Den fantastiska processen med vår peristaltik

Peristaltik är en funktion av människokroppen som förflyttar vissa ämnen i rörliknande organ. I den här artikeln berättar vi hur den fungerar.

Vår peristaltik är muskelkontraktioner som förekommer i de rörliknande organen i människokroppen. Detta inkluderar mag-tarmkanalen, men även i urinvägarna, där rörformade strukturer transporterar olika ämnen.

Peristaltiska sammandragningar är organiserade och rytmiska. De förekommer med en frekvens som är förutsägbar och fungerar genom den glatta muskulaturen som finns i väggarna i rörliknande organ.

Den glatta muskeln är autonom. Dessa kontraktioner är med andra ord ofrivilliga. Du kan inte ge denna muskel medvetna order att dra ihop sig. Således styrs de enbart av hjärnfunktioner som du inte har kontroll över.

När hjärnan blir medveten om närvaron av mat i matsmältningskanalen ger den order till den glatta muskulaturen i de berörda kroppsdelarna om att de ska utföra vissa rörelser. Dessa rörelser gör att mat blir transporterad från munnen till ändtarmen.

Samma mekanism har vi också i urinsystemet. När hjärnan känner av närvaron av urin producerad av njurarna skickar den information så att urinledarna transporterar den till urinblåsan genom vår peristaltik.

Därför kan vi säga att vår peristaltik har tre huvudfunktioner:

1. Att transportera mat genom matsmältningskanalen.
2. Cirkulera galla i levern, som är en del av matsmältningssystemet.
3. Föra över urin till urinvägarna.

De olika stegen i vår peristaltik

Dessutom sker det rytmiskt och på ett organiserat sätt. Efter att mat kommer in i munnen och blir tuggad där, når den sedan matstrupen. Där är vår peristaltik ansvarig för att flytta bolus (se diagram) till magen. Samma rörelser förhindrar att bolus förflyttar sig uppåt igen.

Efter att magen har utsöndrat magsyra och bearbetat bolus på lämpliga sätt, är tunntarmen nästa destination på resan. Där överför vår peristaltik ämnena till tolvfingertarmen, jejunum och ileum. Här blir gallsyror från gallblåsan tillsatta.

I tunntarmen är absorptionen av näringsämnen beroende av god peristaltik, eftersom väl genomförda tarmrörelser möjliggör förflyttning av små ämnen in i tarmväggarna.

Slutligen blir den smälta maten dehydratiserad i tjocktarmen. Här spelar de koordinerade rörelserna en nyckelroll i att få ut avföringen ur kroppen. Både ändtarmen och anus är beroende av dessa rörelser för att utföra det sista steget.

Orsaker till att vår peristaltik minskar

Av olika skäl som vi förklarar nedan kan en persons peristaltiska rörelser vara långsammare än normalt. Detta kan leda till förstoppning i matsmältningskanalen. Och förstoppning kan leda till hälsoproblem och obehag.

Bland de vanligaste orsakerna till att vår peristaltik minskar är:

• Väldigt hög eller väldigt låg ålder. Både äldre personer och små barn är mer benägna att bli drabbade av förstoppning eftersom människor i dessa åldrar har ett underskott på glatt muskulatur.
• Diabetes. Denna sjukdom påverkar neurologiska överföringar i många kroppsliga regioner, inklusive matsmältningssystemet.
• Parkinsons sjukdom. Patienter som lider av detta tillstånd kan också oftare lida av förstoppning.
• Autoimmuna sjukdomar. Till exempel har patienter med sklerodermi eller polymyositis minskad peristaltik.
• Läkemedel. Vissa läkemedel har biverkningar, som förstoppning och minskad peristaltisk aktivitet. Därför är det viktigt att känna till risken för detta innan du konsumerar denna typ av läkemedel, och konsulterar din ordinerande läkare så att du inte blir överraskad om det händer dig.

Orsaker till en ökad peristaltik

Precis som du kan bli drabbad av minskad peristaltik kan rörelserna också öka mer än nödvändigt, vilket kan sluta med att det orsakar diarré . Följande är de vanligaste orsakerna:

• Bakteriella infektioner. De vanligaste bakterierna som orsakar diarré är Escherichia coli, Salmonella och även Shigella. Patienten kan ha blivit smittad av dem från att ha ätit förgiftad mat eller druckit förorenat vatten.
• Virala infektioner. Särskilt hos barn kan en ökad peristaltik förekomma på grund av flera vanliga virus. Medicinsk övervakning är nödvändig i dessa fall för att undvika uttorkning.
• Läkemedel. Precis som vissa läkemedel har negativa biverkningar, som bland annat förstoppning, kan andra orsaka diarré.
• Kroniska sjukdomar. Vissa mycket utbredda sjukdomar i den allmänna befolkningen har symptom förknippade med ökad peristaltik. Vi kan till exempel nämna dysfunktioner i sköldkörteln.
• Psykologiskt ursprung. Tarmen svarar på stressande situationer. Detta kan verka logiskt nu, eftersom vi vet att rörelserna beror på nervsystemet som stimulerar den glatta muskulaturen.
• Tidigare kirurgi i matsmältningssystemet. Personer som har genomgått mag- eller tarmkirurgi av olika skäl kan komma att lida av peristaltiska rytmförändringar i framtiden. Antingen för att de mellanliggande nervfibrerna har blivit förstörda eller på grund av en förkortning av matsmältningskanalen.

Slutsats

Sammanfattningsvis är vår peristaltik en normal och vital kroppsfunktion. Utan den kan du inte leva normalt. Den ansvarar för att transportera mat genom matsmältningskanalen och urin i urinsystemet.

Emellertid kan dess normala funktion försämras. Därför måste du rådfråga din läkare om du märker att din avföring är mer eller mindre frekvent. Din läkare kommer att kunna utröna om det är en kortvarig förändring eller om det är något som kräver någon specifik behandling.