Plastprodukter – den tysta mördaren

Även om plastprodukter är en del av våra dagliga liv och inte något vi lär sluta använda inom en överskådlig framtid är det bra att vara medveten om de potentiella risker de utgör så att vi kan ta smarta beslut.
Plastprodukter – den tysta mördaren

Senaste uppdateringen: 25 maj, 2022

Nästan allt omkring dig består av plast. Du ser det i butiker, hemma, på kontoret och på semestern. Runt 50 år sedan skedde en gigantisk skiftning i materialen vi använde, både i den globala ekonomin och i våra vardagliga vanor. De dåliga nyheterna är att plastprodukter nu förstör vår planet på grund av föroreningar i luft och vatten.

I dagens artikel ska vi berätta varför plastprodukter är den tysta mördaren, och vad du kan göra åt det.

Plastprodukter: förbättrar eller försämrar de våra liv?

Plast är en central beståndsdel i våra dagliga liv och en viktig produkt i hushållet. Du hittar det i paketering eller matbehållare, i skålar eller behållare i köket, i föremål du ser hela tiden… kort sagt finns det överallt.

Det må vara lätt att tro att dessa föremål du använder regelbundet förbättrar din levnadsstandard, men i det långa loppet utgör de ett stort hot mot din och planetens hälsa. För att ta reda på vilka typer av plats du är mest utsatt för hemma eller på arbetet måste du kontrollera botten på varje behållare för att hitta en triangel och ett nummer med några bokstäver. Alla plastprodukter gör inte samma skada.

De här är de vanligaste typerna av plast:

PET (polyetentereftalat)

Eftersom det används för att tillverka plastflaskor kan man säga att det är den vanligaste plasten på marknaden idag. Allt som görs av detta material kan endast användas en gång. Det kan annars bära med sig tungmetaller och kemikalier i sitt innehåll, vilka kan påverka mänskliga hormoner.

HDP (högdensitetspolyeten)

Man kan säga att det här är den “bra” varianten av plast. Men var fortfarande på din vakt – det kan överföra kemiska produkter till ditt vatten eller annat innehåll.

Plastflaska på stranden

LDP (lågdensitetspolyeten)

Den här typen av plast släpper ut kemikalier i vattnet och andra medier det kommer i kontakt med. Det används för att göra plastpåsar eller för att slå in mat.

PVC eller 3V (polyvinylklorid)

PVC utsöndrar två extremt giftiga ämnen som kan påverka den mänskliga hormonfunktionen. Trots att denna bieffekt är välkänd används det ofta i till exempel tillverkningen av flaskor för bebisar.

PP (polypropylen)

Det här är ytterligare en jämförelsevis “bra” plast, som kan vara genomskinlig eller vit till utseendet. Det används vanligtvis för att göra sirapsflaskor, behållare till yoghurt och gräddfil, etc.

PS (polystyren)

Den här plasten används i snabbmatsbehållare och engångskoppar för kaffe. Det innehåller en beståndsdel som man vet orsakar cancer (bland andra sjukdomar).

PC (polykarbonat)

Det här är den farligaste typen av plast som används med matprodukter, även om det utsöndrar en substans som är mycket giftig för den mänskliga kroppen. De verkligt dåliga nyheterna är att PC är toppvalet för tillverkning av nappflaskor och sportdrycksflaskor.

Plastflaska i papperskorg

Plastrelaterade sjukdomar

Vid Miguel Hernandez University of Alicante (Spanien) har forskare undersökt en substans som hittas i många föremål som tillverkats av polykarbonat: bisfenol A.

Tandborstar, flaskor och nappar (bland annat) innehåller ofta denna plats, som enligt en studie kan ändra kroppens metabolism av lipider samt glukos i blodomloppet, vilket kan leda till leverproblem och diabetes.

Plasten kan även öka oxidativ påfrestning och orsaka kardiovaskulära sjukdomar. Bisfenol A ändrar funktionen hos din bukspottkörtel och kan leda till insulinresistens. Det kan delvis förklara varför det finns så många med diabetes i världen idag (under 2014 var 422 miljoner människor drabbade, enligt Världshälsoorganisationen).

Denna syntetiska beståndsdel stör kroppens endokrina system, men är inte den enda farliga beståndsdelen som vi utsätts för varje dag.

Plastbrickor

Gott om skadliga substanser finns i bekämpningsmedel som vi senare får i oss genom frukt och grönsaker, såväl som i paketeringen av produkter vi äter varje dag. Det handlar heller inte bara om vad vi äter, utan även om vad vi använder: lösningsmedel, färg, lim och till och med fyllningar i tänder.

Vad gäller bisfenol A är vår exponering stor, och vi har varit i kontakt med detta ämne sedan vi föddes (eller till och med i livmodern).

Vilka andra sjukdomar kan uppkomma av gifterna som läggs till i plast? Listan är skrämmande, då antalet har växt bara de senaste 30 åren:

  • Cancer (bröst, livmoder, äggstockar, livmoderhals, hjärna, lungor, prostata, lever)
  • Lymfom
  • Cystor i livmodern, infertilitet och missfall
  • Hyperaktivitet och ADD
  • Tidig pubertet hos barn
  • Autism
  • Penisdeformering hos små pojkar
  • Parkinsons sjukdom
  • Kardiovaskulära sjukdomar och fetma

Hur kan du skydda dig mot farorna med plastprodukter?

Det första du kommer på är antagligen att helt sluta använda plast, men det är näst intill omöjligt. Varför? För att det finns överallt omkring oss!

Det finns dock fortfarande några steg och vanor du kan anamma för att minska din utsättning för dessa produkter och gifter, för din egen hälsas och miljöns skull:

  • Undvik att äta eller dricka substanser som packats i plast.
  • Försök att inte använda plastbehållare för att förvara, servera och återuppvärma mat.
  • Använd glas- eller metallbehållare i köket.
  • Konsumera inte konserverade drycker eller livsmedel.
  • Välj nappflaskor av glas för ditt barn (även om de kan verka farligare om de faller och går sönder).
  • Köp inte flexibla plastleksaker och stoppa dina barn från att tugga eller suga på dem.
  • Värm inte din mat i mikron om den förvaras i plast.
  • Gör dig av med behållare som är skadade eller smälta.
  • Återanvänd inte plastflaskor för träning eller för att få i dig dina två liter vatten om dagen.
  • Tugga inte på pennor eller andra plastföremål.
Plast i havet

På så sätt förebygger du inte bara sjukdom, utan hjälper även till att stoppa föroreningen av miljön.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Thompson, R. C., Swan, S. H., Moore, C. J., & Vom Saal, F. S. (2009). Our plastic age. Philosophical Transactions of the Royal Society B: Biological Sciences. https://doi.org/10.1098/rstb.2009.0054
  • Browne, M. A., Dissanayake, A., Galloway, T. S., Lowe, D. M., & Thompson, R. C. (2008). Ingested microscopic plastic translocates to the circulatory system of the mussel, Mytilus edulis (L.). Environmental Science and Technology. https://doi.org/10.1021/es800249a
  • Avio, C. G., Gorbi, S., & Regoli, F. (2017). Plastics and microplastics in the oceans: From emerging pollutants to emerged threat. Marine Environmental Research. https://doi.org/10.1016/j.marenvres.2016.05.012

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.