Hur du vet om du är laktosintolerant
Hur vet man om man är laktosintolerant? Lär dig det i den här artikeln.
Laktosintolerant: vad innebär det?
Innan man kan veta om man är laktosintolerant eller inte är det bra att veta lite mer om denna obalans som drabbar tusentals runtom i världen.
Symptomen uppkommer efter att en person har förtärt främst mjölk (men det kan även ha att göra med derivat som yoghurt, ost, mm.) och personen får då matsmältningsproblem. Detta obehag beror på en brist på ett enzym i kroppen som har förmågan att bryta ner laktos.
Det är många som är laktosintoleranta. Vissa går igenom det under vissa perioder i livet och blir sedan “botade”, medan andra har det hela livet. Problemet är inte speciellt vanligt hos bebisar. Olika undersökningar har visat att symptomen för det mesta uppkommer i vuxen ålder. Det kan ha att göra med den kost man har ätit under åren.
Det har även visat sig att problemet finns i alla delar av världen, men att vissa grupper är mer utsatta. Dessa är asiat-amerikaner, amerikanska indianer, afroamerikaner, latinamerikaner och folk från södra Europa. Om tarmarna är skadade producerar de mindre av detta viktiga enzym. Anledningen till att en person kan ha skadat tarmarna kan vara: infektioner, sår, kirurgi eller Crohns sjukdom.
Symtom om man är laktosintolerant
- Diarré
- Illamående
- Gaser
- Magsmärta eller kolik
- Känsla av att magen är uppsvälld
Man kan få diagnosen om man efter att ha ätit laktosprodukter får symtomen eller genom medicinska studier.
Fler frågor och svar om att vara laktosintolerant
För att kontrollera ett eller flera relaterade symptom rekommenderas att du gör några förändringar i kosten. Det är möjligt att du kan tolerera laktos bättre i mindre mängder. Börja exempelvis med ett glas mjölk var tredje dag eller en yoghurt per vecka. När du har vant dig kan du öka mängden och minska mellanrummet mellan dessa intag.
Tänk på hur du mår efter att ha ätit laktosprodukter. Försök exempelvis att dricka skummjölk som är mer “vattenaktigt”, samt ostar som inte är så fermenterade (som exempelvis roquefort).
Tänk på dessa livsmedel som kan påverka din matsmältning:
- Glass
- Grädde
- Smör
- Ost
- Mjölk
Tänk på att även bearbetade livsmedel kan innehålla laktos. Exempelvis:
- Våfflor och pannkakor
- Kakor
- Flingor
- Bröd
- Margarin
- Salladsdressing
- Smoothies
- Mjölkpulver
Och hur gör man med kalciumintaget?
Det finns de som är både för och emot laktos för att ge kroppen kalcium för att hålla den hälsosam och stark. Vissa säger att mjölk är den bästa källan till kalcium och andra säger att det finns mat som har mycket mer kalcium än mjölk.
Om du “officiellt” är laktosintolerant, men är rädd för benskörhet från kalciumbrist kan du lägga till dessa livsmedel i din dagliga kost:
- Lax
- Sardiner
- Broccoli
Det är även bra att veta att kroppen behöver D-vitamin för att bättre absorbera kalcium. Det får man genom ägg, lever och fisk (lax, sardiner, tonfisk). Är du exempelvis vegetarian kan du öka kroppens produktion av D-vitamin genom att vara 15 minuter extra i solen varje dag.
För att inte få problem med kalciumintaget rekommenderas att man undviker läsk, te, kaffe och choklad vid måltider. Dessa motverkar upptaget av detta näringsämne.
Spara
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Lomer, M. C. E., Parkes, G. C., & Sanderson, J. D. (2008). lactose intolerance in clinical practice–myths and realities. Alimentary pharmacology & therapeutics, 27(2), 93-103. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1365-2036.2007.03557.x
- Hammer, H. F., & Hammer, J. (2012). Diarrhea caused by carbohydrate malabsorption. Gastroenterology Clinics, 41(3), 611-627. https://www.gastro.theclinics.com/article/S0889-8553(12)00071-4/abstract
- Levitt, M., Wilt, T., & Shaukat, A. (2013). Clinical implications of lactose malabsorption versus lactose intolerance. Journal of clinical gastroenterology, 47(6), 471-480. https://journals.lww.com/jcge/Abstract/2013/07000/Clinical_Implications_of_Lactose_Malabsorption.5.aspx
- Heine, R. G., AlRefaee, F., Bachina, P., De Leon, J. C., Geng, L., Gong, S., … & Rogacion, J. M. (2017). Lactose intolerance and gastrointestinal cow’s milk allergy in infants and children–common misconceptions revisited. World Allergy Organization Journal, 10(1), 41. https://waojournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s40413-017-0173-0
- Deng, Y., Misselwitz, B., Dai, N., & Fox, M. (2015). Lactose intolerance in adults: biological mechanism and dietary management. Nutrients, 7(9), 8020-8035. https://www.mdpi.com/2072-6643/7/9/5380
- Ghoshal, U. C., Srivastava, D., Verma, A., & Misra, A. (2011). Slow transit constipation associated with excess methane production and its improvement following rifaximin therapy: a case report. Journal of neurogastroenterology and motility, 17(2), 185. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3093012/