Ketos: vad det är, orsaker, symtom och konsekvenser
Ketos kan förekomma naturligt i kroppen, av metabola skäl, eller så kan den induceras genom en viss typ av kost. I denna process använder kroppen sitt eget fett eller fett från maten för att producera energi.
Detta sägs ge vissa fördelar – till exempel när det kommer till viktminskning eller att kontrollera sin vikt. Men det finns också några oönskade konsekvenser relaterade till gastrointestinala, metabola och benförändringar.
I den här artikeln ska vi titta närmare på vad ketos är, hur det sker och berätta om vilka symtom det ger.
Vad betyder ketos?
Enligt etymologin kommer denna term från keto (på latin). Tillsammans med suffixet -osis, som är en frekvent formant i sjukdomsnamn, betecknar det ett onormalt tillstånd, degeneration, slöseri eller störning.
Sammanfattningsvis hänvisar betydelsen av ordet ketos i det aktuella medicinska området till ett tillstånd där det finns en onormalt hög nivå av ketoner i kroppen. Ketoner är organiska föreningar som har en karbonylgrupp bunden till kolatomer.
Forskning visar att i frånvaro av kolhydrater, bryts fett ned för energi. Detta producerar i sin tur ketonkroppar i levern. De mest kända är 3-hydroxibutyrat (3HB) och acetoacetat (AcAc). Dessa transporteras till vävnaderna för att kroppen ska fungera korrekt.
De möjliga orsakerna till ketos
Ketos uppstår när kroppen börjar använda fett som den huvudsakliga energikällan istället för kolhydrater. Detta gör den speciellt när dessa inte finns tillgängliga i tillräcklig mängd.
Det finns flera möjliga förklaringar eller orsaker, såsom följande:
- Aktiverad lipidenergimetabolism under graviditet eller i barndomen
- En kost med lågt kolhydratinnehåll
- Träning eller intensiv fysisk aktivitet
- Brist på tillväxthormoner
- Längre perioder av fasta
- En kost som är mycket rik på fett
- Metaboliska störningar
- Diabetes och hypoglykemi
- Alkoholförgiftning
Vi tror att du också kan vilja läsa den här artikeln: Lågkalorirecept på en keto-bechamelsås
Den ketogena kosten
Den så kallade ketogena kosten eller keto-dieten är just till för att bränna fett genom en minskad konsumtion av kolhydrater. Detta avser bland annat socker, mjöl och rotfrukter. Samtidigt ökar man konsumtionen av “bra” fetter i denna diet.
I denna diet bör kolhydratintaget inte vara mer än 10% av det totala kaloriintaget. Tack vare detta ökar genereringen av ketonkroppar.
Symtomen på ketos
Oavsett om det beror på kost, ämnesomsättning, patologiska orsaker eller andra orsaker, så innebär ketos vissa förändringar i organismens funktion. Dessa visar sig genom olika tecken. Följande är de tydligaste:
- Svaghet
- Huvudvärk
- Aptitlöshet
- Dålig andedräkt (halitos)
- Ständig känsla av törst
- Sporadiskt illamående och kräkningar
- Ökad urineringsfrekvens
- Förstoppning eller diarré
- Känslan av en bitter eller metallisk smak i munnen
Särskilt upplever man dålig andedräkt under fasta. Detta och andra symtom kan dock försvinna efter några dagar, till exempel när kroppen väl anpassat sig till keto-dieten om detta är orsaken till symptomen.
Samtidigt kan man också detektera ökade ketonkroppar i urin och blodprov. Det anses vara ketos när koncentrationen överstiger 0,5 mmol/L.
Detta kan dock variera beroende på vätskenivån. En person kan även uppvisa falska negativa resultat.
Är ketos fördelaktigt?
Ketosprocessen ger tillräcklig energi för att kroppen ska fungera, både fysiskt och mentalt. Och som ett resultat av fasta eller en lågkolhydratkost, kan det hjälpa kroppen att börja bränna lagrat fett.
Detta är goda nyheter för personer som är överviktiga eller har fetma. Det finns också studier som hävdar att keto-dieter kan förbättra den kardiovaskulära hälsan genom att minska kroppsfettprocenten.
Ketos har associerats med en minskad risk för att utveckla olika typer av cancer. Det ska särskilt kunna bidra till att minska tumörstorlek, enligt vissa studier i ämnet. Detta beror bland annat på att glukos anses vara ett livsmedel för cancerceller.
Ketogena dieter har också visat sig ge fördelar vid förebyggande och behandling av typ 2-diabetes. Detta eftersom de kan förbättra den glykemiska profilen, insulinkänsligheten och plasmanivåerna av glykosylerat hemoglobin.
Användningen av keto-dieter för att behandla neurologiska tillstånd, såsom epilepsi, befinner sig i en experimentell fas. Även om forskning rapporterar positiva resultat, är mekanismen för neuroprotektiv verkan fortfarande inte särskilt tydlig.
Hälsokonsekvenserna av ketos
Men ketos medför även hälsorisker. Detta eftersom de innebär en metabolisk störning, och när kroppen inte kan driva ut ketonkropparna, stiger blodkoncentrationerna av ketonkropparna.
Metabolisk acidos kan då uppstå. Och om blodet blir för surt påverkar det organfunktionen, vilket leder till koma och död.
Studier beskriver andra hälsokonsekvenser av ketos:
- Gastrointestinala störningar: detta inkluderar förstoppning, illamående och ökad förekomst av gastroesofageal reflux.
- Metaboliska förändringar: detta inkluderar ökat serumkolesterol, hypokalcemi, hypomagnesemi, lågt karnitin, anemi och brist på selen, koppar och andra mineraler.
- Benförändringar: ketos kan störa fosfokalcium- och vitamin D-metabolismen, vilket ökar risken för att utveckla osteopeni och frakturer.
- Fall av njurstenar, pankreatit och gallstenar har beskrivits.
Det finns dock också vissa föreställningar kring ketos som inte har någon grund. Det finns till exempel inga bevis för att keto-dieten skulle kunna orsaka håravfall.
Gillar du den här artikeln? Du kanske också vill läsa: Godkända ketogena livsmedel: vilka finns på listan?
Var mycket försiktig med modedieter
Den ketogena kosten kan vara mycket restriktiv, varför det kan vara slitsam för kroppen, antingen under anpassningen eller så på längre sikt, om dieten fortgår under en längre tid. Det rekommenderas därför att inte gå på denna diet längre än 2 till 3 månader, även med avbrott.
I vissa fall är den ketogena kosten dessutom kontraindicerad. Detta gäller bland annat för personer över 65 år, gravida eller ammande kvinnor samt patienter med lever- eller njursvikt, hjärt-kärlsjukdom, en historia av stroke eller gallsten.
Ketos kan ge fördelar, men också komplikationer. Därför är det värt att komma ihåg att denna och alla andra dieter bör göras under vägledning och övervakning av en läkare.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Armeno M, Caraballo R, Vaccarezza M. Consenso nacional sobre dieta cetogénica. Rev Neurol 2014; 59 (5): 213-223.
- Barrera Pongutá M, Sánchez Torres E, Umbarila Rubio S, et al. Dieta cetogénica en enfermedad convulsiva infantil: certidumbres e incertidumbres. Revista Neuronum. 2020; 6(1): 58-69.
- Bektas F, Eray O, Sari R, Akbas H. Point of care blood ketone testing of diabetic patients in the emergency department. Endocrine Research. 2004; 30:3: 395-402.
- Concha L, Durruty P, García de los Ríos M. Ketosis prone type 2 diabetes (KPD). Rev. méd. Chile. 2015; 143(9): 1215-1218.
- Dashti H, Bo-Abbas Y, Asfar S, et al. Ketogenic diet modifies the risk factors of heart disease in obese patients. Nutrition. 2003; 19: 901- 902.
- Gannon M, Nuttall F. Effect of a high-protein, lowcarbohydrate diet on blood glucose control in people with type 2 diabetes. Diabetes. 2004; 53: 2375-82.
- Mitchell G, Kassovska-Bratinova S, Boukaftane Y, et al. Medical aspects of ketone body metabolism. Clinical and Investigative medicine. Medecine Clinique et Experimentale. 1995;18(3):193-216.
- Nebeling L, Miraldi F, Shurin S, Lerner E. Effects of a ketogenic diet on tumor metabolism and nutritional status in pediatric oncology patients: two case reports. J Am Coll Nutr. 1995; 14: 202-208.
- Ríos V, Panico L, Demartini M, Carniello M. Complicaciones en el tratamiento de la epilepsia con dieta cetogénica. Rev. neurol. 2001; 33(10): 909-915.