När och hur startar man en eliminationsdiet?
Vi visar dig vad en eliminationsdiet består av och hur du kan använda den för att upptäcka intoleranser mot livsmedelsgrupper eller näringsämnen. Du kommer också att få lära dig om riskerna.
En eliminationsdiet använder man för att upptäcka matintoleranser. Det finns ett antal tester på marknaden som säger sig testa för dessa störningar, men långt ifrån alla är tillförlitliga.
Det finns inga bevis som stöder denna typ av dieter. Men i många fall finns det inget annat val än att ta bort en viss matvara från kosten för att se om det medför någon förbättring av symptomen.
Innan du börjar bör du vara medveten om att det finns matintoleranser som är tillfälliga. Det gör att kroppen förlorar förmågan att smälta eller ta upp ett visst näringsämne under en viss tid. Det kan även finnas en specifik förändring eller intervention som kan förbättra symptomen och påskynda processen.
Hur fungerar en eliminationsdiet?
När vi pratar om en eliminationsdiet syftar vi på en mycket restriktiv kostplan som inte är hållbar eller hälsosam på medellång sikt. Den bör inte användas under en period på mer än 3 veckor.
Om man använder den under en längre tid kan allvarliga näringsbrister uppstå. Vissa av dessa kan påverka till exempel korrekt tillförsel av syre genom blodet, som exempelvis anemi. Det visar forskning publicerad i den medicinska tidskriften The Medical Clinics of North America.
Det första du måste göra när du påbörjar en eliminationsdiet är att undvika de livsmedelsgrupper som kan vara ansvariga för att framkalla intoleranser. Dessa inkluderar citrusfrukter, nötter, baljväxter, glutenhaltiga livsmedel, mejeriprodukter, ägg och kryddor. Under två veckor rekommenderar man en kost med frukt, icke-allergiframkallande grönsaker och ris.
Denna del är den mest komplicerade. Faktum är att vi talar om en kostplan som innebär ett otillräckligt proteinintag, vilket kan påverka bland annat muskelmassan. Enligt en studie publicerad i Annals of Nutrition & Metabolism, är det nödvändigt att få i sig minst 0,8 gram protein per kilo kroppsvikt och dag för att kroppen ska fungera korrekt.
Efter två veckor introducerar man sedan de misstänkta livsmedelsgrupperna en efter en och observerar noga hur kroppen reagerar på dem och eventuella symptom. Förändringar i tarmrörelser, huvudvärk och även dermatit kan uppstå.
Du kanske också skulle vara intresserad av att läsa den här artikeln: Orsakerna till allergiska reaktioner och allergisymptom
Är det säkert att äta en eliminationsdiet?
Elimineringsdieten använder man när en patient lider av tarmproblem och ursprunget är okänt. Man kan misstänka att orsaken är en viss typ av mat, eller en hel grupp av livsmedel i värsta fall.
Därför är målet att identifiera vilka livsmedel det handlar om för att sedan ta fram en bra kostplan utan dessa. Men användningen av denna metod har sina risker, som vi redan har nämnt. Otillräcklig tillförsel av näringsämnen leder nämligen till ineffektivitet i kroppens fysiologiska mekanismer.
Man bör notera att många av tarmsymptomen kommer sig av problem i mikrobiotan. Därför kan det vara ett bra alternativ att försöka förbättra sammansättningen av mikrobiotan, istället för att genomgå olika typer av kostplaner som kan vara skadliga för hälsan. En lämplig plan skulle kunna vara att ta tillskott med probiotika.
Enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Critical Reviews in Food Science and Nutrition, kan dessa mikroorganismer hjälpa till att minska symptomen på bland annat laktosintolerans. Faktum är att många matsmältnings- och tarmproblem beror på dysbios. Detta kräver att man löser detta problem för att kunna återställa den interna balansen.
Du kanske skulle också vara intresserad av att läsa den här artikeln: Gör bröd utan gluten och laktos med kassava & havre
Irriterad tarm och intoleranser
Innan vi avslutar är det viktigt att notera att många matsmältningsproblem kan komma sig av inflammatoriska patologier i tarmen. Ett sådant exempel är irritabel tarm.
Det kan göra att intoleranser uppstår senare, men i själva verket är det denna autoimmuna sjukdom som är orsaken. Därför skulle lösningen inte ligga i en total begränsningen av vissa livsmedelsgrupper, utan i en behandlingsplan som minskar de inflammatoriska nivåerna i kroppen.
Mycket är dock fortfarande okänt om dessa hälsoproblem. Man anser att de är kroniska och att det inte finns något botemedel.
Man kan bara hantera dem genom näring, och probiotika är också positivt. Det finns också vissa situationer där det räcker med att begränsa fiberintaget för att uppleva förbättringar.
Se upp för elimineringsdieten
Elimineringsdieten är mycket restriktiv när det gäller essentiella näringsämnen, så den är inte hållbar på ens medellång sikt. Det är ett behandlingsalternativ som kan hjälpa till att identifiera en intolerans, men det är inte nödvändigtvis lösningen på problemet.
Innan du påbörjar en diet av denna typ, är det lämpligt att rådfråga en specialist. Detta eftersom det finns andra alternativ som man kan implementera för att utesluta patologier.
Goda matvanor kan ofta rätta till problem. Det är bra att se till att inkludera fermenterad mat i kosten med jämna mellanrum och att säkerställa ett intag av minst 25 gram fibrer varje dag.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Massey A. C. (1992). Microcytic anemia. Differential diagnosis and management of iron deficiency anemia. The Medical clinics of North America, 76(3), 549–566. https://doi.org/10.1016/s0025-7125(16)30339-x
- Richter, M., Baerlocher, K., Bauer, J. M., Elmadfa, I., Heseker, H., Leschik-Bonnet, E., Stangl, G., Volkert, D., Stehle, P., & on behalf of the German Nutrition Society (DGE) (2019). Revised Reference Values for the Intake of Protein. Annals of nutrition & metabolism, 74(3), 242–250. https://doi.org/10.1159/000499374
- Oak, S. J., & Jha, R. (2019). The effects of probiotics in lactose intolerance: A systematic review. Critical reviews in food science and nutrition, 59(11), 1675–1683. https://doi.org/10.1080/10408398.2018.1425977
