Den ålder vid vilken man bör börja kontrollera hypertoni
Det är mycket viktigt att kontrollera hypertoni, särskilt när vi blir äldre, eftersom det är en tyst sjukdom som avsevärt påverkar vårt kardiovaskulära system.
Hypertoni är en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste orsakerna till för tidig död i världen. Enligt WHO beräknas det att “det finns 1130 miljoner människor världen över med för högt blodtryck, och de flesta av dem (cirka två tredjedelar) bor i låg- och medelinkomstländer”.
I Spanien till exempel, enligt undersökningen [email protected], som genomfördes 2016, fann att 42,6 % av den vuxna spanska befolkningen över 18 år har högt blodtryck. Liknande rapporterar Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) att förekomsten av högt blodtryck i Sverige kan uppskattas till omkring 1,8 miljoner personer, motsvarande 27 procent av den vuxna befolkningen (20 år och äldre). Med tanke på detta är det inte svårt att inse att högt blodtryck är en av de främsta anledningarna till läkarbesök inom primärmedicin.
Läkare ser idag ofta patienter med förhöjt blodtryck i yngre åldrar och det beror på att det är allt vanligare att ha en stillasittande livsstil i kombination med en ohälsosam kost. I den här artikeln ska vi därför berätta när och hur du börjar kontrollera hypertoni.
Vad är hypertoni?
Blodtrycket är den kraft som kommer sig av det cirkulerande blodet mot artärernas väggar, som är de stora kärl genom vilka blodet cirkulerar i kroppen. När det är för högt benämner man det som hypertoni.
Man mäter blodtrycket med hjälp av två siffror:
- Systoliskt blodtryck: Detta representerar det tryck som blodet utövar på kärlen när hjärtat drar ihop sig eller slår. Normalvärdet är lägre än 120 mmHg.
- Diastoliskt tryck: Detta representerar trycket som appliceras på kärlen när hjärtat slappnar av mellan slag. Normalvärdet är mindre än 80 mmHg.
För att diagnostisera hypertoni måste vi ha två eller flera mätningar vid två eller flera läkarbesök. För båda mätningarna ska det systoliska trycket vara högre än eller lika med 140 mmHg och det diastoliska trycket högre än eller lika med 90 mmHg.
Det är dock alltid mer tillförlitligt att mäta blodtrycket hemma genom 24-timmars övervakning för att undvika en “sjukhuseffekt”. Denna effekt kommer sig av att miljön på läkarmottagningen eller läkarens närvaro kan göra vissa patienter nervösa och ge ett högt blodtryck, vilket inte reflekterar det verkliga trycket.
Vid mätningar hemma anser man att hypertoni förekommer när värdena är över 135/85. Vi måste dock betona att det “normala” blodtrycket varierar beroende på patientens ålder.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Lär dig om vilken kost som rekommenderas under menopausen
Vad innebär ett högt blodtryck för vår hälsa?
Högt blodtryck kan orsaka allvarliga skador på hjärtat, som angina pectoris, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och oregelbunden hjärtrytm, vilket kan leda till plötslig död. Detta beror på att för högt tryck kan göra artärerna hårda, vilket minskar blodflödet och syretillförseln till hjärtat.
Hypertoni kan också orsaka blockeringar eller bristning av artärerna som transporterar blod och syre till hjärnan, vilket kan leda till stroke. Det kan också orsaka njurskador som kan leda till njursvikt.
Du kanske är intresserad av att läsa den här artikeln: Så här fungerar dina njurar: Kroppens reningsverk
Vid vilken ålder ska man börja kontrollera hypertoni?
Hypertoni kan förekomma i alla faser av livet. Men som vi nämner ovan så är det mer frekvent och blir oftare diagnostiserat från 40-50 års ålder. Men på grund av vår stillasittande livsstil och kost förekommer högt blodtryck i allt högre grad hos yngre människor.
Könsskillnad
Läkare har funnit en högre förekomst av högt blodtryck hos män under 45 år än hos kvinnor. Mellan 45-65 år brukar antalet fall hos män och kvinnor vara detsamma. Men efter 65 års ålder finns det fler kvinnor med högt blodtryck än män med denna sjukdom.
Detta beror på att kvinnor vid denna ålder har gått igenom klimakteriet, vilket innebär en drastisk minskning av kvinnliga hormoner och östrogen. Dessa vidgar artärerna, vilket minskar spänningen i dem och skyddar därför mot högt blodtryck.
Hur man kan kontrollera hypertoni
Hypertoni orsakar vanligtvis inte några symptom. Det är en tyst sjukdom och många människor är inte sällan omedvetna om att de har den. Därför bör du kontrollera ditt blodtryck hos din läkare regelbundet. Det kan som sagt uppstå i alla skeden av livet.
Det är bäst att lägga sig till med hälsosamma vanor från ung ålder för att förhindra att det uppstår. Det är mycket enkelt att kontrollera ditt blodtryck på en vårdcentral eller ett apotek. Om du ser att du har onormala värden vid mer än två mätningar, bör du ta upp det med din läkare.
Om du redan har diagnostiserats med högt blodtryck, kan du kontrollera hypertoni hemma enligt anvisningar från din läkare. Du bör ta den föreskrivna medicinen och försöka lägga dig till med en hälsosammare livsstil. Detta kommer att hjälpa dig att få en bättre kardiovaskulär hälsa.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- OMS, O. M. de la S. (2013). Información general sobre la hipertension en el mundo. Oms. https://doi.org/WHO/DCO/WHD/2013.2
- Menéndez, E., Delgado, E., Fernández-Vega, F., Prieto, M. A., Bordiú, E., Calle, A., … Soriguer, F. (2016). Prevalencia, diagnóstico, tratamiento y control de la hipertensión arterial en España. Resultados del estudio [email protected]. Revista Espanola de Cardiologia, 69(6), 572–578. https://doi.org/10.1016/j.recesp.2015.11.036
- Lombera, F., Alonso, V. B., Arcos, F. S., Peralta, L. P., José, M., Fernández, C., … González, J. R. (n.d.). Guías de práctica clínica de la Sociedad Española de Cardiología en hipertensión arterial.
- Población, E. N., Edad, D. E. A. A. D. E., La, E. N., Valenciana, C., Lauzurica, L. Z., Izquierdo, J. Q., … Region, V. (2016). Prevalence of Hypertensión and Associated Factors in Population Aged 16 to 90 Years. Revista Española de Salud Publica, 90, 1–11.
- Banegas Banegas, J. R. (2005). Epidemiología de la hipertensión arterial en España. Situación actual y perspectivas. Hipertensión, 22(9), 353–362. https://doi.org/10.1016/s0212-8241(05)71587-5
- Gijón-Conde, T., Gorostidi, M., Banegas, J. R., de la Sierra, A., Segura, J., Vinyoles, E., … Ruilope, L. M. (2019). Documento de la Sociedad Española de Hipertensión-Liga Española para la Lucha contra la Hipertensión Arterial (SEH-LELHA) sobre monitorización ambulatoria de la presión arterial (MAPA) 2019. Hipertensión y Riesgo Vascular, 36(4), 199–212. https://doi.org/10.1016/j.hipert.2019.05.002