Betydelsen av hudens mikrobiom

Hudens mikrobiom har blivit ett populärt ämne inom dermatologi och immunologi. Denna grupp av bakterier i och på människokroppen fungerar som en del av kroppens försvarsbarriär och skyddar mot yttre aggressioner. Läs mer i den här artikeln!
Betydelsen av hudens mikrobiom

Senaste uppdateringen: 27 juli, 2022

Vikten av hudens mikrobiom är något vi alla borde vara medvetna om. Det är ett koncept som hudläkare och immunologer studerar mer och mer. (Vi bör dock inte blanda ihop ordet mikrobiom, så som det används här, med ordet mikrobiota som ofta används för att referera till exempel till tarmfloran. Vilken, även om den är liknande, inte är samma sak).

När vi talar om en mikrobiota talar vi om mikroorganismer som lever i en annan större organism. Vi har som exempel gruppen mikrober som bor i den mänskliga tarmen. Ett mikrobiom är dock ett annat koncept som inkluderar mikroorganismer tillsammans med deras genetiska information.

Således är hudens mikrobiom den uppsättning av mikroorganismer och deras genetiska material som vanligtvis finns i och på vår hudvävnad. Trots att vi kanske inte märker av det så lever bakterier och svampar på huden hela tiden utan att orsaka sjukdomar.

Det sägs att hudens mikrobiom är mycket stort och väger – om vi kunde väga det – upp till hälften av vår kroppsmassa (inklusive huden själv). Denna volym fungerar som en defensiv barriär mot omvärlden. Därmed blir relevansen av hudens mikrobiom väldigt uppenbar.

Vad finns i vår hud?

För många utgör mikrobiomet en del av definitionen av det huden består av. Specialister menar att vi inte kan existera utan att ha dessa mikroorganismer som lever där och att begreppet “hud” därför inkluderar dem.

Huden är en del av det som kallas integumentsystemet. Här inkluderar vi huden, körtlarna och en del av slemhinnorna som sträcker sig från huden in i kroppen.

En nyckelfunktion hos huden är skydd. Faktum är att det är den första fysiska och immunologiska barriären som kroppen använder sig av för att stoppa utvecklingen av infektioner och skadliga yttre ämnen.

Som en fysisk barriär interagerar den med utsidan, och som en immunologisk barriär kan vi räkna flera försvarsceller som är fördelade över hela hudvävnaden.

Vår homeostas är direkt beroende av huden. För att bibehålla kroppstemperaturen kräver vi till exempel att huden utför de nödvändiga värmande och kylande funktionerna. Samtidigt måste hormoner och ämnen, som vitamin D, passera genom huden för att bli aktiva.

En kvinna som nyper sin hud
Huden är en del av immunsystemet, och utgör en fysisk barriär mot yttre ämnen.

Funktioner hos hudens mikrobiom

I början av artikeln skrev vi att hudens mikrobiom är en del av immunförsvaret. Uppsättningen av mikroorganismer som bebor huden bidrar till hudens barriärfunktioner.

Därmed stöter denna livsmiljö som skapats av vanliga bakterier och svampar bort andra skadliga yttre ämnen som skulle vilja bosätta sig där. Om en patogen bakterie vill invadera huden måste den först lyckas i konkurrensen med de bakterier som redan finns där.

Hudens mikrobiom har sitt eget pH-värde, det vill säga att det har en viss surhet som bestämmer hudens totala surhet. Detta pH-värde är också immunologiskt och tjänar till att skapa miljöer som är ogästvänliga för vissa mikrober.

En annan funktion är att läka och reparera. När hudskador uppträder beror läkningen delvis på mikrobiomets hälsa, vilket hjälper ärrbildningsprocessen att gå så smidigt som möjligt. Om hudens mikroorganismer är i harmoni kan inflammationer kontrolleras effektivt.

En hudläkare tittar på hud.
Hudens mikrobiom har flera viktiga funktioner. Bland dessa finns infektionsförebyggande och reparation.

Varje del av huden har sitt egen mikrobiom

Flera vetenskapliga studier runt om i världen har försökt katalogisera hudens mikrobiom för att med större noggrannhet visa på vilka mikroorganismer som bor i varje område av kroppen. Fynden tyder på att varje område av huden har sitt eget mikrobiom.

Trots skillnaderna mellan dem är områdena ganska stabila över tid. Det betyder att bakterierna i ansiktet, till exempel, tenderar att förbli desamma under åren, även när de möter olika tillstånd.

De områden som upprätthåller sin population bäst är de feta områdena i huden. Ett område med en mycket stabil bakteriepopulation är den yttre hörselgången som också har svampar som vanliga invånare.

Tvärtom är fuktiga områden mer instabila. På fötterna sker det till exempel förändringar i mikrobiomet som inte registreras på andra, liknande delar, såsom händerna. Förklaringen ligger i ackumulering av fukt, vilket är en grundläggande faktor för mikrobers tillväxt och utveckling.

Betydelsen av hudens mikrobiom

Vi har alla våra personliga uppsättningar av mikrobiom, vilket är en enormt viktig anpassning i den evolutionära utvecklingen.

Tack vare dessa mikroskopiska organismer undviker vi sjukdomar som kan hota vår existens. Därmed måste vi förstå att en korrekt hudvård är en som inte negativt påverkar livsmiljön för våra små försvarare, utan det är en som i förlängningen kommer att förbättra vårt försvar.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Ríos-Yuil, José Manuel. “La piel como un ecosistema: importancia del microbioma cutáneo.” Revista Médica de Panamá-ISSN 2412-642X 34.3 (2014): 30-35.
  • Lázaro ML. Principios básicos de la Microbiótica. En: Lázaro LA., coordinador. Microbiota: Nutrición simbiótica y microorganismos regeneradores. Madrid: Integralia SL; 2014. p. 188.
  • Prieto, JM Rumbo, Luis Arantón Areosa, and Juan Santiago Cortizas Rey. “Mapa microbiano de la piel humana: conociendo a nuestros huéspedes.” Enfermería Dermatológica 12.34 (2018): 18-22.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.