Hur brist på vila påverkar hjärnan

Det är ett uppenbart faktum att brist på vila påverkar hjärnan. När vi sover dåligt blir vi irriterade och mindre uppmärksamma under följande dag. Lär dig vetenskapen bakom hur brist på vila påverkar hjärnan i den här artikeln!
Hur brist på vila påverkar hjärnan

Senaste uppdateringen: 10 augusti, 2022

När det föreligger en brist på vila börjar funktionerna i vår hjärna att förlora i effektivitet. Vi blir långsammare på att reagera, får sämre minne och upplever en betydande muskeltrötthet.

Alla dessa effekter har en vetenskaplig förklaring, och de pekar på hjärnvävnadens betydelse för det dagliga livet. Ett optimalt underhåll av denna vävnad kräver dock tillräckligt med sömn.

Olika faktorer spelar roll vid bristen på vila. Vissa människor sover dåligt på grund av psykiska störningar, såsom sömnlöshet på grund av ångest, och andra sover dåligt på grund av ovanor vid läggdags.

Situationen kan bli allvarlig på lång sikt. Låt oss ta exemplet med en student som sover dåligt och som ett resultat inte lyckas avancera i sin utbildning för sin karriär. Eller tänk på en arbetare som inte lyckas prestera så bra i sitt jobb, och till och med löper risk att skada sig själv, eller någon annan, på en arbetsplats med industriella maskiner.

Vad händer då vi inte får tillräckligt med sömn?

Nedan ska vi granska effekterna av en brist på vila genom tre huvudområden associerade med hjärnans hälsa: humör, minne och dygnsrytm.

Brist på vila förändrar ditt humör

Föräldrar som har hållits vakna hela natten av sina barn känner till detta. Nästa dag är full av irritabilitet, och allt verkar göra oss för arga, även de minsta sakerna.

Denna humörstörning härrör från den frånkoppling som brist på vila orsakar mellan hjärnans amygdala och resten av nervsystemets vävnad. En frånkopplad amygdala verkar genom impulser, utan begränsande åtgärder i hjärnbarken.

Det negativa blir än mer negativt, ja ibland rent katastrofalt, genom tolkningen av saker och ting av amygdala. Under normala förhållanden, med tillräckligt med sömn, går det att tolka genom andra hjärnbarriärer, som utarbetar ett mer resonligt och lämpligt svar. Efter en sömnlös natt finns det dock få gränser för vår ilska.

Det är inte en permanent effekt, eftersom systemet återansluter igen efter att ha fått sova de nödvändiga timmarna. Men hos personer som regelbundet upplever dålig sömn kan irritabilitet ofta avsevärt förändra deras sociala relationer.

En läkare som pekar på en plastmodell av hjärnan.
Vetenskaplig forskning om sömn bekräftar att dålig vila förändrar hjärnvävnaden.

Brist på god sömn orsakar dåliga provresultat

Sömnforskning pekar på hippocampus som ett annan område som drabbas hårt av en brist på vila. Detta område är kanske särskilt viktigt för studenter, eftersom det är där minnet ligger.

En natt med dålig sömn minskar chanserna att behålla ny information till nästa dag. Den förstör dessutom lagringen av bilder, bortom ren data, vilket kan påverka utarbetandet av minnen från föregående dag och dagen som pågår.

Detta förstärker nödvändigheten att studenter prioriterar målet att uppnå adekvat sömnhygien, särskilt universitetsstudenter. Dessutom kräver självklart vissa olika karriärvägar alltjämt en grad av uppmärksamhet och retention som vi endast kan uppnå efter en god natts sömn.

När man sover överför hippocampus minnen från sina neuroner till andra hjärnlober. Denna process är väsentlig för att registrera tankar och deras framtida avveckling.

Brist på vila och melatonin

Människor lever i en daglig dygnsrytm som varar i cirka 24 timmar. Denna cykel för vakenhet och sömn fastställs, externt, av timmarna med solljus. Inuti kroppen reagerar denna reglering genom hormonet melatonin.

Melatoninproduktionen stoppar upp när kroppen befinner sig i en ljus miljö, och omvänt produceras det i större mängder i mörker. På så sätt ökar hormonet sin koncentration för att uppmuntra oss att sova och vila.

Att inte vila under de rätta timmarna skjuter tillbaka vår biologiska klocka och kastar oss ut ur den normala cykeln. Detta gör att vi sedan blir utsatta för ljus under en fas då vi är trötta, både solljus och artificiellt ljus; vilket förändrar melatoninproduktionen.

På kort sikt – och det här vet de som arbetar med rullande schema som inkluderar nattskift – är det omställningen till och från det nattaktiva arbetet som är det svåra. Det är då som prestationsförmågan blir som mest påverkad.

På medellång sikt, om den naturliga sömncykeln kontinuerligt är förskjuten av vårt schema, så kan vi gå in i fasförskjutningar. Det gör att vi får allt svårare att sova vid den tidpunkt då vi är naturligt befattade att sova, och vi får allt svårare att vakna och vara aktiva på morgonen; men tillståndet underlättar kvälls- och nattarbete med fast schema.

En kvinna som inte kan somna på natten.
En följd av brist på vila är en minskning av melatoninproduktionen.

Sömnhygien vid brist på vila

Vi har nu sett hur brist på vila påverkar hjärnan, men det finns också något vi kan göra för att motverka detta. Det finns sömnhygieniska åtgärder vi kan vidta för att hjälpa vår hjärnvävnad att fungera korrekt.

Låt oss komma ihåg att genom nervsystemet kommunicerar vi med omvärlden och med våra nära och kära. Därför är det en prioritet att ta hand om det. En bra vila kommer att säkerställa ett bättre humör och mer uppmärksamhet under följande dag.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Krause, Adam J., et al. “The sleep-deprived human brain.” Nature Reviews Neuroscience 18.7 (2017): 404.
  • Tempesta, Daniela, et al. “Sleep and emotional processing.” Sleep medicine reviews 40 (2018): 183-195.
  • Yoo, Seung-Schik, et al. “A deficit in the ability to form new human memories without sleep.” Nature neuroscience 10.3 (2007): 385-392.
  • Palmer, Cara A., and Candice A. Alfano. “Sleep and emotion regulation: an organizing, integrative review.” Sleep medicine reviews 31 (2017): 6-16.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.