Postbiotika: Vad är det?
Vetenskapen är dynamisk och föränderlig. En upptäckt slutar aldrig där, eftersom den alltid leder till ännu en ny upptäckt. Detta är fallet med postbiotika, som är de icke-levande cellulära komponenter eller aktiva substanser som kommer från probiotika under deras tillväxt i tarmen.
De begrepp vi känner till än så länge är probiotika (levande mikroorganismer som är nyttiga för hälsan), prebiotika (substrat som stimulerar tillväxten av dessa bakterier) och synbiotika (sammansmältningen av ovanstående i samma mat). Även postbiotika kommer nu in i bilden.
Även om forskningen om dessa substanser bara har börjat och vissa aspekter inte är särskilt tydliga än, ska vi ta upp uppdaterad information om deras förhållande till pro- och prebiotika i den här artikeln.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Tarmbakterier: En möjlig grund för behandling av fetma
Vad är postbiotika?
Under 2019 definierade en expertpanel postbiotika som en beredning av livlösa mikroorganismer eller deras komponenter som ger värden en hälsofördel.
Definitionen säger också att postbiotika måste innehålla inaktiva mikrobiella celler eller komponenter som är fördelaktiga för vår hälsa, med eller utan metaboliter som syntetiseras av bakterierna. Med andra ord, döda celler eller deras fragment, som probiotika, hämtas från en levande cell.
Detta koncept kommer att vara till stor nytta för framtida verksamhet inom detta område av forskare, industri, forskare, tillsynsmyndigheter och konsumenter.
Komponenterna i postbiotika
Postbiotika består av följande:
- Icke-levande mikrobiella celler.
- Strukturer eller fragment av mikrobiella celler: Detta inkluderar cellväggar, membran, exopolysackarider och proteiner fästa vid cellväggar
- Metaboliter eller slutprodukter: Detta inkluderar peptider, organiska syror, enzymer, bakteriociner och utsöndrade proteiner
Hur förhåller sig postbiotika till probiotika, prebiotika och synbiotika?
Om vi skulle koppla samman dessa begrepp, skulle vi börja med prebiotika, eftersom de är alla näringsämnen eller substrat (som fruktooligosackarider) som ger näring åt probiotika. Denna typ av näringsämnen tillåter underhåll och tillväxt av friska bakterier så att de kan producera postbiotika genom en grupp enzymer,
Synbiotika är en blandning av levande mikroorganismer (probiotika) och substrat (prebiotika). Således gynnar de värden.
Vissa typer av postbiotika är peptider, ett slags mycket små proteiner. Det finns också kortkedjiga fettsyror eller SCFA och mjölksyra. Dessa kan förhindra tillväxten av skadliga bakterier eller främja spridningen av nyttiga bakterier.
Verkningsplatsen för postbiotika är inte bara tarmen. Man kan också administrera dem direkt i munnen, huden, urogenitala kanalen och nasofarynx.
Gillar du den här artikeln? Du kanske också är intresserad av att läsa: 4 naturliga antibiotikabehandlingar för halsinfektioner
Vilka är deras hälsofördelar?
Som ett nytt koncept finns det fortfarande några luckor i vår förståelse av deras verkningsmekanismer för att främja god hälsostatus för värden. Det vi vet hittills är dock uppmuntrande. Låt oss ta en titt.
Möjlig förebyggande eller behandling av covid-19
En färsk granskning från 2022 analyserade 84 studier sedan pandemins början. Där rapporterar de att postbiotika, tillsammans med pro- och prebiotika, kan främja kommunikationen mellan tarmmikrobiotan och immunförsvaret. Därför betraktas de som hjälpämnen vid förebyggande, behandling och modulering av internt bakteriellt uttryck hos patienter med COVID-19.
De hjälper till att upprätthålla tarmbarriären
Postbiotika tros hjälpa till att upprätthålla tarmbarriären. Det kan också minska inflammation och hjälpa till att bekämpa infektioner i matsmältningssystemet.
Dessutom kan man använda dem för att behandla allergier och kroniska näringssjukdomar, som fetma. De kan också reglera blodsockret och förbättra kontrollen hos diabetespatienter.
De kan behandla infektioner i matsmältningssystemet
Helicobacter pylori kan orsaka magsår. Det visar sig att postbiotika är kapabla att utrota dessa bakterier.
Dessutom har de visat sig kontrollera symptomen på irritabel kolon, inklusive att minska buksmärtor och obehag. Förändrade tarmvanor och inflammationer kan också förbättras.
Andra fördelar, som att förbättra sömnkvaliteten eller bota luftvägsinfektioner, kräver ytterligare studier för att få avgörande resultat. Men försök hittills har varit fördelaktiga.
Sammantaget, även om forskningen om postbiotika är på god väg, är forskarna fortfarande försiktiga med att dra definitiva slutsatser ännu.
Hur får man fram postbiotika?
För att ta fram postbiotika är det nödvändigt att uppmuntra utvecklingen av probiotika som lämnar delar av deras celler eller producerar vissa föreningar. För detta måste lämpliga substrat (prebiotika) för sådan tillväxt upprätthållas.
Så var finns dessa prebiotika? Framför allt i vitlök, lök, sparris och bananer.
Dessa matkällor innehåller en typ av fibrer, fruktooligosackarider, som ger näring åt nyttiga tarmbakterier. De finns även i cikoriarot, jordärtskocka, korn, havre, äpplen, baljväxter, tång, nötter och purjolök.
För att komplettera ekvationen och inte förlita dig helt på din naturliga mikrobiota kan du ta lite probiotika i maten eller som kosttillskott. Opastöriserade fermenterade livsmedel som kefir, miso och kombucha är bra källor till nyttiga bakterier, speciellt av typen laktobacillus.
När du väljer fermenterade livsmedel, se till att de är gjorda med mikroorganismer med bevisade fördelar. Du bör främst välja de som är levande, väldefinierade och karakteriserade.
Prebiotiska livsmedel kan stimulera probiotika och, med dem, generera postbiotika. Men om du föredrar postbiotiska kosttillskott, kom ihåg att detta koncept är nytt inom forskningen om våra mikroorganismer, och mycket återstår fortfarande att ta reda på.
Det finns framtagna produkter som man påstår främjar matsmältningshälsa och immunförsvar, men det finns fortfarande inte tillräckligt med bevis för att säkert veta det. Därför är det viktigt att vara försiktig och uppmärksam när du köper dem.
Vi har fortfarande en lång väg att gå
En balanserad och varierad kost, inklusive livsmedel som är källor till prebiotika och probiotika, kan säkerställa en god utveckling av nyttiga bakterier i tarmen. Följaktligen kommer produktionen av postbiotika att vara fördelaktig och hjälpa till med att utvecklingen av vissa sjukdomar går att undvika.
Rådgör vid behov med din läkare om vilket postbiotiskt tillskott du kan använda, samt dosering och användningstid. Det är också viktigt att känna till deras eventuella interaktioner med de mediciner du eventuellt tar.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Salminen, S., Collado, M. C., Endo, A., Hill, C., Lebeer, S., Quigley, E., Sanders, M. E., Shamir, R., Swann, J. R., Szajewska, H., & Vinderola, G. (2021). The International Scientific Association of Probiotics and Prebiotics (ISAPP) consensus statement on the definition and scope of postbiotics. Nature reviews. Gastroenterology & hepatology, 18(9), 649–667. https://doi.org/10.1038/s41575-021-00440-6
- Swanson KS, et al. Documento de consenso de expertos: Declaración de consenso de la Asociación Científica Internacional de Probióticos y Prebióticos (ISAPP) sobre la definición y el alcance de los simbióticos. Nat. Rev. Gastroenterol. Hepatol. 2020; 17 :687–701.
- Marco ML, et al. Health benefits of fermented foods: microbiota and beyond. Curr. Opin. Biotechnol. 2017;44:94–102. Disponible en: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27998788
- Xavier-Santos, D., Padilha, M., Fabiano, G. A., Vinderola, G., Gomes Cruz, A., Sivieri, K., & Costa Antunes, A. E. (2022). Evidences and perspectives of the use of probiotics, prebiotics, synbiotics, and postbiotics as adjuvants for prevention and treatment of COVID-19: A bibliometric analysis and systematic review. Trends in food science & technology, 120, 174–192. https://doi.org/10.1016/j.tifs.2021.12.033
- Viola Andresen, Jürgen Gschossmann, Peter. Layer. Heat-inactivated Bifidobacterium bifidum MIMBb75 (SYN-HI-001) in the treatment of irritable bowel syndrome: a multicentre, randomised, double-blind, placebo-controlled clinical trial. 2020, VOLUME 5, ISSUE 7, P658-666, DOI:https://doi.org/10.1016/S2468-1253(20)30056-X
- Braido F, Melioli G, Candoli P, Cavalot A, Di Gioacchino M, Ferrero V, Incorvaia C, Mereu C, Ridolo E, Rolla G, Rossi O, Savi E, Tubino L, Reggiardo G, Baiardini I, di Marco E, Rinaldi G, Canonica GW; Lantigen Study Group, Accorsi C, Bossilino C, Bonzano L, DiLizia M, Fedrighini B, Garelli V, Gerace V, Maniscalco S, Massaro I, Messi A, Milanese M, Peveri S, Penno A, Pizzimenti S, Pozzo T, Raie A, Regina S, Sclifò F. The bacterial lysate Lantigen B reduces the number of acute episodes in patients with recurrent infections of the respiratory tract: the results of a double blind, placebo controlled, multicenter clinical trial. Immunol Lett. 2014 Dec;162(2 Pt B):185-93. doi: 10.1016/j.imlet.2014.10.026. Epub 2014 Nov 3. PMID: 25445613; PMCID: PMC7173099.
- Nishida,D. Sawada,T. Kawai,Y. Kuwano,S. Fujiwara,K. Rokutan. Para-psychobiotic Lactobacillus gasseri CP2305 ameliorates stress-related symptoms and sleep quality. Journal of Applied Microbiology. Volume123, Issue6, December 2017, Pages 1561-1570. https://doi.org/10.1111/jam.13594
