Tankar kan göra dig sjuk - Var på din vakt!
Påståendet att tankar kan göra dig sjuk kanske låter märkligt, men det är det inte alls.
Dina tankar är så kraftfulla att de kan påverka ditt fysiska tillstånd. Under de senaste åren har utbudet av böcker om sambandet mellan kropp och själ fullkomligt exploderat. Vi har fått lära oss att de två är mycket mer sammankopplade än vi tidigare trott. Att tankar kan göra dig sjuk är en realitet.
Hur kan det komma sig att tankar kan göra dig sjuk?
Alla har vi vid ett eller annat tillfälle varit sjuka och samtidigt fått en känsla av att våra fysiska symtom har en koppling till vårt känslomässiga tillstånd. Funderingar kring att tankar kan göra dig sjuk har kanske dykt upp hos dig med.
Kanske har du någon gång känt dig tröttare eller klumpigare än normalt, oförmögen att hantera de minsta av stimuli eller bearbeta dina egna tankar.
Det finns forskning som också visar att ett tillstånd av psykiskt välbefinnande är förknippat med god kondition. Detta gäller både den faktiska kroppsliga hälsan men även uppfattningen du har av den.
Det verkar som om positiva tankar och idéer kan hjälpa dig att bli mer vältränad.
På samma sätt kan ett sinne som inte är tillfreds innebära en ökad risk för sjukdomar. Med andra ord kan psykiska sjukdomar som ångest och depression orsaka oönskade fysiska symtom. Fortsätt läsa för att lära dig hur tankar kan göra dig sjuk.
Hur går denna omvandlingsprocess till?
Reflektera en stund över de tillfällen då du har känt dig orolig. Hjärtat börjar slå hårdare och snabbare än normalt, händerna kan börja darra och du märker att du börjar svettas.
Alla dessa symtom grundar sig i att ditt sinne utlöser en fysisk reaktion i kroppen, vilket rubbar balansen på samma sätt som när du påbörjar någon form av träning.
Men det finns en stor skillnad mellan denna respons och träning: du tränar inte. Din kropp får inte utlopp för all den extra energi den börjat producera och vilken orsakar en enorm belastning på nervsystemet.
Artärerna och venerna som förser dina muskler med blod vidgar sig inte, men ditt hjärta pumpar mycket mer blod genom systemet.
Rekommenderat: 10 växter som attraherar positiva energier
Vad händer sedan?
Föreställ dig en motorväg där trafiken är tät men flyter under rusningstid. Plötsligt sker en olycka och all trafik måste avledas till en mycket mindre länsväg. Utan tvekan kommer systemet kollapsa.
Samma sak händer i kroppen.
Ditt hjärta pumpar ut bil efter bil medan resten av kroppen inte kan svälja all denna trafik. Om situationen pågår under endast en kort tid, eller inte är alltför omfattande, är den överkomlig.
Men om den pågår under en lång tid eller är mycket akut kan omfattande skador uppstå.
När ditt sinne inte fungerar som det ska är det normalt för kroppen att “gå igång”, vilket gör den sårbar för alla typer av angrepp från utsidan.
I denna mening är din hjärna som en dator och ditt immunförsvar är dess antivirusprogram. Om datorn inte fungerar inaktiveras antivirusprogrammet, vilket försätter dig i riskzonen för att släppa in en trojansk häst i kroppen.
Dessutom brukar nedbrytningen av ditt försvar vanligtvis inte inträffa under tiden du är stressad, utan snarare när allt lugnat ner sig.
Vilken roll spelar hjärnan?
Låt oss inte glömma att bakom alla dina tankar och idéer finns en kemisk koppling i ditt biologiska system. En central region är hypotalamus, som spelar en mycket viktig roll i regleringen av dina hormoner.
Denna lilla och intressanta del av din hjärna är mycket lyhörd för dina tankar. Detta gäller både i form av minnen, tolkning av nuvarande stimuli eller väntan på framtida händelser.
Det innebär att din hypotalamus kan “vakna upp”, vilket förbereder dig för att reagera snabbare eller förstärker känslor av välbehag.
Vilket inflytande har ditt beteende?
Hittills har vi bara talat om hur sinnet kan utöva en direkt inverkan på din kropp. Men det går inte att utesluta en annan aspekt som är minst lika viktig: ditt beteende. Här är ett exempel:
Vi går alla igenom stadier i våra liv som inte är särskilt glädjefyllda eller motiverande. Faktum är att även om du aldrig har upplevt klinisk depression så kan en del av de saker du känner under dessa perioder påminna om dem som upplevs av människor som har denna sjukdom, även om det kanske inte är lika intensivt eller långvarigt.
Under sådana perioder kanske du börjar försumma vissa aspekter av ditt utseende eller din personliga kroppsvård. En av de första områdena som vanligtvis drabbas är din kost.
Du vänder ryggen till livsmedel du inte njuter så mycket av, vilka vanligtvis är de sundaste alternativen. Istället unnar du dig onyttiga livsmedel som tillfredsställer smaklökarna.
Varför händer detta? Det är en fråga om balans. Du söker glädjen du har förlorat i andra aspekter av ditt liv genom den mat du äter.
Med andra ord; bilden som alltid visas i TV-serier och filmer av den ensamma tjejen i soffan som hetsäter glass efter ett uppbrott är mycket verklighetstrogen.
Tankar och välbefinnande
Det kan vara skadligt att tvinga din hypotalamus att skapa en känsla av välbefinnande. Det beteendemönster du valt för att undvika negativa känslor har blivit kontraproduktivt för din hälsa.
Men den där förlusten av balans är inte den enda anledningen till att människor börjar försumma sin kost. En annan viktig aspekt att beakta är den sorg och brist på motivation som vanligtvis visar sig tillsammans med depression.
Anledningar (tankar) som en gång tvingat dig att ta hand om dig själv kan nu få stå tillbaka för den sorg som har dykt upp och slagit rot.
Sysslor som en gång verkade rutinmässiga är betydligt mer ansträngande nu. Det kan leda till att du börjar ta genvägar. Istället för att gå till mataffären efter jobbet väljer du att beställa en pizza istället. Det kräver mindre ansträngning.
Den andra sidan av myntet
Hittills har vi mest talat om hur negativa tankar kan försvaga dig fysiskt, men det finns också en andra sida av myntet. Många studier har visat att en positiv mental inställning avsevärt förbättrar prognosen för människor som lider av sjukdomen.
Det kan vara ett direkt resultat av din biokemi, eller från att du återupptar vanor som kan hjälpa till att lindra sjukdomen, till exempel mer fysisk aktivitet och en sund kost.
För att sammanfatta rekommenderar vi att du tar hand om din mentala hälsa i så hög grad du kan. Då tar du hand om hela din kropp samtidigt som du förebygger problemet att tankar kan göra dig sjuk. Är du inte värd det?
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Cohen, S., Murphy, M. L. M., & Prather, A. A. (2019). Ten Surprising Facts About Stressful Life Events and Disease Risk. Annual Review of Psychology, 70(1), 577–597. https://doi.org/10.1146/annurev-psych-010418-102857
- Eagleson, C., Hayes, S., Mathews, A., Perman, G., & Hirsch, C. R. (2016). The power of positive thinking: Pathological worry is reduced by thought replacement in Generalized Anxiety Disorder. Behaviour Research and Therapy, 78, 13–18. https://doi.org/10.1016/j.brat.2015.12.017
- Gustavon, D. E., Du Pont, A., Whisman, M. A., & Miyake, A. (2018). Evidence for Transdiagnostic Repetitive Negative Thinking and Its Association with Rumination, Worry, and Depression and Anxiety Symptoms: A Commonality Analysis. Collabra: Psychology, 4(1), 13. https://doi.org/10.1525/collabra.128
- Srivastava, R. A. K. (2018). Life-style-induced metabolic derangement and epigenetic changes promote diabetes and oxidative stress leading to NASH and atherosclerosis severity. Journal of Diabetes & Metabolic Disorders, 17(2), 381–391. https://doi.org/10.1007/s40200-018-0378-y
- Steptoe, A., Deaton, A., & Stone, A. A. (2015). Subjective wellbeing, health, and ageing. The Lancet, 385(9968), 640–648. https://doi.org/10.1016/s0140-6736(13)61489-0
