Giftiga beteenden som föräldrar inte tänker på

Giftiga beteenden som föräldrar inte tänker på

Senaste uppdateringen: 26 augusti, 2022

När barn föds kommer de inte in i världen med en manual under armen som lär oss hur vi ska bli bra föräldrar. Många av oss tar ofta till giftiga beteenden som negativt påverkar barnets utveckling.

Föräldrar försöker alltid lära sina barn så gott och bra de kan.

Men ibland är de inte fullt medvetna om att de kan uppvisa vissa giftiga beteenden som kan göra mer skada än nytta. Det är just det vi vill fokusera på idag, i hopp om att öppna dina ögon till en verklighet som vi i många fall inte ser.

Giftiga beteenden hos föräldrar

Lär dig identifiera dina giftiga beteenden som kan påverka din barn.

Även om du kanske inte tror det så är gott uppsåt i sig självt inte tillräckligt. Du behöver vara självkritikisk och veta hur du identifierar giftiga beteenden som kan påverka din barn.

Det kan påverka deras självkänsla mer än något annat och åsamka dem allvarliga problem i framtiden.

Men… är det alltid föräldrarna som är skyldiga till detta giftiga beteende? Nej. Ibland “kopierar” föräldrar helt enkelt det de ser andra föräldrar göra, för det finns ju ingen kurs som lär dem att vara föräldrar.

Det är något man måste lära sig genom erfarenhet.

Det är därför vi vill prata om sju giftiga beteenden som du kanske känner igen dig i. Det är viktigt att du har ett öppet sinne och inte nekar till ifall du eventuellt har gjort dig skyldig till dessa saker. Tänk på hur viktigt ditt barn är.

Nu kör vi!

1. Du är hyperkritisk

Ofta är det svårt att se just exakt hur kritisk du är med dina barn. Det är bra att påpeka misstag; det hjälper dem att ändra sig eftersom de inser vad de gjort fel.

Men du måste även inse att kontinuerlig kritik inte är bra. Att vara överdrivet kritisk kan skapa osäkerheter i dina barn som gör att de inte tror på sina egna förmågor och styrkor.

2. Du bestraffar dem med negativa känslor

Ofta skiljer vi mellan positiva och negativa känslor, när många negativa känslor faktiskt är positiva. Rädsla kan, till exempel, rädda ditt liv i mer än en situation.

Låt ditt barn uttrycka sina känslor

Det är därför du måste låta ditt barn uttrycka sina känslor. Låt dem gråta, låt dem visa ledsamhet. Om de är rädda ska du låta dem visa det. Att undertrycka dessa känslor är aldrig bra eftersom allt man håller inom sig förr eller senare kommer ut.

3. Du tar beslut åt dem

Barn är barn, med det betyder inte att de inte får ha något att säga till om. Det finns vissa beslut där föräldrarna måste ingripa, men andra gånger… behövs det helt enkelt inte!

Låt dina barn ta de beslut som de är kapabla att ta. Det stärker deras självförtroende och du undviker raka motsatsen.

4. Du gör dem rädda

Barn måste få leva i en säker och pålitlig miljö, inte en plats där rädsla konstant jagar efter dem. Barn måste kunna få göra misstag, utforska och uppleva livet.

Om de är rädda växer de upp till att bli osäkra och rädda personer. Det är viktigt att du inte laddar dem med rädsla, för att leva i rädsla är att inte leva alls.

5. Du skyller problem på dem

Ta inte ut dina frustrationer på dina barn

Ibland tar föräldrar ut sina frustrationer på sina barn och får dem att känna sig ansvariga för saker som de i själva verket inte är ansvariga för.

Det kan skapa stora problem över bara en natt. De kan börja internalisera detta svek. Ingen bör få någon annan att känna sig skyldig. Speciellt bör föräldrar inte ge sina barn den känslan.

6. Du visar inte ovillkorlig kärlek

Det är faktiskt ett stort misstag som föräldrar gör utan att ens inse det. En förälders kärlek till sina barn bör inte komma med villkor; den bör inte bero på barnens framgång eller hur de beter sig. Det får dem bara att känna som om de inte förtjänar att bli älskade, och det bär de sedan med sig i resten av livet.

7. Du sätter inte gränser

Ibland händer det när du har flera barn, eller när du helt enkelt inte har planerat att sätta gränser. Det är ett misstag. Barn måste ha gränser som håller dem säkra samtidigt som de upptäcker världen.

Dessa gränser är positiva eftersom barn kan börja utveckla negativt och trotsigt beteende utan dem.

Om du som förälder har identifierat dig i några av dessa giftiga beteenden eller om du har sett dina föräldrar göra det är det viktigt att du ändrar på det så att det aldrig upprepas igen.

Barn behöver gränser för att känna sig trygga

Du uppfostrar människor som måste leva i världen och skapa band med andra. Inte ett enda av dessa beteenden gör deras liv enklare, utan snarare svårare.

Så om du känner igen dig i något av dessa giftiga beteenden, försök att ändra dig redan idag.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Ballesteros-Moscosio, M. Á. (2017). Padres y madres sobreprotectores: el reto de la escuela y los docentes. Diálogo: Familia Colegio, 328, 22-28. https://www.researchgate.net/publication/337244477_Padres_y_madres_sobreprotectores_el_reto_de_la_escuela_y_los_docentes
  • Bi, X., Yang, Y., Li, H., Wang, M., Zhang, W., & Deater-Deckard, K. (2018). Parenting Styles and Parent-Adolescent Relationships: The Mediating Roles of Behavioral Autonomy and Parental Authority. Frontiers in Psychology9, 2187. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2018.02187
  • Fuentes, M. C., García-Ros, R., Pérez-González, F., & Sancerni, D. (2019). Effects of Parenting Styles on Self-Regulated Learning and Academic Stress in Spanish Adolescents. International Journal of Environmental Research and Public Health16(15), 2778. https://doi.org/10.3390/ijerph16152778
  • Gorostiaga, A., Aliri, J., Balluerka, N., & Lameirinhas, J. (2019). Parenting Styles and Internalizing Symptoms in Adolescence: A Systematic Literature Review. International Journal of Environmental Research and Public Health16(17), 3192. https://doi.org/10.3390/ijerph16173192
  • Kuppens, S., & Ceulemans, E. (2019). Parenting Styles: A Closer Look at a Well-Known Concept. Journal of Child and Family Studies28(1), 168–181. https://doi.org/10.1007/s10826-018-1242-x
  • Lorence, B., Hidalgo, V., Pérez-Padilla, J., & Menéndez, S. (2019). The Role of Parenting Styles on Behavior Problem Profiles of Adolescents. International Journal of Environmental Research and Public Health16(15), 2767. https://doi.org/10.3390/ijerph16152767
  • Ong, M. Y., Eilander, J., Saw, S. M., Xie, Y., Meaney, M. J., & Broekman, B. (2018). The influence of perceived parenting styles on socio-emotional development from pre-puberty into puberty. European Child & Adolescent Psychiatry27(1), 37–46. https://doi.org/10.1007/s00787-017-1016-9
  • Parra, Á., Sánchez-Queija, I., García-Mendoza, M., Coimbra, S., Egídio Oliveira, J., & Díez, M. (2019). Perceived Parenting Styles and Adjustment during Emerging Adulthood: A Cross-National Perspective. International Journal of Environmental Research and Public Health 16(15), 2757. https://doi.org/10.3390/ijerph16152757

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.