Fakta om rifampicin och tuberkulos

Rifampicin är ett effektivt antibiotikum tack vare dess förmåga att hämma RNA-syntes hos bakteriella celler. Den gör detta genom att hämma RNA-polymeras – ett enzym beroende av DNA. Lär dig mer i denna artikel!

Rifampicin är en antibiotisk medicin för tuberkulos. Den är en semisyntetisk och förstahandsvalet för att behandla denna sjukdom. Läs vidare för att lära dig mer om kopplingen mellan rifampicin och tuberkulos.

Detta läkemedel ska inte användas på egen hand för att bekämpa tuberkulos eftersom det främjar utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier. Den ska alltid kompletteras med andra läkemedel.

Rifampicin har även andra användningar, såsom behandling av patienter som bär på bakterien Neisseria meningitides men inte uppvisar symptom.

Vidare är rifampicin effektivt för profylaktisk behandling av Haemophilus influenzae  typ B samt för behandling av lepra.

Rifampicins historia

Detta antibiotikum dök först upp på marknaden på 60-talet. Forskare tog först fram rifampin B – en metabolit av rifampin.

Sedan försökte de göra en serie strukturella modifikationer hos molekylen för att öka den antibiotiska potentialen samtidigt som de minskade snabb eliminering av gallan.

I slutänden kunde de syntetisera rifampicin.

Sedan det introducerades på marknaden har rifampicin ansetts vara den främsta behandlingen för tuberkulos.

Denna bakterie har dock blivit resistent mot rifampin, vilket tvingade läkarna att administrera andra läkemedel tillsammans med den, som isoniazid och etambutol.

Upptäckten av rifampin var dock otvivelaktigt ett stort genombrott inom det medicinska fältet. Lär dig mer om detta läkemedel nedan.

Vad är tuberkulos?

Tuberkulos är en sjukdom som kommer från en bakterieinfektion, mer specifikt från Mycobacterium tuberculosis. I de flesta fallen påverkar denna mikroorganism lungorna.

Vidare kan infekterade personer sprida sjukdomen genom luften när de nyser eller hostar, och dessvärre räcker det med att andas in partiklarna för att smittas.

Tuberkulos är dock en sjukdom som kan förebyggas, och idag kan läkarna bota de flesta av patienterna. Sedan år 2000 har fler än 49 miljoner patienter botats tack vare den moderna medicinen.

När det kommer till tecken och symptom på denna sjukdom beror det på i vilket område bakterierna multiplicerar sig i. Tuberkulos drabbar som sagt främst lungorna och orsakar då följande symptom:

• Intensiv och varaktig hosta.
• Bröstsmärta.
• Hosta tillsammans med blod eller tjockt slem.
• Feber och frossa.
• Viktnedgång.
• Minskad aptit.

Vilken effekt har rifampicin på kroppen?

Rifampicin får sin antibiotiska effekt från sin förmåga att hämma RNA-syntes hos bakteriella celler. För att göra det hämmar det effekten hos RNA-polymeras – ett DNA-beroende enzym.

Rifampicin binder inte till polymeraset hos eukaryotiska celler, såsom de hos människor, så det påverkar inte syntesen hos mänskligt RNA.

Å andra sidan är detta läkemedel bakteriostatiskt eller bakteriedödande beroende på dosen. Vid lägre doser är det bakteriostatiskt, vilket innebär att det hindrar bakteriecellerna från att utvecklas.

Vid högre doser är det bakteriedödande, vilket kort och gott innebär att det dödar bakteriecellerna.

Vilken är den lämpliga dosen?

Dosen kommer skilja sig från patient till patient. Den rekommenderade dosen för vuxna patienter som inte är infekterade med HIV är 600 mg dagligen, både oralt och intravenöst.

Om patienten har HIV kommer dosen vara 10 mg/kg både oralt och intravenöst.

För barn är dosen 10-20 mg/kg per dag vid frånvaron av HIV, med en maxdos på 600 mg. Det kombineras dock alltid med en antituberkulosagent. Om barnet har HIV kommer dosen vara densamma.

Patienter tar läkemedlet en gång dagligen i två månader tillsammans med ett annat tuberkulosmotverkande läkemedel. Efteråt måste patienten ta isoniazid och rifampin i samma dos en gång om dagen 2-3 gånger i veckan i 4 månader.

Slutsats

Rifampicin är en antibiotika som används för behandling av tuberkulos, alltid i kombination med andra läkemedel. Kombinationen är nödvändig på grund av resistensen som bakterierna utvecklar mot medicinen.

Du kan alltid fråga din läkare eller apotekare om du har frågor om detta läkemedel. Följ alltid instruktionerna som din läkare ger dig och självmedicinera aldrig. Att missbruka läkemedel kan leda till allvarliga hälsoproblem.