Allt om proteiners funktion i kroppen
Känner du till varför protein är viktigt för kroppen? Dessa molekyler är, precis som andra näringsämnen, nödvändiga för kroppens olika vitala processer, vilket är varför alla individer måste inkludera dem i sin kost. Läs vidare i dagens artikel för att lära dig om proteiners funktion i kroppen.
Proteiner består av strukturella enheter som man kallar aminosyror. Vissa av dem kan inte syntetiseras av människor och anses därför vara väsentliga. Det enda sättet att få i sig dem är genom kosten.
Allt om proteiners funktion i kroppen
Generellt så kan man säga att proteiner är molekyler som har fyra grundläggande element: kol, väte, syre och kväve. Förutom dessa kan de också ha svavel, järn, koppar eller andra mineraler. Proteiner spelar en grundläggande roll i levande varelser eftersom de är makronäringsämnen som är nödvändiga för optimal funktion. Proteiners funktion i kroppen är mångsidiga och olika, varav den främsta hjälper till att bilda vävnader och muskelmassa. Proteiner har dessutom många fler funktioner i kroppen, vilka vi ska berätta om härnäst.
Läs vidare på ämnet: Proteinshakes: varför är de fördelaktiga?
Proteiner är mycket viktiga för optimal funktion
- Struktur och plasticitet. En viktig funktion som proteiner har är att bilda cellstrukturer. De reparerar vävnader, ger stöd samt ger elasticitet och motstånd. Det finns två klassiska exempel på detta. För det första kollagen, som finns i både ben och senor. För det andra keratin, som finns i hår, hud och naglar. Enligt studier är proteinintag faktiskt en av de grundläggande komponenterna för att skapa muskelmassa.
- Reglering. Vissa hormoner, såsom insulin och glukagon, är hormonella protein. Dessa två hormoner underlättar regleringen av glukoskoncentrationen i blodet. Ett annat fall är kalcitonin, som är ansvarigt för att metabolisera kalcium. Dessutom finns det proteiner vars funktion är att styra celldelning och genuttryck.
- Försvar. Proteiner hjälper till att skapa immunglobuliner. Dessa är antikroppar som kan skydda kroppen mot främmande ämnen. Muciner eller slemämnen skyddar till exempel slemhinnorna och har en bakteriedödande effekt. I kroppen hittar vi också fibrinogen och trombin, som utgör slutsteget i blodkoagulationen och därmed förhindrar blödning.
- Homeostas. Proteiner har förmågan att hålla kroppens inre miljö stabil genom en process som kallas homeostas. Det säkerställer att pH, surhet och osmotisk balans i kroppen alltid ligger inom normala värden.
Fler funktioner som styrs av protein
- Enzymer. Många proteiner är enzymer, vilket innebär att de hjälper kroppen att snabbare reagera på stimuli. De kan påskynda denna process tack vare deras förmåga att interagera med substrat. Till exempel finns det enzymer som hjälper till att bryta ned maten vi äter, såsom amylas, lipas och proteas.
- Transport. Proteiner hjälper till att transportera ämnen i kroppsvätskor, såsom syre (genom hemoglobin och myoglobin) och fetter (genom lipoproteiner). På cellulär nivå kan man säga att de är kanaler och receptorer som möjliggör in- och utträde av föreningar genom cellmembranen.
- Reserv. Proteiner är också en energireservoar som kroppen kan använda som bränsle vid behov. Även om det inte är optimalt för kroppen att använda proteiner som bränsle, är det en möjlighet när kolhydrater inte finns tillgängliga.
De olika proteinkällorna
Man kan få i sig protein både från animaliska och vegetabiliska livsmedel, men de olika proteinerna skiljer sig åt i kvalitet. Proteiner från animaliska livsmedel har ett högt biologiskt värde eftersom de innehåller alla aminosyror som är väsentliga för kroppen. Vissa vegetabiliska källor har dock brist på dem.
Enligt vetenskapliga studier bör du försöka kombinera flera olika livsmedel för att uppnå optimal kvalitet när du konsumerar proteiner av vegetabiliskt ursprung, förutom när det gäller sojabönor. Annars kommer du alltid att sakna några viktiga komponenter.
Du kan hitta bra proteiner i:
- Rött och vitt kött
- Ägg
- Mejeriprodukter
- Baljväxter, särskilt linser, sojabönor och kikärtor
- Nötter och frön
Olika vetenskapliga studier rekommenderar att man konsumerar 0,8 gram protein per kilo i vikt. Detta krav varierar beroende på varje individs dagliga behov. Till exempel bör barn, ungdomar, äldre och även gravida kvinnor äta ytterligare protein.
Behovet skiljer sig också åt när vi pratar om idrottare, eftersom de har en mycket högre fysisk aktivitetsnivå. Enligt en studie som forskare publicerat i Journal of the International Society of Sports Nutrition, bör de i själva verket konsumera minst 2 gram protein per kilo i vikt, varje dag.
Vad du behöver veta om proteiners funktion i kroppen
Protein är viktigt för många av kroppens vitala funktioner. Av den anledningen måste alla individer hålla koll på att de konsumerar en tillräcklig mängd. Som vi tidigare nämnde så kan protein av hög kvalitet erhållas genom livsmedel av animaliskt ursprung. Därför bör de som följer en vegetarisk kost konsultera en nutritionist.
Du kanske också är intresserad av: 8 växtbaserade protein du borde inkludera i din kost
Som du kan se är det viktigt att lära sig om proteiners funktion i kroppen. När allt kommer omkring är dessa molekyler inte bara viktiga för att tillverka vävnader. De är oumbärliga på grund av deras förmåga att påverka flera processer i kroppen. Vår hälsa beror på dem, därför är det viktigt att inkludera tillräckligt med protein i kosten.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Wolfe, R. R. (2017). Branched-chain amino acids and muscle protein synthesis in humans: myth or reality?. Journal of the International Society of Sports Nutrition, 14(1), 1-7.
- Amador-Licona, N., Moreno-Vargas, E. V., & Martinez-Cordero, C. (2018). Ingesta de proteína, lípidos séricos y fuerza muscular en ancianos. Nutrición Hospitalaria, 35(1), 65-70.
- Guerra, M., Hernández, M. N., López, M., & Alfaro, M. J. (2013). Valores de referencia de proteínas para la población venezolana. Archivos latinoamericanos de nutrición, 63(4), 278.
- Guillén, M. V. L. (2009). Estructura y Propiedades de las Proteínas. Obtenido de http://www. uv. es: http://www. uv. es/tunon/pdf_doc/proteinas_09. pdf. 34p.
- Miyahira, J. (2016). Importancia de mantener constante el medio interno. Revista Medica Herediana, 27(4), 197-198.
- González-Torres, Laura, et al. “Las proteínas en la nutrición.” Revista salud pública y nutrición 8.2 (2007): 1-7.
- de Luna Jiménez, Alfonso. “Valor nutritivo de la proteína de soya.” Investigación y Ciencia: de la Universidad Autónoma de Aguascalientes 36 (2006): 29-34.
