Att jobba i en bubbla: Vad det är och hur man hanterar det
Fundera lite på följande fras: “Hem, kontor, sovrum och arbete: var börjar och slutar dagen?”. Denna fras handlar om (och fördömer) tidsperioder utan gränser, till aktiviteter som smälter samman med ett utrymme som tidigare varit begränsat till vissa funktioner. Det är så syndromet att jobba i en bubbla uppstår; när man inte kan sätta en gräns mellan sitt privatliv och sitt arbetsliv, när man hela tiden är kopplad till sitt jobb.
Naturligtvis kan det finnas vissa fördelar med denna situation, men den är samtidigt inte utan konsekvenser. Särskilt hälsomässigt. Låt oss titta på vad det är och vilka strategier vi kan ta till för att hitta en balans.
Vad innebär det att jobba i en bubbla?
Att jobba i en bubbla hänvisar till de svårigheter anställda har att koppla bort från sina arbetsförpliktelser.
Detta är egentligen inget nytt, men det har förstärkts av pandemin. Distansarbete och sammanslagning med offline- och onlinevärlden eller eller suddigare gränser däremellan är förutsättningarna för denna situation. Några tecken som visar på att man jobbar i en bubbla är följande:
- Tappat intresse för allt som inte är arbete.
- Obsessivt beroende eller kontroll av mobiltelefon, e-post och aviseringar.
- Överdriven användning av teknik och internet. Personen kan uppleva ett intensivt obehag när appar kraschar eller wifi kopplas bort.
- Sömn- och aptitstörningar.
- Humörstörningar: stress, ångest, nervositet.
- Utarmning i samtalsämnen, eftersom allt börjar och slutar på jobbet.
Hur kommer man ut från bubblan?
Av de ovan beskrivna symtomen kan man förvänta sig att det skapar konsekvenser på alla livets områden. Vi pratar inte bara om lägre prestationsförmåga och kreativitet på jobbet, eftersom vi aldrig vilar, utan också om inblandning i egenvård och sociala relationer.
Självklart kan daglig stress också leda till problem av större komplexitet, såsom depression och ångestsyndrom. Därför kommer här några rekommendationer att tänka på för att hantera bubbelarbetarsyndromet.
Vi tror att du kan vara intresserad av att läsa detta också: Negativa effekter av stress på kroppen
Gör en begränsad lista med uppgifter
Lista de skyldigheter som ska utföras under dagen. Detta hjälper dig att ha en tydlig bild av vad du måste lösa, prioritera dess betydelse och undvika att arbeta mer än du borde.
Boka in lite tid för fysisk aktivitet
Om du tycker att det är svårt att orka med träning, eller om du vanligtvis helt skippar det, försök att hitta någon annan att träna med. På så sätt blir det svårare att backa ur eller komma med ursäkter.
Gå ut ur huset
Kanske är du inte särskilt intresserad av att vara utomhus, men det är ett sätt att undvika frestelsen att sitta framför datorn. Det är bra att göra aktiviteter utan att ha din mobil med dig. Gå till exempel en promenad i parken och lämna din mobiltelefon hemma.
Gillar du den här artikeln? Du kanske också gillar att läsa: Mindfulness för att minska stress hos vårdpersonal
Ta pauser under arbetsdagen
Du kan använda dem för att sträcka ut kroppen, lyssna på en låt, blunda och andas. Kom på någonting som får dig att må bra och ta dig några minuter att göra det.
Träna på att säga “nej”
Både med dig själv och med andra människor. Även om du brinner för ditt arbete måste du också kunna sätta en gräns.
Du måste inte lösa allt idag; det går säkert också bra att lämna ett eller annat mejl obesvarat till imorgon. Det är också en bra idé att ange vilka timmar du är tillgänglig för arbete, och se till att hålla dem.
Skapa en trevlig arbetsmiljö
Det främjar en mer positiv atmosfär om du är teamledare eller chef. Att ta hand om sina medarbetare är också ett sätt att ta hand om sig själv.
Om alla håller ett tvångsmässigt tempo utan pauser kommer stressen att öka. Därför är det viktigt, även om folk arbetar på distans, att se till att det finns utrymmen för informellt umgänge, att ta sig tid att dra skämt, att ha en uppsläppt stämning på jobbet
Utmaningen att sluta jobba i en bubbla och hitta balans
Livet är som att jonglera med bollar: för att hålla det igång och klara av det måste vi försöka hålla alla de färgade bollarna i balans, och inte ge mer uppmärksamhet åt en än åt en annan. Denna metafor ger oss ett perspektiv på de olika utrymmen där våra aktiviteter äger rum; arbete och professionell utveckling, relationer, egenvård och hälsa, vänskap, relationer.
När vi lägger för mycket vikt på en av dessa bollar, försummar vi de andra och riskerar att vi tappar dem. Och när det ibland händer att vi tappar dem, så även om de inte går sönder, får de en liten skada.
Därför bör vi försöka reservera tid och plats för var och en av de saker, aktiviteter och personer som intresserar oss. Ta hand om dem, njut av dem, ta kontakt med dem. Vi måste förstå att även om arbete är en betydande del av våra liv, är det inte hela vårt liv.
Slutligen, som en del i ett samhälle har vi också en roll att upprätthålla. Vi måste sluta belöna dygnet-runt-tillgänglighet, 365 dagar om året.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Osorio, J. E., & Cárdenas Niño, L. (2017). Estrés laboral: estudio de revisión. Diversitas: perspectivas en psicología, 13(1), 81-90.
- Silla, J. M. P. (2001). El estrés laboral: una perspectiva individual y colectiva. Prevención, trabajo y salud: Revista del Instituto Nacional de Seguridad e Higiene en el trabajo,(13), 18, 38.
- Jacobs, S., Johnson, C. & Hassell, K. (2018). Managing workplace stress in community pharmacy
organisations: lessons from a review of the wider stress management and prevention literature. International Journal of Pharmacy Practice. 26, pp28-38
