Är gräddfil hälsosamt? Lär dig om näringsämnen och fördelar
Gräddfil är en produkt gjord på fermenterad komjölk och som innehåller mjölksyrabakterier. Man använder den ofta som tillbehör till potatis, i såser och i efterrätter. I den här artikeln tittar vi närmare på näringsegenskaperna hos denna mejeriprodukt. Är gräddfil hälsosamt att inkludera i kosten?
Men som alla såser bör den konsumeras med måtta. Att tillsätta gräddfil kan öka kalorinivån i många rätter, vilket kan komma att leda till viktökning.
Innan du börjar är det viktigt att poängtera att det alltid är att föredra att använda sig av hemgjorda såser framför hel- och halvfabrikat. De senare har element som konstgjorda tillsatser, som kan skada tarmmikrobiotan. De innehåller också vanligtvis enkla sockerarter och även transfetter.
Gräddfilens näringsvärde
Det första vi ska prata om är näringsvärdet av denna produkt. Det är en mejerivara som ger cirka 60 kalorier för 2 matskedar.
Fett är det största näringsämnet i gräddfil, med 5,8 gram per portion. Proteiner och kolhydrater är inte särskilt utmärkande i detta fall. Ur mikronäringsämnens synvinkel kan vi nämna kalcium och vitamin A. Båda elementen är nödvändiga för att upprätthålla ett gott hälsotillstånd.
Vi bör också nämna att de flesta av fettsyrorna i denna sås är av mättad typ. Under många år var dessa fetter förknippade med en högre risk att utveckla kroniska och komplexa sjukdomar, dock har forskningsrönen på senare tid förändrats. Fetter som man bör undvika är endast transfettsyror, vilket man kan läsa om i en artikel publicerad i BMJ.
Du kanske skulle vara intresserad av att läsa den här artikeln också: Fyra sätt att göra fyllda ägg med några få ingredienser
Hälsofördelar med gräddfil
I måttliga mängder och i samband med en varierad och balanserad kost kan gräddfil ge flera fördelar. Bland annat kan vi nämna följande:
Det förbättrar densiteten och mångfalden av mikrobiotan
Detta är en produkt som genomgår en syrningsprocess, vilket säkerställer närvaron av mikroorganismer i den. Dessa bakterier kan selektivt kolonisera matsmältningskanalen och därigenom förbättra mikrobiotans funktion.
Detta resulterar i bättre matsmältning och absorption av näringsämnen. Dessutom minskar det förekomsten av inflammatoriska patologier som påverkar tarmsystemet, enligt en studie publicerad i Molecular Nutrition & Food Research.
Det ökar upptaget av vitaminer
Vissa vitaminer behöver fett för att kroppen ska kunna absorbera dem, nämligen de fettlösliga vitaminerna.
Till exempel kan vi nämna vitamin A, D, E och K. I denna mening kan fettet från gräddfil förbättra tillgången på dessa näringsämnen, och undvika underskottssituationer på medellång sikt.
Det hjälper till att skydda benhälsan
Mejeriprodukter är livsmedel med högt kalciuminnehåll. Detta är en viktig mineral när det gäller benhälsa, vilket framgår av forskning publicerad i den medicinska tidskriften Nutrients.
Det är viktigt att säkerställa ett korrekt dagligt intag för att undvika frakturer och benskörhet, något som särskilt kan komma att påverka personer som är äldre. Det är också viktigt att träna regelbundet och bibehålla D-vitaminnivåerna i optimala intervall för att stödja denna funktion.
Du kanske skulle vara intresserad av att läsa den här artikeln också: Bered kalciumrika drycker för att motverka osteoporos
Är det hälsosamt med gräddfil i kosten?
Som du har sett har gräddfil vissa positiva hälsoegenskaper. Du bör dock konsumera denna produkt med måtta inom de relevanta riktlinjerna. Att äta för många och för mycket av såser kan leda till obalans i kalorinivåerna, vilket resulterar i viktökning.
Det är viktigt att undvika övervikt, eftersom detta kan leda till en ökning av kroniska inre inflammationer. Härifrån ökar risken för att utveckla kroniska och komplexa patologier. Gräddfil är dock ett mycket mer hälsosamt livsmedel än andra produkter som har ett högt innehåll av socker och transfetter.
Gräddfil: En sås som har en plats i en hälsosam kost
Gräddfil är ett livsmedel som kan ingå i kosten med måtta. Det kan förbättra smaken och utseendet på många rätter och kan bidra med viktig probiotika till vår tarm. Detta utesluter dock inte att även andra fermenterade mejeriprodukter, som yoghurt och kefir, kan ha en plats på vårt bord.
Slutligen är det bra att komma ihåg att när målet är att bibehålla ett gott hälsotillstånd räcker det inte bara med att sköta kosten. Du måste också lägga dig till med ett antal andra goda vanor och särskilt se till att tillgodose behovet av att utföra fysisk träning regelbundet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- de Souza, R. J., Mente, A., Maroleanu, A., Cozma, A. I., Ha, V., Kishibe, T., Uleryk, E., Budylowski, P., Schünemann, H., Beyene, J., & Anand, S. S. (2015). Intake of saturated and trans unsaturated fatty acids and risk of all cause mortality, cardiovascular disease, and type 2 diabetes: systematic review and meta-analysis of observational studies. BMJ (Clinical research ed.), 351, h3978. https://doi.org/10.1136/bmj.h3978
- Sánchez, B., Delgado, S., Blanco-Míguez, A., Lourenço, A., Gueimonde, M., & Margolles, A. (2017). Probiotics, gut microbiota, and their influence on host health and disease. Molecular nutrition & food research, 61(1), 10.1002/mnfr.201600240. https://doi.org/10.1002/mnfr.201600240
- Vannucci, L., Fossi, C., Quattrini, S., Guasti, L., Pampaloni, B., Gronchi, G., Giusti, F., Romagnoli, C., Cianferotti, L., Marcucci, G., & Brandi, M. L. (2018). Calcium Intake in Bone Health: A Focus on Calcium-Rich Mineral Waters. Nutrients, 10(12), 1930. https://doi.org/10.3390/nu10121930
