Allt om kolostomi - orsaker, tekniker och komplikationer

Kolostomi är en oundviklig medicinsk procedur för vissa patienter. I vissa fall är en kolostomi det enda alternativet för att fortsätta leva. Läs vidare så berättar vi allt om denna kirurgiska teknik.

En kolostomi är en av stomiteknikerna. I medicinska termer definierar “stomi” kommunikation mellan ett inre ihåligt organ och utsidan. En stomi är en kirurgiskt skapad öppning i kroppen som gör så att avföring från matsmältningssystemet och/eller urin från urinsystemet kan passera.

När vi specifikt pratar om kolostomi så är det en kirurgisk öppning i buken som gör så att en del av tjocktarmen kan kommunicera med utsidan. Man kallar kontaktpunkten, alltså själva öppningen, för en stomi.

Kolostomi delar artificiellt in tarmarna i två delar. Den del som ligger före stomin är funktionell och utför relativt normala aktiviteter. Den återstående delen efter stomin fungerar inte längre, eftersom avföringen kommer ut genom stomin. Likt den sista delen av tjocktarmen så slutar också ändtarmen och anus att fungera. Det är dock möjligt att slemhinnan fortsätter att producera vätskor som matas ut till utsidan.

När en läkare placerar en kolostomi i tjocktarmen förblir absorptionen av näringsämnen intakt. Kom ihåg att det är i tunntarmen som näringsämnen absorberas, och den funktionen påverkas alltså inte av den här tekniken. De kroppsliga processer som påverkas är produktionen och passeringen av avföring.

Allt om kolostomi – olika typer

Det finns tre typer av kolostomi:

1. Tillfällig

En tillfällig kolostomi är, som namnet antyder, tillfällig. Man använder den när kroppens respons på patologier eller ingrepp kan utvecklas bättre om en del av tjocktarmen vilar.

Ett exempel är när en patient har genomgått en tarmoperation som behöver tid för att läka. För att förhindra avföring att komma in i området skapar läkare en tillfällig stomi som de sedan kommer att stänga. Efter att de har stängt stomin så kommer matsmältningssystemet att återgå till sin normala funktion.

2. Permanent

När en läkare diagnostiserar att de skador som finns på tarmen inte kan bli åtgärdade, så placerar man en permanent kolostomi. Orsaken bakom att använda den här medicinska tekniken i ett permanent syfte kan till exempel bero på tjocktarmscancer som diagnostiserats vid ett avancerat stadium, och inte tillåter någon annan lösning än att avlägsna en stor del av tjocktarmen.

3. Tvärgående

En tvärgående kolostomi har fått sitt namn från den plats den är belägen. Tjocktarmen består nämligen av tre delar. En av dem är den tvärgående tjocktarmen, belägen i den övre delen av buken.

Det är inte vanligt att man placerar en kolostomi där, men det kan vara nödvändigt på grund av särskilda tillstånd. En tvärgående kolostomi kan vara antingen tillfällig eller permanent.

Allt om kolostomi: kolostomipåsar

En kolostomi frigör alltså avföring via stomin till utsidan av kroppen. Avföringen passerar därför inte längre genom ändtarmen och anus.

Kolostomipåsar fångar upp den avföring som ofrivilligt passerar. Dessa påsar är fästa vid stomin och fungerar som en uppsamlare för den fungerande tjocktarmen, som regelbundet avger avföring.

Det finns flera olika sorters påsmodeller, men alla har två huvuddelar: den del som fäster enheten vid huden och stomin, samt den del som fungerar som uppsamlingssystem. Uppsamlingssystemet består av en enkel påse eller mekanism som man kan tömma.

Eftersom det finns många tillverkare som designar dessa påsar så finns det lika många prisklasser och sorter. Det finns både billiga och dyra påsar, påsar gjorda i olika sorters material, allt från små till stora påsar, genomskinliga eller färgade påsar, samt påsar med eller utan lock.

Något annat som kan skilja dessa påsar åt är deras tömningssystem. Vilken sorts tömningssystem en patient använder kommer att bero på hur bekväm patienten känner sig med det, samt vilka modeller och vilka påsar som finns tillgängliga. I grund och botten är de olika typerna:

• Utbytbar. Påsen används endast en gång. När den är full så tar patienten bort den och byter sedan ut den mot en annan.
• Tömbar. Påsen har en öppning som gör att man kan tömma innehållet och sedan fortsätta använda den.
• Tvättbar. Vissa påsar har ett speciellt fästsystem för att tillåta borttagning. De är gjorda av ett tvättbart material och när de väl är rena kan de helt enkelt sättas fast igen.

Möjliga komplikationer

När man stör tarmens normala funktion och har en avföringspåse fäst vid kroppen kan det logiskt leda till vissa komplikationer. Vissa är svårare att lösa än andra. De vanligaste är:

• Dermatit. Huden kan bli röd runt stomin på grund av kolostomin samt flödet av avföring. Men med korrekt hygienisk vård och användning av vissa krämer som är framtagna för dessa ändamål, är den negativa effekten i allmänhet hanterbar.
• En stomi som krymper. Efter operationen kommer stomin att minska i diameter. Även om detta är normalt, kan en läkare behöva göra en ny operation för att förstora stomin om den krymper för mycket. Detta beror på att det kan blockera avföringsflödet.
• En stomi som flyttar sig. I området vid kolostomin kan tarmarna ändra sin position. De kan därför utöva mer tryck på området, vilket kan orsaka stomibråck. Det motsatta kan också hända, då stomin drar sig inåt. Båda situationerna kräver medicinsk konsultation för att vidta åtgärder för att få kolostomin att fungera som den ska.