Cervikobrakialt syndrom: smärta i nacken ned till armarna

Cervikobrakialt syndrom kan verka som resultatet av en skada eller till och med en utdragen period av stress. Alternerande kalla och varma duschar kan hjälpa dig att uppnå lindring.

Skriven och verifierad av Kirurg Gilberto Adaulfo Sánchez Abreu.

Senaste uppdateringen: 26 augusti, 2022

Cervikobrakialt syndrom är vanligare än du kanske tror. Det innebär smärta i halsregionen som börjar i nacken och går längsmed ryggraden tills den når armarna och till och med fingrarna. Det är väldigt handikappande. Men en felriktad övertygelse angående detta tillstånd är att det bara drabbar folk som sportar.

Faktorer såsom stress, kronisk ångest och till och med artrit kan leda till denna väldigt smärtsamma åkomma.

Nedan vill vi ge information om problemet, som inte ofta diskuteras.

Cervikobrakialt syndrom: När rörelser blir smärtsamma

Att röra ditt huvud, sträcka dig efter något, sitta, läsa, ligga ned, till och med andas: allt görs med stort lidande. Cervikobrakialt syndrom fokuseras huvudsakligen på ryggraden. Vi talar inte om ett enkelt fall av whiplash eller en sträckt muskel – det är mycket mer.

Tänk dig regionen ovanför ryggraden, från kota C1 till C7, som är de minsta.

• Inuti dessa små kotor finns ligament, senor, muskler, nervfibrer…
• När någon av dessa inflammeras når smärtan olika områden av kroppen.

Det är vanligt att inflammationen börjar i ryggraden och når axlarna, skulderbladen, armarna och till och med överkroppen.

Vad är orsaken till cervikobrakialt syndrom?

• Traumatiska skador: som vi nämnde tidigare är en av de huvudsakliga orsakerna till cervikobrakialt syndrom skador från olyckor eller sporter. Förskjutningar, frakturer, vrickningar eller muskelslitningar är de vanligaste orsakerna.
• Samtidigt kan utdragna perioder av stress och ångest också leda till detta problem.
• Inflammatoriska processer såsom reumatism kan också orsaka det.
• De som drabbats av degenerativa sjukdomar såsom artrit kan också med tiden utveckla cervikobrakialt syndrom.
• Vi kan heller inte utelämna infektionssjukdomar såsom tuberkulos, till exempel.

Vilka är symptomen?

Du har säkert hört någon säga: “Det är som att jag blivit huggen i ryggen”. På ett sätt är det något liknande som hänt. Skillnaden är att smärtan utöver att drabba denna fokuspunkt även sprider sig till andra regioner av kroppen i form av en väldigt intensiv hetta.

• Cervikobrakialt syndrom karaktäriseras utöver sin smärta även av intensiva kramper, känslighetsstörningar, muskelsvaghet, stickningar eller känslor av intensiv hetta eller kyla.
• Samtidigt är det möjligt att man upplever huvudvärk, stel nacke, yrsel eller illamående när man sitter ned… Nästan alla rörelser kommer med stort obehag.

Vilka behandlingar finns?

Cervikobrakialt syndrom kräver mycket skräddarsydd behandling som endast experter kan erbjuda. Inledningsvis är det viktigt att använda rätt läkemedel för att minska inflammationen.

• Sjukgymnastik spelar en roll i att bekämpa smärtan och återställa rörligheten hos lemmarna.
• En annan väldigt lämplig teknik är behandling med hetta och kyla. Heta duschar, varmvattenpåsar och till och med massage med rosmarin och alkohol är väldigt effektiva.
• Vi kan heller inte glömma att det är viktigt att vila i sängen när man diagnostiserats med cervikobrakialt syndrom. Alla de tillstånd som kommer med stor smärta i muskler och skelett kräver att man tänker på livet på ett nytt sätt.
• Specialister rekommenderar att man vilar på ryggen, med armen som upplever smärta strax bakom huvudet.

Cervikobrakialt syndrom har en god prognos

Generellt sett har cervikobrakialt syndrom en god prognos. Vad betyder det? Det betyder att de med god klinisk historia har en naturlig tendens att bli bättre inom fyra till sex veckor.

• Utan tvivel ligger det huvudsakliga problemet hos patienter med någon form av reumatism eller artrit. När man ställs inför en kronisk sjukdom är det normalt att uppleva perioder av förbättring blandat med veckor av intensivt obehag.
• När vi drabbas måste vi göra allt vi kan för att leda en hälsosam livsstil. En balanserad diet, måttlig träning och koll på stress och ångest är väldigt hjälpsamt.

För patienter med mer komplexa symptom är kirurgi ett alternativ. Det ska dock alltid vara en läkare som tar det beslutet.

Spara