism.
- Fekal mikrobiotatransplantation: Denna procedur överför fekal mikrobiota från en frisk person till en patient som lider av dysbios. Det har varit användbart vid behandling av fall av inflammatorisk tarmsjukdom. Dessutom har det hjälpt till att förbättra symptom på förstoppning.
- Kost: Individer med autism har ofta problem när det gäller att äta. Dessa individer äter i många fall mindre frukt, grönsaker och proteiner än vad som är rekommenderat. Därför kan en förbättring av deras kost hjälpa hälsan hos deras tarmmikrobiota.
- Antibiotika: Dessa föreningar ger upphov till förändringar i mikrobiotan som inte alltid är önskade. Specifika läkemedel, som vankomycin eller minocyklin, har dock testats med viss framgång.
Mikrobiotan och autism: Ett område för intensiv forskning
Sammantaget verkar det finnas betydande vetenskapliga bevis för påverkan av tarmmikrobiotan hos personer med autism.
I vilket fall som helst är det viktigt att fortsätta med forskningen för att få fram tydligare resultat. Om du har en familjemedlem med autism, bör du konsultera specialister på området för att välja det bästa behandlingssättet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Ding, H.T., Taur, Y. and Walkup, J.T. Gut microbiota and autism: key concepts and findings. J. Autism. Dev. Discord. (2017) 47 (2): 480-489.
- Mangiola, F. et al. Gut microbiota in autism and mood disorders. World J. Gastroenterol. (2016) 22(1); 361-368.
- Zhang, M., Ma, W.,Zhang, J. et al. Analysis of gut microbiota profiles and microbe-disease associations in children with autism spectrum disorders in China. Sci. Rep. (2018) 8, 13981.
- Li. Q., Han, Y., Dy. A., and Hagerman, R.J. The gut microbiota and autism spectrum disorders. Front. Cell. Neurosci. (2017) 11:120.
- Bezawada, N., Phang, T.H., Hold, G.L., and Hansen, R. Autism spectrum disorder and the gut microbiota in children: a systematic review. Ann. Nutr. Metab. (2020) 24: 1-14.
- Mulak, Agata, and Bruno Bonaz. “Brain-gut-microbiota axis in Parkinson’s disease.” World Journal of Gastroenterology: WJG 21.37 (2015): 10609.
