Immunnutrition: Kan vi stimulera immunförsvaret?

Inom området immunnutrition försöker man utveckla en modell för hur de komponenter och kemiska föreningar som finns i maten påverkar kroppens immunsvar mot virus, bakterier och gifter.
Immunnutrition: Kan vi stimulera immunförsvaret?
Saúl Sánchez Arias

Skriven och verifierad av nutritionist Saúl Sánchez Arias.

Senaste uppdateringen: 25 augusti, 2022

Är det möjligt att stimulera immunförsvaret genom att se till att få i sig vissa näringsämnen genom kosten? Här är vad du behöver veta om immunnutrition och hur det kan hjälpa immunförsvaret.

Immunnutrition är en vetenskap som studerar sambandet mellan näringsämnen och immunitet. Dess mål är att förstå de immunologiska markörer som är associerade med en persons näringsstatus. På detta sätt syftar denna vetenskap till att utveckla en modell för hur de komponenter och kemiska föreningar som finns i maten påverkar kroppens immunsvar mot virus, bakterier och gifter. Idag ska vi titta närmare på immunnutrition och näringsämnen som kan stimulera immunförsvaret.

Immunnutrition: Näringsämnen som stimulerar immunförsvaret

Vissa ämnen har egenskapen att de kan stärka immunitet hos människor, eller åtminstone etablera en serie interaktioner med vårt immunförsvar. Nedan tar vi en titt på de näringsämnen som stimulerar immunförsvaret, och de vetenskapliga bevis som stöder denna hypotes.

Glutamin som immunnutrition för immunförsvaret

En person som häller kosttillskott i sin hand.
Tillskott av glutamin är relaterat till fördelar förknippade med mag- och tarmkanalen.

Det första exemplet är glutamin. Detta är en icke-essentiell aminosyra som har funktioner relaterade till skyddet av matsmältningskanalen. Tillskott med detta ämne förbättrar tarmslemhinnan och minskar sjukhusvistelser hos benmärgstransplanterade patienter enligt vetenskaplig litteratur.

Arginin som immunnutrition för immunförsvaret

Detta är en annan aminosyra, som i detta fall kan förbättra cellulär immunfunktion och sårläkning. Vetenskaplig litteratur indikerar dock att tillskott med detta ämne i vissa fall kan minska inflammatoriska svar. Av denna anledning är fler studier nödvändiga för att säkerställa dess effektivitet.

Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln:  Hormonet argininvasopressin – egenskaper och effekter

Omega-3 fettsyror som immunnutrition för immunförsvaret

Dessa fettsyror reglerar syntesen av eikosanoider som i sin tur fungerar som förmedlare av olika immunsvar. De har också en viktig antiinflammatorisk effekt som tjänar till att motverka den inflammatoriska effekten av omega-6, som man ofta hittar i hårt bearbetade livsmedel.

Vetenskapliga studier pekar på betydelsen av att upprätthålla ett balanserat intag av dessa båda fettsyror för att inte orsaka ett tillstånd av inflammation i kroppen.

Hur kan man förbättra intaget av dessa näringsämnen genom immunnutrition?

För att optimera ditt immunförsvar bör du se till att fåi dig protein av hög kvalitet dagligen. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar minst 0,8 g protein per kg kroppsvikt för stillasittande personer. Dessa rekommendationer ökar när det kommer till idrottare.

Dessutom är det viktigt att ta hänsyn till att ca 50 % av vårt proteinintag bör vara av animaliskt ursprung för att säkerställa intaget av alla essentiella aminosyror i rätt proportion.

I detta avseende bör vi prioritera intaget av fisk framför kött. På så sätt, och med regelbunden konsumtion av fet fisk, är det mer troligt att vi når det rekommenderade intaget av omega-3.

Vi kan också hitta detta näringsämne i vegetabiliska oljor och frukter som avokado. Naturligtvis är det bäst att använda sig av färskpressade oljor och låta bli att hetta upp dem, för att undvika bildning av giftiga föreningar som kan påverka vår hälsa negativt.

Är immunnutrition detsamma som kosttillskott?

Exempel på probiotiska livsmedel.
De enda kosttillskott som verkar vara fördelaktiga för en stor del av befolkningen är probiotika. För andra kosttillskott behövs mer bevis.

I princip rekommenderar experter inte näringstillskott förutom i fall av särskilda behov, brister eller sjukdom. Långtidseffekterna av tillskott med vissa vitaminer är till exempel inte kända med säkerhet.

De enda substanser vars tillskott skulle kunna vara gynnsamt för ett brett spektrum av befolkningen är probiotika. Det vetenskapliga samfundet börjar dessutom allt mer inse att sådana ämnen är nära sammankopplade med vår immunfunktion. Många studier pågår just nu om detta samband och det kommer inte att dröja länge innan slutsatser och bevis börjar trilla in.

Bortsett från probiotika och även vitamin D, som många personer lider brist på under vinterhalvåret, rekommenderar experter inte tillskott. När det kommer till idrottare så är detta ett separat fall, särskilt när de vill öka prestationsförmågan.

Hos stillasittande personer, och även personer som försöker förbättra och stärka sitt immunförsvar, är rekommendationerna idag en varierad och balanserad kost och regelbunden fysisk träning. Emellertid är immunnutrition ett mycket brett område och mycket återstår att utforska.

Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Är det bra att ta tillskott med vitamin D?

Immunnutrition: Vad ska vi komma ihåg?

Immunnutrition är en relativt ny vetenskap och det finns mycket som ännu är outforskat. Men det finns ändå idag vissa upptäckter som har gett oss nya insikter. Vi vet till exempel att det finns näringsämnen som kan modulera och stimulera immunförsvaret.

Dessutom har vi fallet med probiotika, som visar lovande tendenser att revolutionera denna sektor under de kommande åren. Med bättre kunskap om vårt genom och om detta område är trenden att vi går mot en mer personlig och individualiserad kost.

Men de bevis vi har idag visar att vi bör försöka äta en varierad och balanserad kost. Det är viktigt att säkerställa protein- och omega-3-intaget, men det är också viktigt att minska konsumtionen av bearbetade livsmedel och giftiga ämnen som alkohol.

Som kosttillskott kan endast probiotika vara något som man rekommenderar som standard, samt tillskott med vitamin D under mörkare årstider. Dessa tillskott kan vara fördelaktiga för en stor del av befolkningen. När det gäller tillskott av aminosyror bör läkare och nutritionister bedöma varje fall på individuell basis.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Wang B., Wu G., Zhou Z., Dai Z., et al., Glutamine and intestinal barrier function. Amino Acids. 2015. 47 (10): 2143-54.
  • Li J., Zhang Z., Huang X., L-Arginine and allopurinol supplementation attenuates inflammatory mediators in human osteoblasts osteoarthritis cells. Int J Biol Macromol, 2018. 118: 716-721.
  • Tortosa Caparros E., Navas Carrillo D., Marín F., Orenes Piñero E., Anti inflammatory effects of omega 3 and omega 6 polyunsaturated fatty acids in cardiovascular disease and metablic syndrome. Crit Rev Food Sci Nutr, 2017. 57 (16): 3421-3429.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.