Hur man vet om tarmens mikrobiom är skadat
Symptom som oförklarlig uppblåsthet, långvariga perioder med diarré, förstoppning och illaluktande avföring kan vara en indikation på att tarmens mikrobiom är skadat eller försvagat.
Denna samling av mikroorganismer är viktig för att människokroppen ska fungera normalt. När allt kommer omkring, och som olika studier har betonat, främjar det matsmältningen och specialiseringen av immunsystemet, bland andra funktioner.
Vet du vad som leder till obalans i tarmfloran? Har du någonsin undrat vad du ska göra om tarmens mikrobiom är skadat?
Det är viktigt att ta hand om detta problem för att tarmkanalen ska fungera, men även för ditt allmänna välbefinnande. Läs vidare för att ta reda på mer!
Dysbios – när tarmens mikrobiom är skadad
Obalans i tarmfloran har ett specifikt namn: dysbios. Enligt mikrobiologiska studier avser detta ord en mikrobiell obalans på grund av kvalitativa eller kvantitativa förändringar i sammansättning, funktion, distribution och metaboliska aktiviteter.
Det finns tre typer av dysbios:
- En förlust av nyttiga bakterier som gör att mag- och tarmkanalen fungerar ordentligt.
- En överväxt av humana sjukdomsframkallande (patogena) bakterier.
- En förlust av allmän bakteriell mångfald.
Det normala mikrobiomet består av ett flertal bakteriemikroorganismer som finns i olika delar av människokroppen. Det mest relevanta hittar vi utan tvekan i mag- och tarmkanalen. Enligt den ovan citerade studien finns det mer än 1014 bakterieceller i tarmen och mer än 1000 olika arter. De grupper som kallas Bacteroidetes och Firmicutes är de mest dominerande.
Hos en frisk person finns det en balans mellan tarmbakteriekolonierna. Många är självreglerande, men även värdens immunsystem bidrar till att upprätthålla denna balans. På grund av detta uppstår dysbios när den homeostatiska balansen förstörs, oavsett om det beror på externa eller interna faktorer. Detta leder till ett antal komplikationer.
Missa inte att läsa den här artikeln: 6 örter som hjälper dig att bli av med gaser
Hur vet du om tarmens mikrobiom är skadat?
Som vi redan har nämnt, visar mikrobiologiska studier att tarmmikrobiomet stimulerar immunsystemet. Det syntetiserar vitaminer, hämmar patogener och smälter föreningar från växter, bland andra funktioner.
Dessa mikroorganismer är väsentliga för att mag-och tarmkanalen ska fungera korrekt. Därför är det viktigt att upprätthålla balansen.
Orsaker till dysbios
Det finns flera anledningar till varför man kan få en obalans i det normala tarmmikrobiomet. Här är några exempel:
- Användning av antibiotika för att bekämpa bakterieinfektioner kan skapa obalanser i mikrobiomet. Bland annat ampicillin eller amoxicillin har negativa effekter på tarmmikrobiomens sammansättning.
- Djurstudier har visat att stress och ångest orsakar variationer i tarmmikrobiomet som varar i flera dagar. Stressiga förhållanden minskar produktionen av tarmslem (ett skyddande vävnadsskikt), vilket gör det lättare för patogener att fästa.
- Andra källor betonar att vår kost spelar en viktig roll i sammansättningen av tarmens mikrobiom. Livsmedel med sulfater främjar till exempel tillväxten av sjukdomsframkallande bakterier i tarmkanalen. Vissa menar också att en kost med för högt proteinbehåll kan ha negativa effekter.
Alla dessa faktorer är viktiga hos personer med normal hälsa. Individer med ett försvagat immunsystem eller personer med vissa sjukdomar är grupper med högre risk för att utveckla dysbios. Detta beror på att deras immunsystem inte har samma möjlighet att adekvat reglera tillväxten av sjukdomsframkallande bakteriearter.
Slutligen, som beskrivs i en artikel publicerad i Psychopharmacology, verkar det också som att konsumtionen av droger, alkohol och tobak har negativa effekter på mikrobiomet.
Symptom på att tarmens mikrobiom är skadat
Att veta om din tarmflora är skadad är ingen lätt uppgift, eftersom många av de uppenbara symptomen liknar dem som upplevs i andra gastrointestinala sjukdomar, som:
- Svullnad i buken och närvaron av gaser utan någon uppenbar anledning
- Kramper i tarmen, ventrala punkteringar och en känsla av stramhet
- Avföring och gaser med mycket dålig lukt
- Växlande perioder med förstoppning och diarré
- Större mottaglighet för virus- och bakterieinfektioner
De studier vi nämnt antyder också att allvarligare sjukdomar kan vara kopplade till dysbios. Patogena stammar som E. coli, Mycobacterium avium paratuberculosis och Clostridium difficile verkar vara kopplade till dessa obalanser.
Vad ska jag göra om jag har dysbios?
Den som inte tar antibiotika eller har associerade sjukdomar behöver justera sin kost för att återställa tarmmikrobiomet. Probiotika är till exempel en beprövad metod för att öka det gastrointestinala välbefinnandet.
Probiotika består vanligen av stammar av bakterierna Bifidobacterium och Lactobacillus, samt naturliga “invånare” i tarmkanalen. Några exempel på probiotiska livsmedel är kefir, kombucha och andra laktosjästa livsmedel. Du kan också få det i form av piller.
Prebiotiska livsmedel – det vill säga normala livsmedel som främjar bakterietillväxt – hjälper också till att återställa tarmens mikrobiom om det är skadat. Livsmedel som innehåller mycket fiber eller stärkelse är bra representanter för detta. Naturligtvis är det alltid en bra idé att rådfråga din läkare eller en nutritionist innan du gör drastiska förändringar i din kost.
Missa inte att läsa den här artikeln: Varningstecken på att du har problem med tjocktarmen
Saker att tänka på när tarmens mikrobiom är skadat
Ohälsosamma vanor som rökning, drickande och droganvändning kan förändra vårt gastrointestinala mikrobiom, utöver en rad med sjukdomar som uppvisar denna typ av symptom. Dessutom kan långvarig stress med tiden leda till en obalans mellan bakterierna som finns i tarmen.
Forskare har också observerat att användningen av antibiotika kan orsaka dysbios. Tyvärr kan inte patienten kontrollera denna typ av biverkningar. En hälsosam livsstil och användning av probiotika och prebiotika kan dock hjälpa till att bibehålla och återställa ditt gastrointestinala välbefinnande.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Maslowski, K. M., & Mackay, C. R. (2011). Diet, gut microbiota and immune responses. Nature immunology, 12(1), 5-9.
- DeGruttola, A. K., Low, D., Mizoguchi, A., & Mizoguchi, E. (2016). Current understanding of dysbiosis in disease in human and animal models. Inflammatory bowel diseases, 22(5), 1137-1150.
- Myers, S. P., & Hawrelak, J. A. (2004). The causes of intestinal dysbiosis: a review. Altern Med Rev, 9(2), 180-197.
- Disbiosis, wikipedia. Recogido a 5 de julio en https://es.wikipedia.org/wiki/Disbiosis
- Bailey, M. T., & Coe, C. L. (1999). Maternal separation disrupts the integrity of the intestinal microflora in infant rhesus monkeys. Developmental Psychobiology: The Journal of the International Society for Developmental Psychobiology, 35(2), 146-155.
- Gibson, G. R. (1998). Dietary modulation of the human gut microflora using prebiotics. British Journal of Nutrition, 80(S2), S209-S212.
- Kim HJ, Lee SH, Hong SJ. Antibiotics-Induced Dysbiosis of Intestinal Microbiota Aggravates Atopic Dermatitis in Mice by Altered Short-Chain Fatty Acids. Allergy Asthma Immunol Res. 2020;12(1):137-148. doi:10.4168/aair.2020.12.1.137
- Isolauri, E., Salminen, S., & Ouwehand, A. C. (2004). Probiotics. Best practice & research Clinical gastroenterology, 18(2), 299-313.
- Carding S, Verbeke K, Vipond DT, Corfe BM, Owen LJ. Dysbiosis of the gut microbiota in disease. Microb Ecol Health Dis. 2015;26:26191. Published 2015 Feb 2. doi:10.3402/mehd.v26.26191
- Cussotto S, Clarke G, Dinan TG, Cryan JF. Psychotropics and the Microbiome: a Chamber of Secrets…. Psychopharmacology (Berl). 2019;236(5):1411-1432. doi:10.1007/s00213-019-5185-8
