Cerkariedermatit eller badklåda: Orsaker, symptom och behandling
Cerkariedermatit, eller badklåda, är en allergisk hudreaktion mot av cerkarier – larver till arter i släktet Trichobilharzia, som är en parasit man hittar hos vattenfåglar.
Det är ett tillstånd som inte har blivit studerat särskilt ingående, men nyligen har intresset ökat sedan Världshälsoorganisationen (WHO) listar det som en sjukdom som är på framväxt. Det finns rapporter om fall och utbrott av badklåda i alla delar av världen, inklusive Nord- och Sydamerika, Europa och Asien.
I forskning av Lashaki et al. som de sammanställde genom att granska 41 studier som genomförts mellan 1937 och 2017 i olika länder, fastställde de att minst 34% av alla vattenfåglar i världen är infekterade med schistosomer.
De huvudsakliga symptomen på cerkariedermatit
Som nämnts är cerkariedermatit eller badklåda i huvudsak en typ av allergisk reaktion. Det innebär att det finns en inledande fas där personen kommer i kontakt med parasiten och sensibilisering för parasiten inträffar.
I senare episoder kommer själva dermatiten att inträffa på grund av immunsystemets reaktion mot något det känner igen, det vill säga cerkarier.
Som namnet antyder är det främsta symptomet på badklåda just klåda. Dess intensitet sträcker sig från acceptabel till outhärdlig, och kan leda till bland annat sömnlöshet.
Läs mer i den här artikeln: Allergier mot livsmedelstillsatser – symptom och behandlingar
Kronologisk ordning av hudutslag
Badklåda ger upphov till en serie distinkta utslag som följer efter varandra vid karakteristiska tider:
- Omedelbart efter kontakt kan det klia, sticka och bränna på platsen där cerkarier trängt in.
- Sedan dyker en fläck, eller makula, upp på samma plats, som mäter 1 till 2 millimeter i diameter, och denna kan kvarstå i flera timmar.
- Efter 10 till 15 timmar uppstår ett kutant utbrott med fåror, små finnar, blåsor och papler, tre till fem millimeter i diameter.
- Mellan den andra och tredje dagen dyker blåsor upp.
- En vecka efter penetration försvinner paplerna och en liten röd fläck återstår.
Att klia sig och riva på området gör att symptomen blir värre. Dessa rivsår släpper ut mer histamin och klådan ökar. Dessutom kan skadorna bli infekterade av bakterier, vilket gör situationen värre.
Är cerkariedermatit en allvarlig sjukdom?
Närvaron och intensiteten av symptomen på badklådan beror på tre faktorer:
- Om det är den första kontakten med cerkarier eller om personen tidigare har utsatts. Ju större exponering, desto mer signifikant är sensibilisering och symptomen kommer att vara mer uttalade.
- Antalet cerkarier som personen kommit i kontakt med.
- Personens genetiska och immunologiska mottaglighet.
När många cerkarier har trängt in kan det förekomma feber, svullnad eller inflammation i lederna, illamående och diarré. Om episoden av dermatit är mycket allvarlig eller upprepas kontinuerligt kan det utveckla sig till ett kroniskt tillstånd.
Vad orsakar cerkariedermatit eller badklåda ?
Cerkarier är kända som vattenloppor. Men de är egentligen inte loppor, utan larver av olika arter av släktet Trichobilharzia som är trådlika parasitiska sugmaskar.
Parasiten kan leva i alla vattenmiljöer där vissa arter av sniglar finns, vilka fungerar som mellanvärdar. Fåglar är de definitiva värdarna och man ser dem oftast hos ankor, gäss och svanar.
Macháček et al. har rapporterat om förekomst av cerkarier i små konstgjorda vattendrag vid ett universitet i Prag, Tjeckien. Med andra ord är dessa parasiter närvarande i både naturliga och konstgjorda vattenmiljöer, på landsbygden och i tätbebyggda områden.
Infektion
Larverna beger sig iväg från sniglarna på jakt efter fötterna på vattenfåglar. De orienterar sig uppåt mot ytan genom att följa ljuset från solen. Infektionen uppstår hos människor när de kommer i kontakt med vatten, men vi är egentligen inte målet för cercariae.
Vår kroppstemperatur, som liknar den hos fåglar, lockar till sig parasiten. Men när den tränger in genom människans hud, dör den, vilket genererar en reaktion som orsakar symptomen på badklåda.
Frisläppandet av larver är större under morgontimmarna, när fåglar vanligtvis är i vattnet. Förekomsten är dessutom högre i varmare temperaturer. Av denna anledning uppstår utbrott vanligtvis på våren och sommaren. Det sprider sig dock inte från människa till människa.
Vem riskerar att få badklåda?
Cerkariedermatit drabbar människor som har kommit i kontakt med cerkarier under sin fritid eller av yrkesmässiga skäl. Man ser det oftast hos barn som badar i grunt vatten, nära stranden och under längre perioder.
Dessutom är det vanligt hos risodlare och kan även uppstå efter till exempel rengöring av akvarier som är hem åt sniglar med parasiten.
Hur diagnosticerar man cerkariedermatit eller badklåda?
Även om badklåda vanligtvis följer ett karakteristiskt mönster, med specifika tider för utslagen, kan sjukdomen gå obemärkt förbi.
Samtidigt blandar specialister och patienter lätt ihop tillståndet med andra problem, som kontaktdermatit, insektsbett och bakteriella hudinfektioner.
Det finns dock vissa ledtrådar som som kan visa oss att det är cerkariedermatit. De två huvudsakliga är att området för skadorna är begränsat till delar av kroppen som varit nedsänkt i vatten och att patienten uppger att han eller hon har simmat i en sjö eller damm under de senaste 96 timmarna.
Läs mer i den här artikeln: Olika typer av hudutslag och vad de beror på
Finns det laboratorietester som kan diagnosticera badklåda?
Det finns inga laboratorietester som diagnostiserar sjukdomen. Man kan upptäcka förändringar i rutinmässiga blodprov, till exempel sådana som man ser vid andra parasitiska eller allergiska problem, men dessa är inte alltid närvarande.
Dessutom är dessa tester inte särskilt användbara i avsaknad av medicinsk misstanke och en tydlig historia av exponering. Vidare är tester som detekterar parasiten i blod eller andra kroppsvätskor inte heller tillgängliga.
Tillgängliga behandlingar för cerkariedermatit eller badklåda
Behandling av badklåda fokuserar på att lindra symptomen. Till exempel är antiparasitiska läkemedel inte indicerade eftersom, som vi förklarade, parasiten dör när den kommer i kontakt med dermis.
Du bör ta hänsyn till följande åtgärder vid cerkariedermatit eller badklåda:
- Undvik att riva och klia, eftersom det förvärrar tillståndet och gynnar infektion av bakterier.
- Använd kalla kompresser för att lindra klåda.
- Om den allergiska reaktionen är mycket stark eller klådan är outhärdlig, föreslår vi att du går till läkaren. De kan ordinera allergimedicin.
Var mycket försiktig med att applicera krämer, naturliga växtbaserade produkter och oljiga ämnen utan medicinsk rådgivning. Specialister rekommenderar inte dessa metoder eftersom de kan förvärra symptomen.
Så kan du förhindra och förebygga badklåda
Avslutningsvis, för att skydda dig mot kontakt med cerkarier rekommenderar vi att du undviker att simma vid grunda stränder, på platser med riklig vegetation och tidigt på morgonen. Som vi har beskrivit ovan underlättar dessa omständigheter exponering för parasiten.
Att ha på sig en lämplig baddräkt, som lämnar så lite hud som möjligt exponerad, är också en bra metod, liksom att sola efter att ha kommit upp ur vattnet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Lashaki EK, Teshnizi SH, Gholami S, Fakhar M, Brant SV, Dodangeh S. Global prevalence status of avian schistosomes: A systematic review with meta-analysis. Parasite Epidemiol Control. 2020;9:e00142.
- Macháček T, Turjanicová L, Bulantová J, Hrdý J, Horák P, Mikeš L. Cercarial dermatitis: a systematic follow-up study of human cases with implications for diagnostics. Parasitol Res. 2018;117(12):3881-3895.
- Veleizán A. A. y Flores V. El piojo de pato, la cercaria y la dermatitis cercarial. Desde la patagonia difundiendo saberes 2017;14(23):2-7.
- Horák P, Mikeš L, Lichtenbergová L, Skála V, Soldánová M, Brant SV. Avian schistosomes and outbreaks of cercarial dermatitis. Clin Microbiol Rev. 2015;28(1):165-90.
- Kolářová L, Horák P, Skírnisson K, Marečková H, Doenhoff M. Cercarial dermatitis, a neglected allergic disease. Clin Rev Allergy Immunol. 2013;45(1):63-74.
