Kost och njursvikt - allt du behöver veta

Att kontrollera din näring om du lider av njursvikt är mycket viktigt för att förhindra undernäring och bromsa utvecklingen av sjukdomen. Läs den här artikeln om du vill veta mer.
Kost och njursvikt - allt du behöver veta
Marta Guzmán

Skriven och verifierad av nutritionist Marta Guzmán.

Senaste uppdateringen: 09 augusti, 2022

Personer som lider av njursvikt, särskilt i sin kroniska form, måste lägga om sin kost för att hålla sig friska och minska ansamlingen av giftiga ämnen som njurarna inte kan ta bort. I den här artikeln diskuterar vi allt du behöver veta om kost och njursvikt.

Näring och njursvikt

Hos patienter med kronisk njursvikt är undernäring av kalorier från protein vanligt. Det är också en tydlig indikator för dödlighet och sjuklighet. Därför är det viktigt att tillgodose näringsbehovet hos patienter med njurfel för att förhindra undernäring.

Först bör du känna till att det finns olika grader av sjukdomen. Det finns akut njursvikt, kronisk njursvikt och njurersättningsterapi (hemodialys och påsdialys). I den här artikeln ska vi ta upp allmänna kostriktlinjer för denna sjukdom. Dessa är dock allmänna riktlinjer; med andra ord är det alltid viktigt att se till att de blir anpassade till patientens tillstånd.

Den här artikeln kan intressera dig: Symptom på njursvikt: 7 tecken du behöver känna till

Kost och njursvikt

Kosten för njursvikt kan verka strikt, eftersom dessa patienter behöver begränsa eller eliminera flera livsmedelsgrupper. För en patient som behandlas kontinuerligt med dialys, är kosten dock inte lika restriktiv.

Kontrollera mängden protein

proteinrik mat är bra kost vid njursvikt
Det är viktigt för läkaren att anpassa mängden protein i kosten för patienter med njursvikt.

Att begränsa intaget av protein hos någon med måttligt njursvikt bromsar utvecklingen av sjukdomen. Även om proteiner får njurarna att arbeta hårdare, måste alla människor få i sig detta genom kosten. För närvarande rekommenderar experter måttligt till lågt proteinintag om patienten inte är i dialys. I praktiken handlar det om 0,8 g/kg/dag (60% av det höga biologiska värdet). Om patienten är i dialys behöver han eller hon mer protein.

Kost och njursvikt: minska kalium- och fosforintaget

Om kaliumhalterna i blodet blir för höga ökar det risken för hjärtkomplikationer. Läkare bör övervaka kaliumnivåerna i patientens plasma.

Samtidigt kan en långvarig förhöjning av fosfornivåer i blodet signifikant påverka bentätheten. Ett begränsat proteinintag medför en reduktion av fosfor. Därför är det viktigt att begränsa din konsumtion av dessa ämnen om du har njurproblem och om din läkare råder dig att göra det.

Kost och njursvikt: tillfredsställ ditt behov av kalcium och D-vitamin

Det är vanligt att man ser ett kalciumunderskott då tarmabsorptionen av detta ämne påverkas av en D-vitaminminskning. D-vitamin måste man ge som tillskott, eftersom ett underskott kan orsaka åderförkalkning, funktionsförändringar i endotelium eller hjärtkammarförstoring. I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nephrology föreslår experter att D-vitamintillskott medför fördelar för det vaskulära systemet, och att det är därför en kan gynna personer med njurproblem.

Kost och njursvikt: kontrollera ditt saltintag

Andra faktorer som man måste beakta när det gäller kost och njursvikt är att kontrollera natriumintaget. Detta beror på att det främjar retention av vätskor som njurarna inte kan ta bort. Om patienten inte lider av högt blodtryck kan han eller hon konsumera endast 1000-2000 mg/dag.

Begränsa ditt vätskeintag

kost och njursvikt: två glas vatten
Patienter med njursvikt måste begränsa sitt vätskeintag, särskilt om de får dialysbehandling.

Om patienten får dialys, måste han eller hon övervaka sitt vätskeintag eftersom människor som genomgår denna behandling vanligtvis inte urinerar ofta. Om de dricker mycket vätskor och inte utsöndrar dem, kan vätska därför ansamlas i de nedre extremiteterna och till och med i lungorna och hjärtat. Det är också tillrådligt för patienter att alltid väga sig själva på samma våg, för att se till att de inte går upp i vikt vid dialyssessionerna.

Kost och njursvikt: Nycklar till att äta rätt vid njursvikt

För att lättare kunna använda dig av de riktlinjer vi berättar om här, är det viktigt att komma ihåg följande nycklar till att äta rätt. Det är dock bäst att konsultera direkt med din läkare eller dietist så att de kan ge dig råd efter dina individuella behov.

  • Konsumtionen av proteiner som finns i kött, fisk, mejeriprodukter och ägg bör anpassas för varje patient.
  • Dessutom bör patienter kontrollera sin konsumtion av baljväxter, grönsaker, frukt, nötter och kakao. Detta beror på att de innehåller mycket kalium. Man bör göra detta för att undvika hyperkalemi.
  • När de ska äta grönsaker, baljväxter eller potatis, bör personer med njurproblem blötlägga dem i vatten i tre timmar innan de tillagar maten. Sedan bör de koka dem ett par gånger och kasta bort kokvattnet mellan varje uppkok. Det är också bäst att sautera dem efter för att minska deras vatteninnehåll.
  • En annan metod för att äta grönsaker är att äta dem frysta. Du kan också äta konserverade eller kokta frukter (upp till två gånger om dagen).
  • Dessutom är det bäst att äta rostat bröd eftersom det innehåller mindre vatten.
  • Patienter bör begränsa sin konsumtion av fullkornsprodukter eftersom de är rika på fosfor och kalium.
  • Patienter bör också undvika läsk, även de som är sockerfria med artificiella sötningsmedel. Det beror på att de inte släcker känslan av törst. Dessutom är de som regel inte så nyttiga!
  • Ät heller inte hårt bearbetade livsmedel, som pulversoppor eller pulvermos, korv, rökt kött och fisk och förpackade snacks så att du kan begränsa ditt saltintag.
  • Använd måttliga mängder mejeriprodukter på grund av mängden fosfor som de innehåller.

Slutsats

Som vi har sett måste patienter som har njursvikt följa en strikt kost. Om du lider av njurproblem, tveka inte att besöka specialister som kan skräddarsy din kost och din behandling efter dina behov.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Aggarwal, H. K., et al. “Assessment of Malnutrition Inflammation Score in Different Stages of Chronic Kidney Disease.” prilozi 39.2-3 (2018): 51-61.
  • Assimon, Magdalene M., et al. “Nutritional vitamin D supplementation in haemodialysis: A potential vascular benefit?.” Nephrology 17.3 (2012): 237-242.
  • Serván, P. Riobó, and A. Ortíz Arduán. “Nutrición e insuficiencia renal crónica.” Nutrición Hospitalaria 5.1 (2012): 41-52.
  • Sociedad Andaluza de Nefrología. NEFROSAN.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.