Att skilja mellan diskbråck & vanlig ryggsmärta
Vanlig ryggsmärta försvinner efter några timmar eller med vila, men diskbråck kan hålla i sig i dagar eller till och med veckor. Ryggsmärta är ett av de vanligaste medicinska problemen som finns, och åtta av tio människor tros drabbas av ryggsmärta någon gång under sina liv.
Flera olika faktorer kan influera ryggsmärta såväl som intensiteten och varaktigheten. Majoriteten av dessa typer av smärta är generellt milda och försvinner naturligt efter att du har vilat eller tränat området. Ofta fortsätter dock obehaget att dyka upp och kan skapa ett mer kroniskt problem som kräver mer uppmärksamhet.
Ofta föredrar folk att ignorera ryggspänningar i tron att de är normala eller temporära, men det ska man helst inte göra; ofta är det ett tecken på att något är fel.
Ett diskbråck råkar vara ett av de tillstånd som många brukar ignorera i tron att det är vanlig ryggsmärta. Det blir dock mer oroande när symtomen blir allvarligare inom loppet av några dagar, och dessutom svårare att behandla.
Det är därför det är så viktigt att veta hur man skiljer på dessa två typer av smärta och försöker behandla dem på rätt sätt.
Vad är ett diskbråck?
Kotorna i ryggraden separeras av en typ av kudde som ska dämpa möjligt trauma och förhindra att nerverna trycks ihop. Dessa diskar möjliggör för kotorna att röra sig och låter därigenom kroppen röra sig i större utsträckning, till exempel genom att sitta på huk eller sträcka sig efter något.
Under årens lopp tappar de dock sin elasticitet och blir mindre flexibla än i yngre dagar. De blir då svagare och kan med vissa rörelser rubbas (bråck). De kan till och med gå sönder om de utsätts för en allvarlig skada eller tryck.
En individ kan börja uppleva intensiv smärta på ena sidan av kroppen, såväl som avdomnad, svaghet och svårigheter att röra sig. Efteråt kommer diagnosen diskbråck.
En annan aspekt av detta problem är så kallat diskläckage, men förståelsen kring detta fenomen är inte tillräckligt bra i dagsläget. Med bättre förståelse tror man att det kommer vara enklare att både diagnostisera och behandla diskbråck, bland annat i form av nya mediciner. Därför håller man nu på att forska kring just detta på Göteborgs universitet.
Vad är skillnaden mellan diskbråck och ryggsmärta?
De primära symtomen för diskbråck är ryggsmärta som långsamt ökar i intensitet (vilket vanligtvis är varför det blandas ihop med vanlig ryggsmärta). För att skilja det från vanlig ryggsmärta måste du förstå att smärtan från ett diskbråck ökar när du hostar, sträcker på kroppen eller sitter ner under längre perioder.
Generellt är det mindre smärtsamt att lägga sig ner med knäna böjda eller att gå istället för att sitta under långa perioder. När man drabbats av ett diskbråck upplever man generellt en känsla av förlorad styrka, som orsakas av klämda nerver. Det sker inte med vanlig ryggsmärta.
Om du har att göra med ett kroniskt problem som orsakas av en trasig eller skadad disk kan ryggraden drabbas. Individen kan då tappa kontroll över sin urinering och tarmtömning. Ett av de mest uppenbara symtomen på ett diskbråck är att smärtan håller i sig i flera dagar eller till och med veckor, medan vanlig ryggsmärta försvinner inom några timmar eller efter vila.
Vad du gör om du har diskbråck
Det första du ska göra om du upplever tecken på diskbråck är att omedelbart träffa en läkare för att utvärdera hur allvarligt problemet är.
Operation kan vara ett alternativ för att behandla tillståndet, även om det inte garanterar 100% lindring.
Det är därför många patienter som har diagnostiserats med diskbråck har funnit alternativa behandlingar för att förbättra sitt problem och förhindra att det påverkar deras livskvalitet.
Dessa behandlingar inkluderar:
- Termoterapi
- Elektroterapi
- Utsträckning av ländrygg
- Ortopediska skenor
- Massage
- Hydroterapi
- Naturligt smärtlindrande kurer
Utöver dessa behandlingar kan vi även rekommendera några tips för att lindra smärtan:
- Sov på en bra madrass med en naturlig plankbräda under sig.
- Sov i fosterställning med en kudde mellan benen. Det hindrar dina höfter från att rotera.
- Undvik att sova på magen.
- Vila i några timmar, men inte under längre perioder.
- Varsamma rörelser är väldigt viktigt för din återhämtning.
- Utsätt dig inte för olämplig ansträngning, såsom att lyfta något tungt.
- Promenera eller simma 30 minuter om dagen, även efter att smärtan har försvunnit.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
-
François, R. (2003). Hernia discal. In Tratamiento osteopático de las lumbalgias y lumbociáticas por hernias discales (pp. 168–173). Ed. Médica Panamericana.
https://doi.org/10.1088/0953-8984/24/25/255801 -
San Félix, M., & Ferrando, J. (2008). Hernia Discal Lumbar: Tratamiento quirúrgico versus conservador. ASEPEYO, 49. http://diposit.ub.edu/dspace/bitstream/2445/13326/1/HERNIA%20DISCAL%20LUMBAR.MME.word.pdf
-
Bachmann, J. (2009). Hernia discal cervical. Revista Internacional de Acupuntura, 3(3), 125–128.
https://doi.org/10.1016/S1887-8369(09)72138-6 -
García Rodríguez, A. (2010). HERNIA DISCAL Y EJERCICIO FÍSICO. Hernia, 1989–9041.
https://www.mendeley.com/catalogue/hernia-discal-y-ejercicio-f%C3%ADsico/ -
Navarro, E., Cano, P., & Garcia, R. (2005). Hernia discal lumbar. Jano, LXIX, 1.
http://test.elsevier.es/ficheros/sumarios/1/69/1575/25/1v69n1575a13078872pdf001.pdf -
Delgado-López, P. D., Rodríguez-Salazar, A., Martín-Alonso, J., & Martín-Velasco, V. (2017). Hernia discal lumbar: historia natural, papel de la exploración, timing de la cirugía, opciones de tratamiento y conflicto de intereses. Neurocirugía, 28(3), 124–134.
https://doi.org/10.1016/J.NEUCIR.2016.11.004