Vad är orsakerna bakom inflammerade lymfkörtlar?
Först och främst är det viktigt att veta att många fall av inflammerade lymfkörtlar inte är allvarliga, särskilt om de beror på infektioner. Det är dock alltid klokt att kontrollera tillståndet av dina lymfkörtlar för att förebygga andra sjukdomar. Blir de blir inflammerade är det bäst att träffa en läkare.
Dessa små klumpar på halsen, som kan bli lite svullna när du är förkyld till exempel, kallas lymfkörtlar. De är essentiella för din kropp och fungerar som flytande filter för lymfvävnaden. De är formade som mandlar, knappt mer än en centimeter i omfång, och är samlade i grupper runt halsen, armhålorna, ljumskarna, bröstkorgen och buken.
Om du märker att de är inflammerade är det första du bör göra att hålla dig lugn och komma ihåg att i över hälften av fallen är det på grund av helt normala orsaker. Det är dock alltid bäst att få en diagnos av en läkare. Här kommer vi att förklara funktionen av lymfkörtlarna och orsaken till inflammationen.
Vad gör lymfkörtlarna?
Detta är i princip vad lymfkörtlar gör:- Filtrerar de lymfatiska systemen från främmande ämnen såsom bakterier och cancerceller, och förstör dem.
- Producerar vita blodkroppar, såsom lymfocyter och plasma, som är ansvariga för att förstöra främmande ämnen.
- De lymfatiska systemen är uppbyggda som blodkärl.
- Upprätthåller ditt immunförsvar.
- Lymfkörtlar har olika former och storlekar. Till exempel är de som sitter under käken platta, runt en centimeter breda och har formen av bönor. De i nacken är runt 0,5 centimeter och är formade som linser. Och lymfkörtlarna i ljumskarna är långa och lite över 1,5 centimeter.
Varför blir lymfkörtlar inflammerade?
Det finns många orsaker till inflammerade lymfkörtlar. Eftersom deras huvudsakliga funktion är att skydda ditt immunförsvar är de mycket känsliga för alla typer av förändringar. Det kan bero på obetydliga orsaker eller ha mer allvarliga ursprung, som cancer till exempel. Men låt oss titta på de möjliga orsakerna till inflammation i detalj:
- Normala infektioner på grund av förkylningar, influensor eller halsfluss
- Specifika bakterieinfektioner som t. ex. syfilis, tuberkulos och salmonella
- Systemisk lupus erythematosus (SLE)
- Virusinfektioner som röda hund och mässling
- Infektioner från andra patogener som malaria och leishmaniasis
- Reumatiska sjukdomar
- Inflammation i lymfkörtlar på grund av mediciner som t. ex. perklorat, cotrimoxazole och hydantoin
- Stress, dålig sömn, dålig kost eller brist på näringsämnen
- Ibland kan lymfkörtlar bli inflammerade på grund av lymfom eller tumörsjukdomar som behandlas som benigna neoplasmer (godartade). Men du måste ha i åtanke att det finns en risk för malignt lymfom och eventuella förändringar eller symptom bör övervakas noggrant av en läkare.
Initiala undersökningar av dina lymfkörtlar
Din läkare kommer naturligtvis att diagnostisera dig och berätta vad du ska göra. Trots det bör du alltid ställa dig själv följande frågor:
- Har du haft en förkylning eller influensa?
- Var sitter dina inflammerade lymfkörtlar? Halsen, armhålan eller nyckelbenet?
- När började du att märka av det? Var det plötsligt eller ökade svullnaderna lite i taget?
- Är det smärtsamt?
- Har du haft sjukdomar tidigare?
- Tar du några mediciner?
- Har du nyligen varit på semester?
- Har du gått ner i vikt?
Allt detta gör att du kan upptäcka var ditt immunförsvar inte har återhämtat sig. Normalt sett beror inflammation i lymfkörtlarna p å tidigare sjukdomar. Ibland är det på grund av någon medicin eller bakterier. Med din hjälp och de rätta testerna kommer din läkare att kunna avgöra orsaken till svullnaden.
Saker att tänka på
Majoriteten av lymfkörtelinflammationer inträffar i halsen och bakgrunden är nästan alltid hals- eller muninfektioner. Dessa är inte särskilt allvarliga. Dock bör du se till att inflammationen inte blir alltför omfattande. Om den blir större än 4 cm måste du genomgå en biopsi.
Kom ihåg att även om inflammationer i halsens lymfkörtlar normalt är ofarliga anses de som uppstår i nyckelbenet, oavsett deras storlek, alltid vara farliga. Det är mycket viktigt att behandla dem snabbt eftersom de tenderar att leda till cancer.
Hur undviker jag inflammerade lymfkörtlar?
En av nycklarna till att förebygga inflammerade lymfkörtlar är utan tvekan att stärka ditt immunförsvar. Det är därför viktigt att du får i dig följande näringsämnen dagligen:
C-vitamin
Det är viktigt för ditt immunförsvar. Det bekämpar infektioner och virus, skyddar dina celler etc. Du kan hitta det i citrusfrukter: kiwi, jordgubbar, mango, tomater etc.
E-vitamin
Det stimulerar produktionen av vita blodkroppar, vilka skyddar dig från cancer och bakterier. Det återfinns i de flesta frukter, grönsaker och nötter, såsom valnötter, pistagenötter, mandel etc.
Livsmedel rika på betakaroten
De har antioxidanter, bekämpar fria radikaler och stärker ditt försvar. Det är viktigt att äta morötter, majs, vattenmelon, kål, rödbetor, pumpa, sparris, aprikoser etc.
Selen och zink
Dessa hjälper dig att producera fler celler, vilket ger energi till ditt immunförsvar. Vilka livsmedel innehåller selen och zink? Enkelt: fullkorn, paranötter, de flesta nötter, skaldjur, sojabönor etc.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- García-Aguado, J. (2010). Estudio del paciente con adenopatías periféricas. Séptimo Curso de Actualización Pediatría. Madrid, España: Exlibris Ediciones, 31-42. https://www.academia.edu/36166258/Estudio_del_paciente_con_adenopatias_perifericas
- Maini, R. & Nagalli, S. (2021). Lymphadenopathy. StatPearls. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK558918/
- Mauro-Martín, S. y Garicano-Vilar, E. (2015). Papel de la vitamina C y los β-glucanos sobre el sistema inmunitario: revisión. Revista Española de Nutrición Humana y Dietética, 19(4), 238-245. Disponible en: https://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S2174-51452015000400008
- Rizvi, S., Raza, S. T., Ahmed, F., Ahmad, A., Abbas, S., & Mahdi, F. (2014). The role of vitamin E in human health and some diseases. Sultan Qaboos University Medical Journal, 14(2), 1-9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3997530/
- Casares Diaz, S. A., Milanesio, M., Amelia, E. M., Saad, E. J., Guanchiale, L., & Alomar, J. M. (2021). Linfohistiocitosis hemofagocítica como presentación de Linfoma de células-T. [Hemophagocytic lymphohistiocytosis as a presentation of T-cell lymphoma]. Revista de la Facultad de Ciencias Medicas (Cordoba, Argentina), 78(3), 317–321. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8760911/#:~:text=La%20linfohistiocitosis%20hemofagoc%C3%ADtica%20es%20un%20s%C3%ADndrome%20hiperinflamatorio%20que%20puede%20ser,el%20manejo%20de%20estos%20pacientes.
- Castañeda, N., Narro, F., & Fortes G. (2020). Linfadenopatía cervical en pediatría. Revista Latinoamericana de Infectología Pediátrica, 33(1), 44-48. https://www.medigraphic.com/cgi-bin/new/resumen.cgi?IDARTICULO=92385
- Null M, Arbor TC, Agarwal M. (2023). Anatomy, Lymphatic System. StatPearls. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK513247/
- Chaves, W. G., Carrero, N. E., & Tejeda, M. (2015). Linfadenopatías generalizadas como primera manifestación de lupus eritematoso sistémico; un diagnóstico diferencial de enfermedad linfoproliferativa. Un reporte de dos casos. Revista Colombiana de Reumatología, 22(4), 225-230. https://www.elsevier.es/es-revista-revista-colombiana-reumatologia-374-articulo-linfadenopatias-generalizadas-como-primera-manifestacion-S0121812315000833
- Diccionario de cáncer del NCI. (s. f.). Instituto Nacional del Cáncer. Consultado el 31 de mayo de 2023. https://www.cancer.gov/espanol/publicaciones/diccionarios/diccionario-cancer/def/ganglio-linfatico
- Palmezano-Díaz, J. M., Figueroa-Pineda, C. L., Rodríguez-Amaya, R., & Plazas-Rey, L. K. (2018). Prevalencia y caracterización de las enfermedades autoinmunitarias en pacientes mayores de 13 años en un hospital de Colombia. Medicina interna de México. https://www.scielo.org.mx/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0186-48662018000400003
- Zambrano-Ferreira, J. A., Pérez-Fonseca, S. V., Caro-Becerra, A. C., González-Rocha, Y. F., Gelvez-Díaz, J. M., Rueda-Gutiérrez, J. A., & Mallarino, G. (2021). Linfedema: de la fisiopatología al tratamiento actual. Médicas UIS, 34(3). http://www.scielo.org.co/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0121-03192021000300061
- Villegas-Molina, J. P., Yarce-Prince, M., Ochoa-Hernández, J. L., De Dios Cardona-Muñoz, S., Orozco-Beltrán, L. V., De Jesús Ruiz-Hernández, E., Cárdenas-Cañas, C. A., Correa-Londoño, L. A., Atencia-Flórez, C. J., & Velásquez-Lopera, M. M. (2019). Enfoque del paciente con adenopatías generalizadas. Importancia de la estrategia didáctica del estudio de casos clínicos: a propósito de un paciente con linfoma de Hodgkin asociado a una infección por el virus de Epstein-Barr. Iatreia, 32(4), 328-337. http://www.scielo.org.co/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0121-07932019000400328
- Qiu, F., Liang, C. L., Liu, H., Zeng, Y. Q., Hou, S., Huang, S., Lai, X., & Dai, Z. (2017). Impacts of cigarette smoking on immune responsiveness: Up and down or upside down?. Oncotarget, 8(1), 268–284. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5352117/
- Le, C. P., & Sloan, E. K. (2016). Stress-driven lymphatic dissemination: An unanticipated consequence of communication between the sympathetic nervous system and lymphatic vasculature. Molecular & cellular oncology, 3(4), e1177674. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4972108/
- Herrera, M., Molina, P., & Souza-Smith, F. M. (2021). Ethanol-induced lymphatic endothelial cell permeability via MAP-kinase regulation. American journal of physiology. Cell physiology, 321(1), C104–C116. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8321794/
- Villagran Orellana, M., Martínez Sanguinetti, M. A., Díaz, F., Petermann-Rocha, F., & Celis-Morales, C. (2020). Nutrientes, alimentación y actividad física como potenciadores del sistema inmune en tiempos de COVID-19.: Nutrients, diet, and physical activity as enhancers of the immune system in times of COVID-19. ARS MEDICA Revista De Ciencias Médicas, 45(4), 48–60. https://www.arsmedica.cl/index.php/MED/article/view/1732