Åldersförändringar i gula fläcken: vad du behöver veta
Åldersförändringar i gula fläcken, eller maculadegeneration, är ett ögontillstånd som karaktäriseras av progressiv akut och central synförlust. Detta gör det allt svårare att se fina detaljer och läsa.
Detta tillstånd refererar till ålder eftersom risken att drabbas blir avsevärt högre efter att man fyllt 50. Normalt sett sker processen långsamt över tid, men ibland går det snabbare.
I skrivande stund pågår flera studier för att ta fram behandlingar för åldersförändringar i gula fläcken. Man har dessutom gjort framsteg i den genetiska förståelsen av detta tillstånd, utöver lovande studier med koppling till transplantation av friska celler för att korrigera problemet.
Vad är åldersförändringar i gula fläcken?
Mer specifikt har åldersförändringar i gula fläcken att göra med ett problem med näthinnan. Denna vävnad är ljuskänslig och finns i botten av ögat. Dess funktion är att omvandla ljus och bilder till elektriska impulser som överförs till hjärnan.
Gula fläcken finns i mitten av näthinnan och är precis som namnet antyder en gul fläck vars funktion är att fånga de finaste detaljerna i det vi ser.
När man drabbas av detta tillstånd försämras den centrala synen medan den perifera förblir densamma.
Detta tillstånd är vanligare hos personer som är tobaksberoende och de som är överviktiga. Vidare är det vanligare hos individer med hypertoni, högt kolesterol och diabetes.
Typer av åldersförändringar i gula fläcken
Det finns två varianter av detta tillstånd: torrt och vått.
Den våta inträffar när blodkärlen växer onormalt under näthinnan. Dessa blodkärl är svaga och tenderar att läcka blod och vätskor. Detta får gula fläcken att resa sig från sin normala position, vilket skadar den.
Den våta typen är den allvarligare av de två, och ett av de första symptomen är att man ser raka linjer som om de vore vågiga.
Den torra varianten är å andra sidan den vanligaste. Den inträffar när maculacellerna, som är ljuskänsliga, börjar försämras. Synen blir grumlig och det blir svårt att bibehålla den centrala synen.
Den utvecklas i tre skeden:
- Tidig maculadegeneration: inledningsvis upplever personen inga symptom, men en läkare som undersöker ögat kan märka av gula avlagringar som kallas drusen under näthinnan.
- Mellanskedet: patienten drabbas av många eller stora drusen. Synen kan bli suddig och mer ljus kan krävas för att kunna läsa.
- Avancerad maculadegeneration: i detta skede finns det många drusen och celler samt vävnad i det centrala områden av näthinnan har skadats. Patientens centrala syn är opak och suddig. Vidare kan personen ha svårt att läsa och känna igen ansikten.
Orsaker
Experter är fortfarande inte säkra på varför åldersförändringar i gula fläcken inträffar. Det har uppenbarligen att göra med den naturliga försämringen av kroppen när man blir äldre.
Utöver det finns det dock inte mycket information.
Vad vi vet är att det finns riskfaktorer som kan påverka uppkomsten av detta tillstånd. De huvudsakliga är:
- Familjehistorik.
- Rökning.
- Näringsmässiga faktorer, som en kost rik i fett.
- Att ha ljus hudfärg.
- Att vara kvinna.
Diagnos och prognos
Generellt upptäcks åldersförändringar i gula fläcken vid en ögonundersökning. Vanligtvis ser testerna ut som följer:
- Visuellt test: detta mäter personens syn vid olika avstånd.
- Tonometri mäter trycket inuti ögat med ett speciellt instrument.
- Test av pupillvidgning: läkaren applicerar droppar i patientens öga för att vidga pupillen. Vederbörande undersöker därefter näthinnan och den optiska nerven med förstoringsglas.
- Amslerkort: detta är ett rutmönster med en svart prick i mitten. Patienten fokuserar på pricken med ena ögat täckt och upprepar sedan övningen med det andra ögat.
Prognosen för torr maculadegeneration är generellt positiv och vanligtvis är inte synförlusten alltför handikappande. Våt maculadegeneration leder å andra sidan ofta till allvarlig synförlust.
I detta fall kommer patienten inte kunna utföra aktiviteter som kräver att vederbörande ser fina detaljer.
Om du märker av några av symptomen vi nämnt ska du inte tveka att träffa en specialist som kan ställa en diagnos och ordinera den lämpligaste behandlingen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Mitchell, P., Liew, G., Gopinath, B., & Wong, T. Y. (2018). Age-related macular degeneration. The Lancet. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)31550-2
- Penfold, P. L., & Provis, J. M. (2005). Macular degeneration. Macular Degeneration. https://doi.org/10.1007/b138399
- Coleman, H. R., Chan, C. C., Ferris, F. L., & Chew, E. Y. (2008). Age-related macular degeneration. The Lancet. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(08)61759-6
- Brandl, C., Stark, K. J., Wintergerst, M., Heinemann, M., Heid, I. M., & Finger, R. P. (2016). Epidemiology of age-related macular degeneration. Ophthalmologe. https://doi.org/10.1007/s00347-016-0341-6
- Ambati, J., & Fowler, B. J. (2012). Mechanisms of age-related macular degeneration. Neuron. https://doi.org/10.1016/j.neuron.2012.06.018