Lär dig om knäartroskopi och dess fördelar
Knäartroskopi är ett kirurgiskt ingrepp som man använder vid skador och ortopedisk kirurgi. Denna teknik underlättar diagnoser och hjälper till att behandla många ledproblem.
Trots det faktum att det är mycket mindre invasivt än andra, är det viktigt att notera att knäartroskopi fortfarande är ett kirurgiskt ingrepp. Av denna anledning bör endast utbildare kirurger utföra det. Bilden som denna teknik ger kirurgerna fångas med en kamera. För att möjliggöra detta krävs bara ett minimalt snitt som knappt lämnar ett är. Därför är det en icke-invasiv procedur som inte kräver att man blir inlagd på sjukhuset länge.
I de flesta fallen kan patienten åka hem samma dag, vilket underlättar återhämtningen.
Vad knäartroskopi är bra för
Denna teknik låter specialister visualisera insidan av knäet på ett sätt som inte är invasivt. De använder den för att behandla olika problem eller skador. Olika sjukdomar och skador kan trots allt skada olika delar av leden, såsom:
- Ben
- Brosk
- Ligament
- Menisk
- Senor
- Muskler
Du kanske även vill läsa: 5 övningar för att lindra knäsmärta
Korsbandsskador
Skador på korsbandet kräver knäartroskopi för att korrekt diagnos ska kunna ställas. Det finns två typer: bakre korsbandsskador (ACL) och främre korsbandsskador (PCL). ACL är ligamentet som kontrollerar rörelser i leden bakåt, och namnet kommer från att det “korsar” ett annat ligament. Det andra ligamentet är det främre, som sitter fast i bakdelen av tibia.
En skada på det bakre ledbandet är väldigt vanligt och sker oftast efter att man vridit sig för hårt. Om det finns en trasig menisk, ett skadat främre korsband och ett skadat inre ligament talar man om en “olycklig triad”. Hos en ung och måttligt aktiv person med obehag är det viktigt att rekonstruera korsbandet. Detta eftersom det ofta leder till degenerativ ledsjukdom och kan leda till skador på menisken.
En trasig menisk
Personer med trasiga menisker vänder sig ofta till denna teknik, både för diagnos och reparation. Menisken är ett fibrobrosk med viktiga funktioner i knäet. Den:
- Är ett stötabsorberande system.
- Skyddar brosket.
- Förbättrar ledfunktionen.
När en skada är “ren” kan specialister helt reparera en trasig menisk med hjälp av knäartroskopi. Alternativt kan de även behandla den med läkemedel. Menisktransplantationer kan dessutom ersätta en skadad menisk med en från en donator, vilket också kan utföras med hjälp av knäartroskopi.
Ledbroskförsämring
Brosk är en elastisk vävnad som täcker och skyddar lederna i lårbenet, tibia och knäskålen. Den vanligaste orsaken till broskskador är artros. Men osteochondritis dissecans , infektioner, metaboliska problem och trauma kan också orsaka dessa skador. Beroende på patientens ålder, aktivitet och förväntningar finns det flera kirurgiska alternativ för att reparera eller återskapa brosket.
Fördelarna med knäartroskopi
Tack vare denna teknik behöver patienter inte spendera lika mycket tid på sjukhuset. Detta underlättar snabb återhämtning.
Fördelarna denna teknik har jämfört med andra är först och främst att kirurgen kan se leden i dess helhet. Detta tack vare ett litet instrument vid namn artroskop.
En annan fördel med knäartroskopi är att endast ett litet snitt är nödvändigt. Därför leder denna teknik vanligtvis till kortare tid på sjukhuset och en snabb återhämtning. Som tur är kan många patienter som genomgår knäartroskopi lämna sjukhuset redan samma dag. Eftersom snittet är så litet resulterar det även i ett mer estetiskt slutresultat, speciellt när artroskopi utförs på kroppsdelar som inte täcks av kläder.
Man måste dock komma ihåg att patienten kan genomgå denna operation av många olika anledningar. Därför är det den specifika patientens tillstånd som kommer avgöra hur lång vistelsen på sjukhuset är och hur lång tid det tar att återhämta sig. Kort sagt svarar inte alla patienter på denna operation på samma sätt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Arabia, J. J. M., & Arabia, W. H. M. (2009). Lesiones del ligamento cruzado anterior de la rodilla. Iatreia. https://doi.org/10.5455/medarh.2014.68.350-352
- Castiella-Muruzábal, S., López-Vázquez, M. A., No-Sánchez, J., García-Fraga, I., Suárez-Guijarro, J., & Bañales-Mendoza, T. (2007). Artroplastia de rodilla. Rehabilitacion. https://doi.org/10.1016/S0048-7120(07)75532-9
- Estévez Perera, A., Díaz Hernández, I., Porro Novo, J., Torres Carballeira, R., & Calderón García, A. (2008). Evaluación y entrenamiento isocinético en rehabilitación post artroscópica de rodilla de paciente con Artritis Reumatoide. Revista Cubana de Reumatología: RCuR, 10(11), 11–19.
- Gicquel, P. (2009). Artroscopia en el niño. EMC – Técnicas Quirúrgicas – Ortopedia y Traumatología. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/S2211-033X(09)71601-9
