Pterygium i ögat - vad innebär det?

Pterygium är en kärlskada i bindhinnan i ögat som kan sprida sig över hornhinnan och orsaka astigmatism och minska synskärpan.

Skriven och verifierad av kiropraktor Iván Losada.

Senaste uppdateringen: 26 augusti, 2022

Pterygium är en kärlskada i bindhinnan i ögat som kan sprida sig över hornhinnan. Det kan orsaka astigmatism och minska synskärpan. Ordet kommer från det grekiska ordet “pterys” som betyder “liten vinge” eller “fena”.

Denna “fena” visas mot mitten av ögat, i utrymmet mellan övre och nedre ögonlocket. Det har en triangulär form, därav namnet, mot ögats yttre sida men är mer tydlig på den inre sidan. Tillståndet kan påverka ett eller båda ögonen.

Pterygium i ögat är vanligare i tropiska och subtropiska klimat och mycket sällsynt i kalla länder. Det finns även en relation mellan pterygium i ögat och ultraviolett strålning efter att ha utsatt ögonen för solljus utan skydd eller filter.

Tillståndet förekommer främst hos jordbrukare, arbetare och utomhusarbetare eftersom dessa människor är mer utsatta för solstrålning och damm. Det verkar också vara relaterat till kontakt med lösningsmedel och kemikalier.

Miljöns torrhet och även vind kan också främja detta tillstånd. Dessutom finns det en ärftlig komponent som är kopplad till immunologiska sjukdomar.

Pterygium i ögat förekommer oftast hos personer mellan 20 och 50 år och är vanligare i landsbygdsmiljöer. Tillståndet är också vanligare hos afroamerikaner, oavsett kön. Förekomstan är också högre i områden med starkare solsken.

Symtom på pterygium

Symtomen kan variera beroende på aktivitet, storlek och plats i ögat.

Aktiv pterygium

Aktiv pterygium är en förtjockad skada med inflammation. Den är hyperemisk (innehåller överskott av blod) och har en vitaktig yta vid triangelns spets.

Symtomen som uppstår vid aktiv pterygium inkluderar:

• Smärta
• Klåda
• Överkänslighet
• Tårögdhet
• Fotofobi
• Minskning av synfältet
• Dubbelsyn

Inaktiv pterygium

Inaktiv pterygium är vanligare i tempererade länder och därmed är dess förekomst lägre. Tillväxten är jämförelsevis långsammare och symtomen mindre uppenbara. Det är främst en platt skada utan inflammation, utan vaskularisering och utan tecken på tillväxt.

Symtomen är antingen knappt märkbara eller obefintliga. Storleken på vävnaden är direkt proportionell mot symtomen. Så när det upptar större ytor på hornhinnan påverkas synen mer.

Pterygium som påverkar området av hornhinnans synfält skapar fler symtom. Således är symtomen på pterygium mindre uppenbara när det bara täcker ögats ytterkant.

Behandling för pterygium i ögat

Förebyggande behandling

• Glasögon med ultraviolett filter mellan 90 och 100% skyddsindex.
• Hatt med breda skärm
• Medicinsk vård

För asymptomatiska fall:

• Konstgjorda tårar
• Ögondroppar
• Topiska kortikosteroider i låga koncentrationer om det förekommer inflammation
• Kirurgi

I symtomatiska fall är den enda lösningen kirurgi. I allmänhet kommer pterygium att fortsätta växa och om det inte tas bort kommer symtomen att förvärras. Det finns olika sätt att göra detta:

• Enkel skrapning: Här tar läkare bort pterygiet och låter det läka på egen hand. Den här typen av intervention rekommenderas inte eftersom pterygiet återkommer i 40 – 80% av fallen.
• Enkel stängning av bindhinnan: Här gör läkaren ett snitt och en sutur på bindhinnans kanter. Tyvärr återkommer pterygiet i 45-70% av fallen, så det rekommenderas endast för äldre personer.
• Autotransplantation bindhinnan och limbus: Denna intervention kräver kortare återhämtningstid och det leder till färre återfall. Läkare kan suturera eller stänga med ett biologiskt fibrinvävnadslim. Användningen av syntetiska lim framför suturer beror på det faktum att de är biokompatibla. Således producerar de liten eller ingen inflammation och genererar varken bortstötande av främmande vävnad eller vävnadsdöd. Dessutom är dessa biologiskt nedbrytbara.
• Fri autotransplantation av bindhinnan: Vid denna teknik avlägsnar man båda delrana av pterygiet. Därefter täcker kirurgen över den exponerade ögonvitan med bindhinna som tas från patienten. Denna procedur leder ofta till goda resultat, även om den inte är lika bra som den föregående nämnda transplantationsformen.

Adjuvant behandling för pterygium i ögat

Denna behandling är ett komplement till kirurgisk behandling och kan minimera risken för återfall:

• Mitotisk hämmare: Dessa förhindrar cellreplikation och deras uppgift är att avbryta eller försena tillväxten av pterygiet. Men även om de minskar risken för återfall, har de toxiska effekter och komplikationer som ibland gör att avhåller från att använda detta. Den mest använda är Mitomycin C.
• Angiogeneshämmare: Dessa är bra för att förhindra den vaskulära förökningen som ger näringsämnen till pterygium och som underlättar pterygiets tillväxt och minskar transparensen till hornhinnan och därmed försämrar synen. För närvarande är topisk bevacizumab under experimentell klinisk användning.
• Betaterapi: Detta innebär postoperativ strålbehandling av pterygium med betastrålning för att minska återfall. Detta hämmar celldelning och förhindrar återfall. Effekterna liknar de från Mitomycin, men med färre biverkningar.

Sammanfattningsvis är pterygium en vaskulariserad skada på ögats bindhinna som kan invadera hornhinnan, vilket kan leda till astigmatism och försämrad syn.