Är det bra att äta vitlök på tom mage?
Vitlök är känt för att göra våra maträtter utsökta och unika med sin speciella smak. Men utöver sina kulinariska användningsområden är vitlök även bra för att hjälpa hälsan och kan motverka många olika typer av sjukdomar. Därför ska vi tala om fördelarna med att äta vitlök på tom mage.
Det är inte alla som tycker om vitlökslukten, men dess medicinska egenskaper gör den till ett av de bästa livsmedlen du kan äta dagligen. Det finns varierande åsikter angående om du bör äta vitlök på tom mage. Vissa säger att det inte har någon effekt, andra att det ger hälsofördelar och hjälper mot sjukdomar.
Varför är det bra att äta vitlök på tom mage?
Att äta vitlök på tom mage på morgonen medför antibiotiska effekter. Olika undersökningar har visat att vitlök minskar de symtom som uppkommer vid hypertoni, eftersom det både reglerar blodcirkulationen och skyddar mot kardiovaskulära problem, samt förbättrar matsmältningen och levern.
Om du väljer att äta vitlök på tom mage stimulerar det även matsmältningen och förbättrar aptiten. Det rekommenderas för att motverka diarré och kan i det långa loppet även motverka olika typer av cancer.
Vissa experter anser att vitlök även hjälper till mot nervösa problem och stress, eftersom det stimulerar utsöndringen av serotonin, vilket är det hormon som skickar signaler som reglerar humöret.
Andra fördelar med vitlök
- Vitlök anses vara ett av de främsta livsmedlen för att avgifta kroppen. Tack vare sina egenskaper kan den motverka parasiter, och även stimulera borttagandet av gifter från kroppen.
- Om du ofta äter vitlök kan du motverka sjukdomar som diabetes, tyfus, depression, och kardiovaskulära problem, mm.
- Vitlök hjälper även till med att förstärka immunförsvaret och att motverka förkylning, influensa, hosta och andra respiratoriska åkommor.
För att dra nytta av alla vitlökens fördelar är det mycket viktigt att du äter den rå, eftersom den vid tillagning kan förlora 90% av sina egenskaper. Även om smaken och lukten kan vara obekväm för vissa är det värt besväret att äta den med tanke på dess hälsofördelar.
Olika sätt du kan dagligen äta vitlök
- Som vi sagt tidigare är det bäst att äta vitlök på tom mage, helst på morgonen. Den rekommenderade dosen är två råa vitlöksklyftor per dag.
- För tuberkulos: I detta fall rekommenderas att du äter en hel vitlök under dagen. Börja med att äta ett par vitlöksklyftor på morgonen, och ät de resterande under resten av dagen.
- Bronkiala sjukdomar: För alla typer av bronkiala sjukdomar rekommenderas att du gör ett speciellt avkok med vitlök.
Ingredienser
- 1 liter vatten
- 200 g vitlök
- 700 g brunsocker
Tillredning
Koka upp 200 g vitlök i en liter vatten, lägg till 700 g brunsocker, och ät denna sirap minst tre gånger per dag.
För förkylning eller astma:
Ingredienser
- 40 g vitlök
- 1 dl 90% alkohol
Tillredning
Hacka 40 g vitlök i en flaska och häll därefter i 100 ml alkohol med 90% alkoholhalt. Stäng igen flaskan ordentligt och låt den stå i 5 dagar. Häll sedan 15 till 30 droppar av detta extrakt i varmt vatten och drick denna kur varje dag.
- Du kan även applicera vitlök externt om du har blivit myggbiten eller biten av något giftigt djur. Dess antibiotiska egenskaper hjälper dig att motverka en infektion och håller även mygg på avstånd.
- En annan användning är att applicera vitlök direkt på vårtor. Dess kraftiga egenskaper reducerar dem ordentligt och du förhindrar dem från att spridas till andra delar av kroppen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Ankri, S., & Mirelman, D. (1999). Antimicrobial properties of allicin from garlic. Microbes and infection, 1(2), 125-129. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1286457999800033
- Amagase, H., Petesch, B. L., Matsuura, H., Kasuga, S., & Itakura, Y. (2001). Intake of garlic and its bioactive components. The Journal of nutrition, 131(3), 955S-962S. https://academic.oup.com/jn/article/131/3/955S/4687054
- Banerjee, S. K., & Maulik, S. K. (2002). Effect of garlic on cardiovascular disorders: a review. Nutrition journal, 1(1), 4. https://nutritionj.biomedcentral.com/articles/10.1186/1475-2891-1-4
- Marín Gómez, A. (2016). Efectos del ajo sobre la tensión arterial. Universitar de Les Illes Balears. Julio. http://dspace.uib.es/xmlui/bitstream/handle/11201/145881/tfm_2015-16_MNAH_amg939_2.pdf?sequence=1
- Mikaili P, et al. (2013). Therapeutic Uses and Pharmacological Properties of Garlic, Shallot, and Their Biologically Active Compounds. Iran J Basic Med Sci. 2013 Oct; 16(10): 1031–1048. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3874089/
- Ashraf, R., Khan, R. A., & Ashraf, I. (2011). Garlic (Allium sativum) supplementation with standard antidiabetic agent provides better diabetic control in type 2 diabetes patients. Pak J Pharm Sci, 24(4), 565-570. https://www.researchgate.net/publication/51682026_Garlic_Allium_sativum_supplementation_with_standard_antidiabetic_agent_provides_better_diabetic_control_in_type_2_diabetes_patients
- Arreola, R., Quintero-Fabián, S., López-Roa, R. I., Flores-Gutiérrez, E. O., Reyes-Grajeda, J. P., Carrera-Quintanar, L., & Ortuño-Sahagún, D. (2015). Immunomodulation and anti-inflammatory effects of garlic compounds. Journal of immunology research, 2015. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4417560/
- Adetumbi, M. A., & Lau, B. H. (1983). Allium sativum (garlic)-a natural antibiotic Med Hypotheses. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/6366484
- Pérez Armas, R. (2010). Eficacia terapéutica comparativa entre la podofilina y el allium sativum en el condiloma acuminado. Revista Habanera de Ciencias Médicas, 9, 650-657. http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1729-519X2010000500007