Hur länge kan man klara sig utan mat och vatten?

Även om det är möjligt att klara oss upp till två månader utan mat om vi har tillgång till vätska, kan effekterna på kroppen vara allvarliga från de första dagarna av svält. Vilka är farorna?

Det finns många berättelser om personer om överlevt efter att ha blivit levande begravda eller utsatta för extrema förhållanden under långa perioder. Detta kan göra oss nyfikna – hur länge kan vi egentligen överleva utan mat och vatten? Dessa överlevnadsberättelser där människor har lyckats klara sig längre perioder utan mat och vatten kan förvåna oss, och får oss att fundera över människokroppens verkliga gränser.

Är det möjligt att klara sig flera veckor utan att äta mat eller dricka någon vätska? Svaret är inte enkelt, eftersom det beror på flera faktorer. Alltifrån personens fysiska tillstånd till den omgivande miljön spelar in. Låt oss titta närmare på hur länge vår kropp kan klara sig under denna sorts kritiska omständigheter.

Hur länge kan kroppen klara sig utan mat?

Det finns ingen exakt formel som visar hur länge en människa kan överleva utan mat. Vetenskapen har inte kunnat fastställa detta exakt, eftersom etiska skäl talar emot utförandet av denna typ av experiment.

Det finns dock vetenskapliga studier baserade på hungerstrejker. De indikerar att en person utan mat, men med tillgång till vatten, kan överleva upp till två månader. Grundläggande allmän hälsa, ålder, kön, kroppsstorlek och omgivande miljö påverkar detta resultat.

Ett känt exempel är Mahatma Gandhi, som gick 21 dagar utan fast föda och med bara vatten. Det finns också ett dokumenterat fall med en munk som försökte fasta i 40 dagar av religiösa skäl, men tvingades sluta dag 36, på grund av svåra symtom. Ytterligare exempel är så kallade lufterianer (engelska: breatharians) som klarat sig utan matintag under långa perioder.

Vad händer med din kropp under de fem första dagarna utan mat?

När kroppen får slut på mat börjar den inom 24 timmar ändra sättet på vilket den genererar energi. I stället för att använda glukos som bränsle börjar den använda glykogen som den lagrat i levern och musklerna.

På den andra dagen av fastan, med uttömda reserver, börjar den bryta ner muskler för energi, men bara som en tillfällig lösning, eftersom kroppen helst vill behålla muskelmassa. Som reaktion går kroppen in i ett tillstånd som kallas ketos, där den använder fettdepåer för att producera ketoner, en alternativ energikälla.

Vidare, under de första dagarna utan mat, tappar den ett till två kilo dagligen, eftersom effekten av uttorkning tillkommer. Viktminskningen stabiliseras sedan till ett snitt på 0,3 kilo per dag.

Ju mer fett kroppen har, desto längre kan den klara sig utan mat. När fettkällorna är uttömda börjar kroppen att börja bryta ner muskler, vilket i sin tur i vissa fall kan leda till allvarliga konsekvenser.

Under denna period, mellan dag 2 och 5, sätter kroppen också igång processen för stamcellsproduktion.

Effekter av födobrist på kroppen

När kroppen får slut på näringsämnen börjar den att brytas ner på olika nivåer. Följande är några av de största konsekvenserna av att inte äta:

• Minskad muskelmassa, med svaghet som följd.
• Lägre kroppstemperatur, i ett fenomen kallat hypotermi.
• Kroppen börjar samla på sig vätska i armar, ben och mage.
• Minskad magsyraproduktion, vilket kan leda till krympande magsäck och diarré.
• En konsekvens är anemi, som påverkar kroppens förmåga att transportera syre effektivt.
• Minskad storlek på äggstockarna och testiklarna, med förlust av sexuell lust och avbrott i menstruationscykeln.
• Huden kan bli tunnare, torr och mindre elastisk, medan håret kan bli skört och tendera att gå av.
• På lungnivå blir andningen långsam och lungornas kapacitet minskar. I avancerade stadier kan detta leda till andningssvikt.
• Kroppens förmåga att bekämpa infektioner och reparera sår kan äventyras, vilket ökar sårbarheten för sjukdomar och skador.
• Det kan leda till att man blir apatisk och irriterad, med nedsatt funktion i de mentala funktionerna. Bristande koncentration och domningar och stickningar i fötter och händer är vanligt. Samtidigt kan energibesparingen från det pausade matsmältningssytemet göra att kroppens övriga sinnen förstärks. 
• Hjärtat kan också påverkas. Dess storlek kan minska och mängden blod som det klarar av att pumpa minskar avsevärt. Hjärtfrekvensen saktar ner och blodtrycket sjunker, vilket kan leda till hjärtsvikt.
• Stamcellsproduktionen ökar och stärker därigenom föryngringsprocessen.

Även om människokroppens motståndskraft är anmärkningsvärd, är det inte lika för alla. Vissa magra personer, med ett kroppsmasseindex (BMI) under 18,5, kan vara mer sårbara för undernäring. Hos dessa personer finns risken att långvarig fasta minskar deras förväntade livslängd med mer än 4 år.

Hur länge kan kroppen klara sig utan vatten?

Vatten är viktigt för överlevnad i större utsträckning än mat, eftersom vår kropp består av cirka 50 % till 70 % av vatten. Enligt International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being kan en medelviktig person bara överleva en vecka på torr fasta, det vill säga utan vätskeintag.

Faktorer som klimat, fysisk aktivitet och hälsoproblem – såsom feber, diarré och kräkningar – påskyndar vätskeförlusten och förvärrar uttorkning. I extrem värme, till exempel, stöter kroppen ut mer vatten genom svett. I sin tur, om diarré uppstår, som en effekt av samtidig svält, påskyndas processen. Däremot kan en fuktig miljö och solljus ha vissa positiva effekter på kroppen tack vare hudens förmåga att absorbera fukt och ögats förmåga att absorbera näring.

Konsekvenser av begränsat vätskeintag

Till skillnad från brist på mat, där kroppen kan använda sina fett- och muskelreserver, påverkar frånvaron av vatten omedelbart vitala funktioner som temperaturreglering, eliminering av avfall och transport av näringsämnen. Utan tillräcklig vätsketillförsel förlorar njurarna, hjärnan och hjärtat snabbt sina funktioner.

I de inledande stadierna kan bristen på vatten vanligen orsaka yrsel och en känsla av extrem svaghet. På längre sikt kan effekterna bli att njurarna börjar ge upp på grund av att de inte har tillräckligt med vätska för att utföra sina funktioner i kroppens system. Detta kan i sin tur påverka balansen mellan natrium och kalium i blodet vilket kan visa sig som ofrivilliga kramper även på grund av den uttorkade bindväven.

Samtidigt kan nedsattheten i njurarna leda till att de inte filtrerar gifter ut i urinen så att dessa i stället ackumuleras i kroppens vävnader. För många kan detta väldigt snabbt leda till multipel organsvikt.

Hur mycket kan kroppen egentligen tåla?

När vi får höra berättelser om personer som överlevt i kritiska situationer bör vi komma ihåg att människokroppen har en imponerande och många gånger oväntad anpassningsförmåga och motståndskraft. Den kan dock stöta på en gräns till slut. Hur lång tid en person kan överleva utan mat eller vatten beror på ålder, grundläggande hälsa och miljö.

Vetenskapliga studier har försökt att fastställa vissa ungefärliga gränser. Även om det är möjligt att klara sig utan mat i flera veckor, innebär en vätskebrist att denna tid vanligen minskar avsevärt.

Att dricka tillräckligt med bra vatten och få i sig alla de mineraler som kroppen behöver är avgörande för att förlänga livet under extrema förhållanden. Det är dock viktigt att komma ihåg att även fasta där man dricker vätska till slut leder till att vitala organ inte klarar av att utföra sina funktioner, och så småningom till döden. I slutändan är tillgången till vatten med rätt struktur och mineralinnehåll den mest avgörande faktorn.