Att vara gravid och bära på grupp b-streptokocker

Att informera din läkare om att du fått ett positivt test för grupp b-streptokocker hjälper dem att skapa en plan för dig att följa för att minska riskerna för ditt barn.

Granskad och godkänd av barnmorska María Cantos.

Skriven av María Cantos

Senaste uppdateringen: 17 juli, 2024

Kvinnans vagina har en naturlig mikrobiota (mikroflora). Dess funktion är att skydda dig från bakterierna i kroppen som kan leda till infektioner som grupp b-streptokocker (GBS), även känt under namnet på latin: Streptococcus agalactiae.

Grupp b-streptokocker är vanligtvis asymptomatiska, så vi vet vanligtvis inte ifall vi har det. I vissa situationer, till exempel under en graviditet, är det dock viktigt att undersöka om du har det, för att förhindra att ditt barn smittas vid födseln.

Test för grupp b-streptokocker

Läkaren utför uppföljningstest under graviditeten för att bedöma olika faktorer för mor och barn. Bland annat utförs blodprover, ultraljud och ett snabbt test för att påvisa grupp b-streptokocker.

Under de de två första trimestrarna övervakas sedan graviditeten. Denna period fokuserar läkaren på att barnet utvecklas som det ska och moderna allmänna hälsotillstånd. Under tredje trimestern fokuserar läkaren sedan på tester för själva födelseprocessen för att skaffa bästa möjliga information för att minska riskerna under förlossningen.

Runt vecka 35 bokar du sedan tid hos din barnmorska eller barnläkare för att få en ny bedömning av ditt hälsotillstånd och även göra ett test för grupp b-streptokocker.

För att upptäcka närvaron av bakterierna tar läkaren ett prov av dina vaginala flytningar med en bomullspinne. Denna teknik är snabb och smärtfri.

Minska risken för grupp b-streptokocker

Grupp b-streptokocker är en del av din normala flora i mag-tarmkanalen. Det kan sporadiskt även förekomma din vagina eller dina urinvägar. Cirka 15% av gravida kvinnor är bärare.

Det går inte att undvika förekomsten av dessa b-streptokocker. Som nämner ovan är de en del av den vaginala mikrobiotan vilket betyder att organismen vanligtvis inte identifieras som en patogen, det vill säga något som är skadligt för kroppen.

I vissa situationer, som graviditet och förlossning, måste du dock vara extremt vaksam.

Nyfödda bebisar mottar vanligtvis bakterierna vid födelsen och detta utgör en enorm risk för infektion. Vårdpersonal har därför resurser och processer för att minska risken för infektion. Och därför är det viktigt att de har kännedom om den gravidas tillstånd när hon anländer till sjukhuset för att föda.

Resultatet tar ungefär en vecka att få och meddelas via vårdpersonalen som gjort testet. Det är viktigt att du har ett testresultat för grupp b – streptokocker innan du åker till sjukhuset för att föda.

På sjukhuset

Ett snabbtest för GBS, tillsammans med andra parametrar, ger ditt hälsoteam information om din situation och tillstånd inför förlossningen. Detta utförs endast vid misstanke om förekomst av GBS.

Du bör ta med dig dina hälsodokument varje gång du går till sjukhuset. Detta är dokument där hälso- och sjukvårdspersonal skriver ner resultaten av alla tester de behöver utföra. Här finns ett avsnitt för GBS-provtagning, dvs. grupp b-streptokocker. Här registrerar vårdpersonalen om testet de utfört är negativt eller positivt.

När man står inför ett positivt resultat måste ett handlingsprotokoll utföras. Dessa handlingsprotokoll är utformade av varje sjukhus enligt deras kliniska praxis.

De vanligaste protokollen inkluderar:

• Först måste läkarna veta om du har någon typ av allergi mot några mediciner, särskilt om det gäller antibiotika. Du måste berätta för dem om du någonsin har haft några reaktioner efter att du tagit antibiotika.
• Vanligtvis administrerar personalen ett intravenöst antibiotikum var fjärde till sjätte timme (detta är den vanligaste metoden, men det kan också kan ges oralt) fram tills barnet föds.
• Efter förlossningen kommer en barnläkare att besöka den nyfödda och mamman varje dag de är på sjukhuset. Målet är att bedöma deras övergripande välbefinnande.

Således är huvudmålet med en uppföljning och ett protokoll att minska möjliga infektionsrisker för barnet. Att känna till resultaten av testerna underlättar detta.